Lucka #11: Toleransens rötter

Detta blogginlägg är författat av Niclas Berggren, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Ekonomihögskolan i Prag, Martin Ljunge, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) samt Therese Nilsson, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

***

De senaste åren har ett stort antal flyktingar kommit till Europa, huvudsakligen från länder vars kulturer är märkbart annorlunda än de europeiska. Det gör att Europa står inför en stor integrationsutmaning. En faktor som inte har belysts särskilt mycket i den offentliga diskussionen är vilken roll invandrares kulturella bakgrund påverkar deras möjligheter till integration. I en ny studie fokuserar vi på andra generationens invandrare och vad som förklarar om de anser att homosexuella ska tillåtas att leva sina liv som de själva önskar. En sådan attityd signalerar liberala värderingar, vilka kan underlätta integrationen. Tolerans kan på detta sätt ses som överbryggande socialt kapital, som kan underlätta sammanhållning och umgänge mellan olika grupper i samhället.

Tidigare studier visar att det finns en rad faktorer som påverkar hur toleranta människor är. Vi använder oss av en metod där vi relaterar individers tolerans till ett stort antal faktorer i deras föräldrars hemländer. Då individernas tolerans inte kan påverka grundläggande karaktärsdrag i föräldrarnas hemländer kan omvänd kausalitet uteslutas. De 46 faktorer vi inkluderar kan grupperas enligt följande: politiska institutioner, ekonomisk-juridiska institutioner, utveckling/utbildning, kultur, religion samt fraktionalisering (dvs. skillnader i inkomst och mångfald, avseende etnicitet, religion och genetisk bakgrund). I analysen jämför vi individer inom samma land, vilket innebär att de lever under samma institutionella förhållanden. Figuren nedan illustrerar vår modell, där tanken är att faktorerna påverkar individens värderingar främst genom föräldrarnas värderingar (som vi dock inte observerar), men där det även kan finnas andra kanaler.

modell

Vårt huvudresultat är att andelen muslimer i föräldrarnas hemländer är den enskilt viktigaste och mest robusta prediktorn av tolerans mot homosexuella. Ju högre andel muslimer i hemländerna, desto lägre tolerans. Vi finner även visst stöd för att tre andra variabler förutsäger tolerans, och i de fallen är sambandet positivt. Det rör sig om två attityder som kan anses viktiga hos barn, tolerans och respekt samt ansvarskänsla, och om förekomsten av lagar och regler som är opartiska och behandlar människor lika. Ju starkare dessa kulturella attityder och ju mer opartiska institutionerna är i föräldrarnas hemländer, desto högre tolerans hos andra generationens invandrare i Europa.

Ju högre andel muslimer i föräldrarnas hemländer, desto mindre toleranta är de individer vi undersöker. Dessa tenderar att vara muslimer själva men är också mer religiösa. När vi tillåter båda dessa kanaler att påverka toleransen finner vi att den muslimska bakgrunden verkar genom en högre grad av individuell religiositet. Mer religiösa individer uttrycker lägre tolerans. Effekten på toleransen av att vara muslim är obetydlig när vi tar hänsyn till religiositeten.

Sannolikt underlättar tolerans hos invandrare integrationen i västerländska samhällen. Mot den bakgrunden kanske vissa ställer frågan om invandring från länder vars egenskaper tycks minska toleransen – dvs. länder med en hög andel muslimer, med lagar som inte är opartiska och med attityder där tolerans och ansvarskänsla hos barn inte anses viktiga – ska begränsas. Men detta är inte självklart: dels bör individuella bedömningar göras, dels kan man, även om det medför mindre tolerans, vilja hjälpa människor från sådan bakgrund om det föreligger starka, humanitära skäl. Dessutom visar vår studie att det är individens religiositet som minskar toleransen, inte att landet domineras av islam, vilket antyder att processer som bidrar till sekularisering kan få effekter på toleransen och integrationen.


För dig som vill läsa mer hänvisar vi till:
Berggren, Niclas, Martin Ljunge och Therese Nilsson (2019). ”Roots of Tolerance among Second-Generation Immigrants”. Journal of Institutional Economics, 15(6): 999–1016. Länk. Pdf.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s