Undersökningar om vilka politiska frågor människor tycker är viktigast rapporteras regelbundet i media. Dessa har ofta ett uppenbart intresse för många grupper i samhället och är lätta att relatera till för många. De är informativa både för allmänheten själv (vad tycker andra människor är viktigt?), för politiska beslutsfattare (vad tycker väljarna är viktigt?) och för journalister (vad tycker våra läsare/lyssnare är viktigt?). Liknande frågor används även inom forskningen exempelvis för att närmare kunna statistiskt modellera människors beteende inom olika områden, tex väljarbeteende.
I Sverige finns flera kända privata marknads- och opinionsundersökningsföretag som mer eller mindre regelbundet ställer och analyserar sådana frågor. Det finns dock många olika sätt att formulera dessa enkätfrågor på, liksom flera olika sätt att låta människor svara och att samla in datan på. Inom universitetsvärlden finns även en lång mätserie (1987-) om vilka frågor som är viktigast för befolkningen från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Att olika aktörer ställer frågorna på olika sätt är inte alls nödvändigtvis ett problem, utan kan tvärtom vara något bra då det innebär att all vår kunskap om vad människor i olika perioder tycker är viktigast inte bara kommer från en typ av mätinstrument då alla utformningar av frågor och svarsskalor har sina för- och nackdelar. Tillsammans får vi en mer nyanserad bild av opinionens utveckling genom mångfalden av mätinstrument som rapporteras. Jag skall inte här göra någon omfattande genomgång av dessa skillnader mellan opinionsinstitutet, utan bara helt kort nämna de stora dragen. Demoskop exempelvis låter de som svarar på undersökningen (respondenterna) välja den allra viktigaste frågan från en lista på med olika alternativ, det vill säga politiska frågor eller områden som skulle kunna vara viktiga för dem. Novus använder också en lista på tänkbara politiska frågor som respondenterna kan välja mellan, men låter istället respondenterna välja flera olika frågor eller områden som de tycker är viktiga, inte bara en. Novus har dock ibland även rapporterat en kompletterande fråga då de låter deltagarna rangordna de frågor de uppfattar som allra viktigast. Ipsos däremot använder en metod med en öppen fråga där respondenterna själva får sätta ord på den fråga de tycker är viktigast. Även SOM-institutet använder en öppen fråga för att undersöka vad människor tycker är viktigast. Gemensamt för de som använder öppna frågor är att dessa sedan behöver kodas, det vill säga det respondenten säger eller skriver behöver tolkas och kategoriseras in i olika kategoreir av frågor som kan analyseras och redovisas.
Utöver skillnaderna i frågeformuleringar och svarsmöjligheter finns även skillnader vad gäller vilken typ av urval de olika undersökningarna använder, hur data samlas in (exempelvis telefon eller webbenkäter) med mera. Dessa frågor lämnar jag dock utanför denna text och fokuserar istället på vem som svarar på frågorna.
Att det ofta finns ett relativt stort bortfall i surveyundersökningar är välkänt. Alla som väljs ut till att erbjudas delta i en enkätundersökningar svarar inte. Ibland finns dock även ett så kallat internt bortfall, eller partiellt bortfall, då de som ändå besvarar enkäten eller intervjun väljer att inte besvara vissa specifika frågor. Det kan finnas många olika anledningar till detta. Till exempel kan vissa frågor uppfattas som alltför känsliga eller personliga, men det kan också handla om att de uppfattas som alltför arbetskrävande att besvara, kanske för att de kräver för mycket eftertanke eller grävande i minnet för att kunna svara eller på grund av att respondenten av kanske inte känner sig motiverad att besvara just den frågan.
Jag tänkte här kort utforska och illustrera denna problematik just med SOM-undersökningarnas fråga om viktiga samhällsproblem. Öppna frågor har stora fördelar då vi som utformar undersökningarna inte styr respondenterna lika mycket utan de istället själva får sätta ord på sina egna tankar med mindre påverkan från vår sida. Å andra sidan upplevs de också ofta som mer krävande att besvara då de saknar färdiga svarsalternativ vilket gör att vi riskerar att få mer internt bortfall.
SOM-undersökningarna har sedan 1987 använt följande fråga: ”Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige idag?” följt av några rader där respondenterna själva kunnat beskriva frågan eller frågorna. Det fanns möjlighet att ange upp till tre olika frågor eller problem. Svaren har sedan kodats in i några hundratal specifika kategorier och sedan kombinerats ihop till ett drygt tjugotal bredare frågeområden. I huvudsak har SOM-undersökningarna hela perioden varit en postal pappersenkät, dock under senare år även med möjlighet att välja att istället besvara enkäten på webben.
