Lucka #6: Vad betyder egentligen ”varken bra eller dåligt”?

I enkätundersökningar är det ganska vanligt att de som svarar på enkäterna på vissa frågor får möjligheten att placera sig i mitten av en svarsskala med ojämnt antal svarsalternativ som är rangordnade, till exempel från bra till dåligt, från positivt till negativt, från mycket till litet eller liknande. Alternativet i mitten kallas ofta för skalans mittpunkt och svarsalternativet kan betecknas på olika sätt. I Sverige är det vanligt att mittpunkten betecknas med orden ”varken bra eller dåligt” om skalan går från bra till dåligt. Även alternativ som ”neutral” förekommer, liksom enbart siffror utan någon verbal etikett. Inom surveymetodforskningen kallas sådana skalor ofta för bipolära svarsskalor. Huruvida det är bra att erbjuda respondenterna en mittpunkt som svarsalternativ eller inte har debatterats länge inom forskningen och svaret beror i stort sett på vad enkätfrågan gäller.

Det har också bland surveymetodologer funnits en oro för att de som väljer att använda en skalas mittpunkt som svar ibland kanske inte har så genomtänkta åsikter alls i frågan, det vill säga att de helt enkelt inte borde ge ett svar då de inte egentligen har en åsikt. Detta leder oss in på ett annat debattämne bland enkätmakare, nämligen om det är bra att ha ett svarsalternativ på frågor som lyder exempelvis ”Vet ej” eller ”Ingen uppfattning”. Även här går åsikterna inom professionen isär. Det finns både de som förespråkar att alltid ha ett vet ej-alternativ och de som anser att det bara ska finnas på frågor där vi kan anta att många inte har någon åsikt eller är för dåligt insatta för att kunna svara. Att ha ett vet ej-alternativ när det för de allra flesta inte behövs anses till exempel kunna leda till att även en del av de som har eller snabbt kan bilda sig en uppfattning använder vet ej-alternativet för att hoppa över frågan och snabbt komma vidare i enkäten.

I en pågående studie vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet har jag och två kollegor – Sebastian Lundmark och Elina Lindgren – utforskat vad som egentligen ligger bakom mittpunktssvaren och även hur tillgången till ett vet ej-alternativ påverkan användandet av mittpunkten. Vi har helt enkelt ställt en öppen uppföljningsfråga till de som har svara ”varken bra eller dåligt” på en fråga om vad de anser om olika politiska förslag. Vi använde följande fråga: ”Höja a-kassan” och en svarsskala med alternativen mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt, mycket dåligt. Hälften av respondenterna fick dessutom alternativet ”Vet ej”. De som valde att svara varken bra eller dåligt fick sedan på nästa sida i webbenkäten följande fråga: ”På föregående sida svarade du ’varken bra eller dåligt’ på frågan om att höja a-kassan. Vi skulle vilja veta mer om varför du valde det svaret. Berätta mer här:”. För studien användes svaren från drygt 9 000 personer som besvarade en webbenkät inom Medborgarpanelen vid Göteborgs universitet.

Vi har sedan kodat svaren på den öppna frågan i sju olika kategorier. De svarande kunde även ange flera anledningar och svaret kodades då som tillhörande flera olika kategorier. På frågan om deras åsikt om att höja a-kassan svarade valde ungefär 20 procent att använda mittpunkten ”varken bra eller dåligt” och cirka 5 procent svarade ”vet ej” i den grupp som fick detta svarsalternativ. I figuren nedan ser vi hur vanliga olika typer av svar på varför de valde att svara ”varken bra eller dåligt” på frågan om att höja a-kassan.

Ett av de vanligare svaren är att de har svårt att ta ställning, känner sig ambivalenta. Den typen av svar används 28 procent i den grupp som inte fick något vet ej-alternativ på frågan och är i själva verket ett av de typer av svar som ligger i linje med hur det är tänkt att mittpunkten ska användas. De som svarar så menar ofta att kan se vissa argument för att höja a-kassan men också vissa argument mot förslaget, och placerar sig därför i mitten av skalan, vilket är i linje med hur skalan och det svarsalternativet är tänkt att användas av de som har utformat frågan och svarsskalan. En del anger också att de tycker det är bra som det är, de föredrar status quo. Även detta kan sägas vara ett någorlunda rimligt skäl att placera sig i mitten. Lägg dock märke till att de givet hur frågan och svarsalternativen är formulerade lika gärna hade kunnat säga att de tycker det är ett dåligt förslag om de föredrar status quo, men samtidigt kan vi inte heller säga att det är en orimlig anledning till att svara varken bra eller dåligt.

