Lucka #13: Västlänkens betydelse för Demokraternas framgångar i Göteborg

Inlägget bygger på resultat som presenteras mitt och Henrik Oscarsson kapitel ”Röst(D)elning i Göteborg 2018” som ingår i SOM-institutets nysläppta bok Ingen kommer undan kulturen.

Som gårdagens inlägg visade var det främst borgerliga riksdagsväljare respektive Sverigedemokratiska riksdagsväljare i Göteborg som i kommunvalet röstade på det nystartade lokala partiet Demokraterna. Partiet fick 16,95 procent av rösterna i kommunvalet 2018. Som vi också diskuterade i gårdagens inlägg är röstdelning, att vid de samtida valen till riksdag och kommun rösta på olika partier, är en förutsättning för lokala partiers framgång. Frågan vi vill belysa i detta andra inlägg på temat röstdelning är i vilken utsträckning åsikt om Västlänken (tågtunnel under Göteborg som är en del av infrastruktursatsningarna Västsvenska paketet) är förknippat med röstdelning respektive att rösta på Demokraterna i kommunvalet 2018.

Figur 1 nedan visar hur stor andel av respektive riksdagspartis väljare som är för respektive emot Västlänken som i kommunvalet röstat på det egna partiet respektive Demokraterna. Det finns flera intressanta observationer att göra utifrån resultaten i figuren. Den första observationen är att det för samtliga riksdagspartiers väljare är få, eller ibland inga, som samtidigt är positivt inställda till Västlänken som lagt sina röster på Demokraterna i kommunvalet. Bland väljare som är negativa till Västlänken ser röstdelningsmönstren helt annorlunda ut. För partiers riksdagsväljare som tycker att Västlänken är ett dåligt förslag är det mellan 16 procent (Vänsterpartiets riksdagsväljare) och 54 procent (Kristdemokraternas riksdagsväljare) som i kommunvalet röstat på Demokraterna. Med andra ord har samtliga partier, från längst till vänster till längst till höger, bland sina väljare som är emot Västlänken, förlorat potentiella lokala röster till Demokraterna. Bland som i valet till Riksdagen röstade på Liberalerna, Sverigedemokraterna, Moderaterna eller Kristdemokraterna och samtidigt är emot Västlänken har 40 procent eller mer lokalt röstat på Demokraterna. Bland Moderaternas och Kristdemokraternas riksdagsväljare i Göteborg som samtidigt är emot Västlänken är det hälften eller mer som lokalt röstat på Demokraterna. För Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Centerpartiets riksdagsväljare som samtidigt är emot Västlänken är det strax under eller över en tredjedel som i kommunvalet röstade på Demokraterna.

Figur 1 Röstdelning vid riksdagsval och kommunval i Göteborg bland svarspersoner med olika inställning (för/emot) till Västlänken 2018

Kommentar: Figuren visar andel av respektive partis riksdagsväljare som är för respektive emot Västlänken som röstat på egna partiet eller Demokraterna i kommunvalet 2018 i Göteborg. Notera att det är få svarande i grupperna ”Röstat på Krisdemokraterna i Riksdagsvalet och är för Västlänken” respektive ”Röstat på Sverigedemokraterna i Riksdagsvalet och är för Västlänken”. Frågan om Västlänken lyder ”Vilken är din åsikt om följande trafikåtgärder? Västlänken (tågtunnel under Göteborg)?. Svarsalternativen är Mycket bra förslag, ganska bra förslag, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förslag och mycket dåligt förslag. Svarsalternativen Mycket och ganska bra förslag har slagits samman till ”FÖR” och svarsalternativen Ganska och mycket dåligt har slagits samman till ”EMOT”. Källa: SOM-undersökningen i Göteborg 2018.

Våra analyser visar också att missnöje med Västlänken, lågt politiskt förtroende, att tycka infrastruktur är en viktig fråga och att stå till höger på den ideologiska vänster-högerskalan är de främsta förklaringarna till varför väljare i Göteborg röstade på Demokraterna (se figur 2 nedan). Det finns inga skillnader i kvinnors och mäns benägenhet att rösta på Demokraterna, däremot är äldre mer benägna än yngre att rösta på Demokraterna (skillnaden mellan åldersgrupper minskar dock under kontroll för andra faktorer). I de grundläggande analyserna syns också att lågutbildade, höginkomsttagare, personer med svensk bakgrund, personer som är mycket intresserade av politik samt personer som uppfattar att politiker i hög utsträckning är inblandade i korruption också uppvisar högre benägenhet att rösta på demokraterna men dessa gruppskillnader försvinner när vi låter samtliga förklaringsfaktorer konkurrera med varandra i en multipel regressionsanalys. Ytterligare analyser i vårt kapitel visar också på den övertid allt starkare sambandet mellan åsikt om Västlänken och förtroende för kommunens politiker, där förtroendet sjunkit kraftigt i gruppen som är negativt inställd till Västlänken medan förtroendet inte förändrats nämnvärt i gruppen som är positivt inställd till Västlänken.

Figur 2 Demokraternas röststöd i olika befolkningsgrupper 2018 (procent)

Kommentar: Mörkare orangea staplar indikerar gruppskillnader som är statistiskt signifikanta i en multipel regressionsanalys där samtliga faktorer kontrolleras mot varandra. Notera att det bland de svarande i undersökningen är en mindre överrepresentation av väljare som anger att de röstat på Demokraterna (19 procent jämfört med 16,95 procent enligt det officiella valresultatet). Källa: SOM-undersökningen i Göteborg 2018.

 

Sammanfattningsvis har samtliga riksdagspartier väljare i Göteborg som i kommunvalet röstat på Demokraterna, och röststödet för Demokraterna är särskilt starkt i grupper som samtidigt är emot Västlänken och i Riksdagen röstat på Moderaterna eller Kristdemokraterna. Vidare är det tydligt att Demokraternas framgång i valet 2018 hänger ihop med att partiet lyckades mobiliserade det lokala, och över tid växande, missnöjet i frågan om Västlänken – ett missnöje som över tid också kommit att bli allt starkare förknippat med lågt politiskt förtroende i Göteborg.

 

Läs gärna mer om röstdelning i:

Berg, Linda, Erlingsson, Gissur Ó & Oscarsson, Henrik (2019) Rekordhög röstdelning. I Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand, Patrik Öhberg & Annika Bergström (red) Storm och stiltje. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Erlingsson, Gissur Ó & Oscarsson, Henrik (2015). Röstdelning i Sverige. I Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Solevid, Maria & Oscarsson, Henrik (2019) Röst(D)elning i Göteborg 2018. I Anders Carlander, Patrik Öhberg & Elias Mellander (red) Ingen kommer undan kulturen. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s