Hur många är det då som orkar göra sig besväret att skriva ett svar på en sådan fråga? Ganska många faktiskt. I den senaste årliga nationella SOM-undersökningen från 2018 var det 86 procent av de som besvarade enkäten som också skrev ett svar på den öppna frågan om de viktigaste samhällsproblemen. Under hela perioden har denna andel legat ganska stabilt från som lägst 76 procent år 2004 till som högst 91 procent år 1994.
Men hur brukar då internbortfallet se ut på andra frågor? Klart lägre. På vanliga frågor om deltagarnas vänster-högerplacering, åsikt i vanliga politiska frågor, vilket förtroende de har för olika samhällsinstitutioner med mera ligger det interna bortfallet i SOM-undersökningarna oftast på mellan 2 till 3 procent. Med andra ord betydligt lägre. Men spelar då detta någon roll egentligen? Denna fråga ska vi här försöka belysa genom att undersöka hur jämnt eller ojämnt fördelat det interna bortfallet är mellan olika grupper (om det är väldigt ojämnt mellan olika grupper kan det misstänkas spela större roll för resultatet). I stapeldiagrammet nedan visas andelen som besvarade frågan år 2018 i några olika utvalda subgrupper.
Vi ser tydligt i stapeldiagrammet att det inte finns några skillnader att tala om i benägenheten att besvara frågan mellan exempelvis kvinnor och män eller mellan olika åldersgrupper. Andelen som svarar är där ganska jämnt fördelade. Däremot ser vi tämligen stora skillnader i svarsbenägenheten när det gäller utbildning, inkomst och politiskt intresse. Bland de med lägst utbildning och de med högst utbildning skiljer 16 procentenheter, och för olika inkomstgrupper är skillnaden 20 procentenheter. Bland de som uppger sig vara mycket intresserade av politik besvarar föga förvånande nästan alla frågan – 95 procent, vilket är långt ifrån fallet bland de som har ett lågt intresse för politiska frågor. Sammanfattningsvis är alltså högutbildade, höginkomsttagare med ett högt intresse för politik något överrepresenterade bland de som besvarar frågan om vilka samhällsproblem som är viktigast.
Ibland kan faktiskt denna ojämna fördelning också påverka intrycket av vilka grupper som olika frågor är viktigast för något. Här gör jag ingen fullständig genomgång utan nöjer mig med att ta ett exempel. Om vi tittar på andelen bland de med låg respektive hög utbildning är andelen som nämner sjukvården som ett av de viktigaste samhällsproblemen 45,7 procent bland lågutbildade och 45,2 procent bland högutbildade, det vill säga i stort sett identiska andelar. Men hur påverkar då att det är många fler bland de lågutbildade som väljer att inte svara på den här frågan? Tja, om vi istället väljer att redovisa andelarna bland de som faktiskt har besvarat frågan och inte bland alla som har fått frågan blir bilden delvis annorlunda: bland de som har angett minst ett samhällsproblem som svar på frågan är andelen som anger sjukvården som viktig 60,3 procent bland lågutbildade och 49,3 procent bland högutbildade. I det första fallet får vi alltså intrycket att sjukvården som politisk fråga är lika viktig bland låg- som högutbildade medan vi i det andra fallet får intrycket att frågan är viktigast för lågutbildade. Vilket är då den mest rättvisande bilden? Det finns såklart inget tydligt svar på den frågan, utan svaret beror på vilken grupp vi tror bäst representerar hela gruppen lågutbildade respektive högutbildade – är det de som svarat på frågan eller ska även de som valt att inte ange något samhällsproblem som viktigt inkluderas? Det är inte helt lätt att besvara den frågan, svaret är som ofta just att ”det beror på”.
En tröst i sammanhanget är dock att rangordningen inom olika grupper vad gäller vilka frågor som är viktigast inte verkar påverkas dramatiskt. Jag har systematiskt tagit fram de tre frågor som anges som viktigast år 2018 bland samtliga, bland högutbildade och bland lågutbildade både med samtliga respondenter som bas och med bara de som har gett minst ett svar på frågan som bas. Det visar sig då att själva rangordningen av vilka tre frågor som ligger i topp och deras inbördes ordning inte påverkas i något av fallen. Men om man vill besvara frågan ”för vilken grupp är fråga X viktigast” så finns det anledning att vara försiktig, särskilt om de grupper man intresserar sig för också har ett samband med tendensen till internbortfall på frågan.
politologerna.wordpress.com 