Sedan följer dock många anledningar som inte är så roliga att höra för de som arbetar med att utforma enkäter. Svar som här faller under kategorierna saknar kunskap, har ingen åsikt eller oviktig fråga innebär att respondenterna har använt mittpunkten av skalan på ett sätt som inte ligger i linje med hur de som har konstruerat frågan tänkte sig och kan därför orsaka bristande kvalitet i datamaterialet när den sedan ska användas för forskning. Svaren kan här ofta lyda något i stil med ”jag vet för lite om frågan”, ”jag vet inte hur hög a-kassa är”, ”den här frågan spelar ingen roll för mig” eller ”jag har ingen åsikt om detta”. Som vi kan se av figuren är denna typ av svar förvånande vanliga när det gäller varför de använde mittpunkten på skalan: bland som inte fick något vet ej-alternativ anger 30 procent att de saknar kunskap om fråga, 5 procent att de egentligen inte har någon åsikt och 17 procent att frågan inte är viktig för dom. Vi ska dock komma ihåg att samma personer kan ange flera olika typer av svar och att svaren därför inte summerar till 100 procent. Om vi istället räknar fram den andel av de svarande som anger en rimlig anledning till sitt mittpunktssvar (ambivalens eller status quo) och samtidigt inte anger någon av de mindre önskvärda anledningarna (tex saknar kunskap, ingen åsikt etc) så utgör denna grupp sammanlagt 35 procent av de svarande. Inga goda nyheter för surveyforskare som använder skalor med mittpunktsalternativ således. Enbart en minoritet anger enbart skäl som ligger i linje med hur frågekonstruktörerna har tänkt sig att svarsalternativet ska användas.

Nästa relevanta fråga bli då om inte detta problem enkelt och smidigt kan avhjälpas med att låta respondenterna svara att de inte har någon åsikt? Borde inte ”bruset” i mittpunktssvaren försvinna då och bara de som verkligen intar en mittenposition i frågan använda mittpunkten? Det hoppas många praktiker i enkätbranschen. Tyvärr visar vår studie tydligt att så inte är fallet. Det minskar de oönskade anledningarna till mittpunktsanvändningen, men bara marginellt. Exempelvis sjunker andelen som anger att de saknar kunskap som skäl för sitt mittensvar från 30 till 24 procent. Räknar vi på samma sätt fram den andel av de svarande som enbart anger rimliga skäl som ambivalens och status quo-preferens så ökar den från 35 procent till 46 procent bland de som även fick välja på ett vet ej-alternativ. Fortfarande under hälften således.

Vad blir då slutsatsen av detta? Ska vi sluta använda svarsskalor med ojämnt antal alternativ och mittpunkter? Nej, det skulle troligen bara skjuta över problemet på kringliggande svarsalternativ. Vi riskerar då med andra ord istället få fler som svarar ”ganska bra” eller ”ganska dåligt” av samma oklara skäl som de vi nu ser i mittpunkten. Min summering av slutsatserna av vår studie är 1) att fler än tidigare trott använder mittpunkten på denna typ av frågor och svarsskalor av fel anledningar, 2) att ge ett vet ej-alternativ avhjälper inte alls problemet i tillräcklig utsträckning, och 3) när svarande som placerar sig på mittpunkten används i analyser bör det göras med försiktighet. Vad som behövs är istället bra och tydligt formulerade frågor och genomtänkta instruktioner till respondenterna innan de svarar på frågor som kan vara svåra att ta ställning till.

Till sist bör också tilläggas att vi ännu inte vet om våra resultat kan generaliseras till andra typer av enkätfrågor och andra typer av svarsskalor. Vi hoppas i framtida studier ta reda på detta, samt även utforska hur problemet kan minskas exempelvis genom tydligare instruktioner till respondenterna.