Lucka #20: Kvinnors och mäns politiska åsikter och intresse under 30 år

Hur ser åsiktsskillnaderna ut mellan kvinnor och män i ett av världens mest jämställda länder? I tider av polarisering påstås det ibland att olika samhällsgrupper glider ifrån varandra. Men hur ser skillnaden ut mellan kvinnor och män? Tack vare de långa tidsserier som de nationella SOM-undersökningarna erbjuder kan vi studera hur åsiktsskillnader mellan kvinnor och män har utvecklats under 30 år. Även om mycket har förändrats i samhället under de senaste åren visar resultaten att åsiktsskillnaderna mellan kvinnor och män är förhållandevis stabila.

Hur relevant är det egentligen att tala om könsskillnader i politiska uppfattningar i en av världens mest jämställda länder? Maria Oskarson och Lena Wängnerud har bidragit med de mest omfattande översikterna över svenska kvinnors och mäns olika politiska uppfattningar. I deras senaste gemensamma publikation (2013) diskuterar de skillnader mellan kvinnors och mäns politiska deltagande samt uppfattningar i politiska frågor (politikens ”form” respektive ”innehåll”). Slutsatsen de drar är att könsskillnader har minskat i Sverige när det gäller valdeltagande, medlemskap i politiska partier och politiskt intresse. Politikens grundläggande förutsättningar blir på så vis alltmer lika för kvinnor och män i Sverige. Däremot kvarstår viktiga skillnader i politiska uppfattningar. Särskilt pekar Oskarson och Wängnerud på skillnader i synen på de två största partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna. Valet 2010 uppvisade rekordstora skillnader i partisympati mellan kvinnor och män (se också Oscarsson & Holmberg, 2013). Skillnader syns också när det gäller hur kvinnor och män prioriterar mellan olika sakfrågor samt när det gäller vilka frågor som de baserar sitt val av parti på. Kvinnor nämner oftare sociala frågor än vad män gör när de ombeds motivera sitt val av parti och skillnaden har ökat under det senaste decenniet. När det gäller klassiska vänster-högerfrågor (storleken på offentlig sektor och huruvida sjukvården ska bedrivas i privat regi), finner Oskarson och Wängnerud mindre skillnader än i frågor som har en tydligare koppling till kvinnors egna levda erfarenheter (i Oskarsons och Wängneruds fall synen på pornografi och sextimmars arbetsdag).

Men frågan är då hur skillnaderna ser ut i när 2010-talet är på väg att ta slut. Är det fortfarande relevant att prata om könsskillnader? I ett SOM-kapitel har Elin Naurin och jag analyserat skillnader mellan kvinnors och mäns syn på frågor som ideologi och sakfrågeåsikter som ställts i de nationella SOM-undersökningarna över tid. I det här inlägget presenteras några av de resultat som vi fann. Resultaten i figurerna nedan är under kontroll för ålder, utbildning, inkomst, politiskt intresse, ideologi och om det finns barn i hushållet.

Kvinnor och mäns ideologiska uppfattningar

Sverige är ett av de länder där vänster-högerskalan har allra starkast förklaringskraft (Oscarsson & Holmberg, 2016). Det betyder i korthet att människor orienterar sig i olika sakfrågor utifrån hur de placerar sig på den ideologiska axeln vänster-höger. Även om vänster-högerskalan har tappat lite av sin förklaringskraft på senare år, är det fortfarande den politiska dimension som människor i första hand orienterar sig efter (Oscarsson, 2017). Vi börjar därför vår undersökning med att studera om det skett några förskjutningar mellan kvinnor och män på denna centrala politiska dimension. Figur 1 säger oss att män och kvinnor historiskt inte har placerat sig långt ifrån varandra på vänster-högerskalan. Från 1986 och framåt har svenskarnas ideologiska placeringar varierat mellan olika tidpunkter. Kvinnor och män har följt varandra likt en pardans i dessa svängningar. Under de senaste åren har något emellertid hänt. Män har blivit mer höger, medan kvinnor istället blivit något mer vänster. Om dagens siffror ska sättas in i ännu längre tidsperspektiv kan sägas att efter andra världskriget var det männen som låg mer till vänster än vad kvinnor gjorde. Men på 1980-talet skedde en viss förskjutning där männen tenderade att bli mer höger (Holmberg, 1984). Motsvarande mönster finns även i andra delar av Europa. Kvinnor har gått till vänster, medan männen har tagit en högersväng (Iversen & Rosenbluth, 2006). I dagens Sverige kan vi alltså konstatera att kvinnor och män har gått åt olika håll på den helt centrala politiska skiljelinjen. Vi ser inte att svarspersonerna nödvändigtvis anger mer extrema värden längs skalan, men att kvinnor och män inte längre följer varandra på samma sätt som de gjort under tidigare år.

