Lucka #12: Röstdelning och lokala partiers framgångar. Fallet Demokraterna i Göteborg

Röstdelning – att i de samtida valen till Riksdag, region och kommun rösta på olika partier – är en företeelse som ökat över tid. I valet 2018 sattes till och med ett nytt rekord – 31 procent av de svarande i den svenska Valundersökningen angav att de röstade på olika partier nationellt och lokalt och 28 procent att de röstade på olika partier nationellt och regionalt. I Göteborg uppskattas att 38 procent av väljarna röstade på olika partier till riksdagen och kommunen.

Röstdelning sker av flera olika anledningar. Resultat från den svenska Valundersökningen visar bland annat att kandidaterna och bakåtblickande utvärdering av hur partierna skött sig är viktiga anledningar. Att väljare röstar på olika partier i riksdag och kommun brukar tas som en intäkt att de lokala politiska förhållandena spelar större roll. Röstdelning är också en avgörande förutsättning för lokala partiers framgångar. Lokala partier, det vill säga partier som inte har representation i Riksdagen, är också ett fenomen som vuxit över tid. I 2018 års val fick 171 lokala partier representation i 146 kommunfullmäktigen. Det betyder att det finns minst ett lokalt parti i hälften av Sveriges kommuner.

Tack vare den lokala SOM-undersökningen i Göteborg finns möjligheter att närstudera röstdelningsmönster i en kommunkontext med ett stort lokalt parti. Detta har Henrik Oscarsson och jag gjort i kapitlet Röst(D)elning i Göteborg 2018 som publicerades idag i SOM-institutets bok Ingen kommer undan kulturen. Detta blogginlägg är det första av två som bygger på resultat som vi presenterar i kapitlet.

Kommunvalet 2018 i Göteborg innebar en stor framgång för det nystartade partiet Demokraterna. Partiets främsta valfrågor var att stoppa Västlänken (en tågtunnel under Göteborg som är en del av infrastruktursatsningen Västsvenska paketet) samt att förändra styrningen i kommunen med det uttalade syftet att minska risken för korruption. Partiet erhöll 16,95 procent av rösterna och blev därmed andra största parti i fullmäktige. Samtidigt gjorde Socialdemokraterna sist sämsta lokalval någonsin och det tidigare ledande oppositionspartiet Moderaterna backade 7,8 procentenheter jämfört med 2014 års val.

Figur 1 nedan visar hur stor andel av respektive riksdagspartis väljare som i kommunvalet röstat på 1) det egna partiet, 2) andra partier (exklusive Demokraterna) och 3) Demokraterna. De svarta staplarna motsvarar alltså andelen riksdagsväljare som inte röstade på olika partier i riksdagsvalet och kommunvalet. Resultaten visar bland annat att 74 procent av Vänsterpartiets riksdagväljare också röstade på partiet i kommunvalet i Göteborg. För Socialdemokraterna och Miljöpartiet är motsvarande andel cirka 67 procent. Bland Centerpartiets, Moderaternas, Sverigedemokraternas och Liberalernas riksdagsväljare har 51–58 procent också röstat på samma parti i kommunvalet. Kristdemokraternas riksdagsväljare är den grupp som i lägst utsträckning också röstat på partiet i kommunvalet (43 procent). Med andra ord har Vänsterpartiets riksdagsväljare i Göteborg i lägst utsträckning röstat på andra partier i kommunvalet medan Kristdemokraternas riksdagsväljare i högst utsträckning röstdelat.

Figur 1 Röstdelning i Göteborg 2018 (procent)

Kommentar: Figuren visar andel av respektive partis riksdagsväljare i Göteborg som röstat på egna partiet, andra partier eller Demokraterna i kommunvalet 2018. Källa: SOM-undersökningen i Göteborg 2018.

Nästa observation är att det för samtliga riksdagspartier finns väljare i Göteborg som lokalt valt att rösta på partiet Demokraterna, men graden av röstdelning till Demokraternas fördel varierar stort mellan partierna. Detta illustreras med de orangea staplarna. Bland Vänsterpartiets respektive Miljöpartiets riksdagsväljare i Göteborg uppger 5 respektive 7 procent av de svarande att de röstat på Demokraterna lokalt medan motsvarande andelar är 31, 33 respektive 37 procent för Moderaternas, Sverigedemokraternas respektive Kristdemokraternas riksdagsväljare. Även om samtliga riksdagspartier tappat lokala väljare till Demokraterna är det tydligt att detta framförallt skett bland borgerliga respektive Sverigedemokraternas väljare. Bland de borgerliga partierna i Göteborg är det bara Centerpartiers riksdagsväljare som i högre utsträckning röstdelat på andra partier (oftast borgerliga partier) än på Demokraterna. För de övriga tre borgerliga partierna är Demokraterna det vanligaste lokala partivalet efter det egna partiet.

Hur generaliserbara de specifika röstdelningsmönstren i Göteborg i 2018 är till andra svenska kommuner med stora lokala partier är tyvärr svårt att uttala sig om eftersom det inte finns motsvarande undersökningar på individnivå gjorda i andra svenska kommuner. Men det är utom tvivel att samtliga partier i Göteborg, men främst de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna, förlorade många potentiella lokala röster till Demokraterna.

Läs gärna mer om röstdelning i:

Berg, Linda, Erlingsson, Gissur Ó & Oscarsson, Henrik (2019) Rekordhög röstdelning. I Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand, Patrik Öhberg & Annika Bergström (red) Storm och stiltje. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Erlingsson, Gissur Ó & Oscarsson, Henrik (2015). Röstdelning i Sverige. I Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Solevid, Maria & Oscarsson, Henrik (2019). Röst(D)elning i Göteborg 2018. I Anders Carlander, Patrik Öhberg & Elias Mellander (red), Ingen kommer undan kulturen. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s