Lucka #16. I’m right, you’re evil

Nyligen skrev 205 forskare på Dagens Nyheters debattsida att vi i Sverige lever i ”en tid då människovärdet står på spel”. Bakgrunden till artikeln var den föreläsningsserie som Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet bjudit in till, där företrädare för samtliga riksdagspartier under hösten har samtalat med studenter och forskare om strategisk politisk kommunikation. Författarna till debattartikeln var kritiska till att även Sverigedemokraterna bjöds in till dessa samtal (se t.ex. tidigare inlägg på Politologerna här och här). Debattartikeln, och uppropet som skrevs i samband med den, påminner om hur högljudda och vinklade diskussioner lätt blir när frågor definieras som moralfrågor om rätt och fel. (Det är ju rimligtvis en överdrift att den tid vi lever i just nu – där till exempel Barnkonventionen antas som svensk lag vid årsskiftet ­– är en tid där människovärdet är i grunden ifrågasatt i Sverige). Och den påminner om att det finns intressant statsvetenskaplig forskning om moralfrågor.

Forskningen visar att i just moralfrågor har människor extra svårt att ta till sig goda argument och backa från intagna positioner. Statsvetaren Timothy Ryan har gjort intressanta studier på området. Med olika typer av experiment och observationsstudier finner Ryan och hans kollegor att moraluppfattningar leder människor till beteenden som handlar om att följa regler istället för att maximera nyttan. Moralisering av frågor hänger därför tätt ihop med möjligheten till politiska kompromisser. Studierna visar att väljare med moraliserande attityder oftare än andra motsätter sig kompromisser, straffar kompromissande politiker och avstår från ”vinster” i materiella frågor (se till exempel Ryan 2017; Delton, DeScioli & Ryan 2019).

I tider då moraliserandet av politiska frågor (för att parafrasera forskarna på DN-debatt) är vanligt, så är det rimligt att påminna samhällets aktörer om dessa konsekvenser. Ofta kan frågor nämligen både formuleras som något som är moraliskt rätt eller fel, eller som något där olika intressen står emot varandra. Flyktingfrågan kan diskuteras som en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter: ”Alla som är i nöd ska få hjälp”. Eller som en fråga om fördelning av resurser: ”Med de givna resurserna hjälper vi bäst genom att xxx”. Frågan om abort kan diskuteras som att mänskligt liv alltid skall värnas: ”Man får inte avsluta liv”. Eller: ”Kvinnans rätt att bestämma över sig själv är absolut”. Eller som en fråga om hur samhället bäst kan främja kvinnans möjligheter att ta ansvar för sin kropp och sin graviditet. Etc. Om det går att välja att moralisera, eller inte moralisera, en fråga, så är det förstås också möjligt att tala om ansvar för konsekvenserna av moraliseringen. Tilläggas kan att statsvetarna vet ganska lite om hur man ”avmoraliserar” politiska frågor. (Så vi kommer därför inte kunna hjälpa till så mycket med det. Detta, bland annat, diskuterades nyligen på en forskarhearing i Konstitutionsutskottet i Riksdagen, se här eller på SVT Forum den 17 december).

Forskning visar att individen blir mindre intresserad av ny kunskap och fakta när politiska meningsmotsättningar skärps. När vi har investerat hårt i de åsikter vi har, gräver vi oss djupare ner i skyttegravarna och lägger mer ansträngning på att försvara just den hållning vi valt. Forskarna inom politisk psykologi kallar detta fenomen motivated political reasoning (Kunda 1990; Redlawsk 2002; Leeper och Slothuus 2014). Mycket invested interest i en uppfattning gör individen ovillig att ta till sig nya argument. Motsägande kunskap och fakta biter sämre på dem som engagerat sig mycket för en annan föreställning om världen.

En förklaring till att det är svårt att nå fram med nya argument är att människor strävar efter sammanhängande världsbilder, eller ”konsistenta åsiktspaket”, som forskarna uttrycker det. Ju mer vi har investerat i vår världsbild, ju mer har vi att förlora på att släppa in fakta som talar emot det vi tror på.

Avslutningsvis I: Jag tänker ibland på att snabba reaktioner riskeras blandas samman med godhet. Man måste snabbt reagera på orättvisor och dumheter och den snabbaste blir därmed även den godaste. Men låt oss (åtminstone ibland) stå emot idén om att det är den som reagerar snabbast som är den finaste i rummet. Det stämmer inte alltid att den gode gör rätt omedelbums och att hon inte behöver tänka efter innan hon gör det. Denna magkänslans primat står i kontrast mot det eftersträvansvärda, långsamma svenska normskapandet, där det tänks efter, utreds och lyssnas innan rätt och fel slås fast.

Avslutningsvis II: Påminner om SNS Demokratirådsrapport 2017 som inte finner stöd för hypotesen om att Sveriges riksdag är så polariserad att det inte går att komma överens. Arbetet med rapporten startades upp efter turbulensen i Riksdagen 2014/2015 och i efterdyningarna av Decemberöverenskommelsen. Den allmänna upplevelsen i debatten var då att den parlamentariska demokratin var satt under så hård press att partierna inte klarade av att hantera situationen. Men det var inte vad vi som skrev rapporten fann. I rapporten görs voteringsanalyser och genomgångar av de senaste årens blocköverskridande överenskommelser. Vi fann inget ”deadlock” i riksdagen. Slutsatsen blev istället att svenska regeringar i regel får igenom sin politik i riksdagen. Blockpolitiken förstärktes inte under den studerade perioden, snarare var den på tillbakagång. Önskemålet till ledande politiker, i ljuset av ovan reflektioner, blir därför: Hjälp medborgarna att förstå att ni klarar av att fatta beslut och kompromissa, och avstå från att framstå som polariserade om ni inte är det.

***

Och här hittar ni den amerikanska artikel som jag lånat titeln ifrån.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s