 

Det går att spekulera kring orsakerna till att män och kvinnor tenderar att glida ifrån varandra på vänster-högerskalan. En orsak skulle kunna vara vår tids omdebatterade flyktingmottagande som i allt större utsträckning har polariserats efter vänsterhögerdimensionen. Flyktingfrågan har idag etablerat sig om en av de viktigaste frågorna på väljarnas agenda. Det märktes inte minst i valet 2018. I partiernas valmanifest kunde väljarna för första gången ta del av ett brett utbud av sakpolitiska ställningstaganden som kopplade till migrations- och integrationsfrågor, se tidigare inlägg. I figuren nedan framgår det att kvinnor och män ofta har haft något olika betoningar när det kommer till flyktingmottagandet. Men fram till 2000-talet var dessa skillnader för små för att bli signifikanta i analyser med relevanta kontroller (med undantag för perioden då partiet Ny Demokrati var starkt). Under nästan hela 2000-talet har det dock funnits signifikanta skillnader mellan kvinnor och män, däremot har de inte markant ökat under de senaste åren. Till skillnad från vänster-högerdimensionen så följer kvinnor och män varandra i flyktingfrågan. Båda grupperna har blivit mer kritiska till flyktingmottagandet.

 

I jämförelse med andra länder är Sverige ett av de länder som allra mest omhuldar idén om jämlikhet mellan könen (Grönlund & Halleröd, 2008; Inglehart & Norris, 2003). SOM-undersökningarna ger möjlighet att följa synen på jämställdhet som politisk fråga. I ljuset av #metoo-rörelsen, men också efter Feministiskt Initiativs framgångar i Europaparlamentsvalet 2014 har jämställdhet funnits med i den politiska diskussionen. I Vallokalundersökningen (VALU) 2018 blev jämställdhetsfrågan placerad av väljarna som en av de allra viktigaste valfrågorna. En tänkbar utveckling skulle kunna vara att kvinnor och män har kommit att se på jämställdhet på olika sätt i takt med att jämställdhetsarbetet har gått framåt. Rent krasst innebär ett mer jämställt samhälle att fler män utsätts för större konkurrens, till exempel när tjänster ska tillsättas (Besley m fl, 2017).

Figuren nedan visar att skillnaden mellan kvinnors och mäns syn på vikten av jämställdhet inte har ökat över tid. Istället kan vi se en svag tendens mot att skillnaderna har minskat. I huvudsak beror det på att män har blivit mer positivt inställda till jämställdhet. När frågan började ställas i SOM-undersökningarna 1993 hade valresultatet 1991 skapat stor debatt. För första gången hade andelen kvinnor i parlamentet gått ner. För varje val sedan 1920-talet hade andelen kvinnor i parlamentet ökat. Utvecklingen hade inte gått fort, men åt rätt håll. Den positiva trenden bröts emellertid när Ny Demokrati kom in i parlamentet 1991. Andelen kvinnliga ledamöter sjönk från 37 procent till 33 procent. Ett feministiskt nätverk bildades, Stödstrumporna, för att sätta press på de etablerade partierna att rekrytera fler kvinnor till riksdagen. Om partierna inte ansträngde sig hotade nätverket med att bilda ett eget parti för att driva på i jämställdhetsfrågor. Partierna hörsammade till del uppmaningen. Efter valet 1994 var andelen kvinnliga ledamöter 40 procent och svenska regeringar har sedan dess haft jämn representation av män och kvinnor, se tidigare inlägg. Det är därför intressant att det är efter valet 1994 som män på ett märkbart sätt anser att jämställdhet är en viktig fråga. Därefter har män i maklig takt i allt större utsträckning uppfattat jämställdhet som av stor betydelse. 1994 ansåg 29 procent att jämställdhet var en mycket viktig fråga, 2018 var siffran uppe i 51 procent

 

 

Går det att se några trender mot större eller mindre skillnader i politiska uppfattningar och politiskt intresse mellan kvinnor och män i tider av #metoo-rörelsen,”Trumpifieringen” av medieinnehåll och nationalistiska/populistiska partiers framgångar? Resultaten visar att det rör sig när det gäller skillnader mellan kvinnor och män, men att det inte är helt lätt att slå fast åt vilket håll. Vi hittar en grundläggande skillnad i ideologiska vänsterhögeruppfattningar där kvinnor blivit mer vänster och män mer höger. Vi hittar också en närmast konsoliderad skillnad i flyktingfrågan. Dessa skillnader ställs dock i kontrast mot minskade skillnader i jämställdhetsfrågan. Det finns därmed inte någon enhetlig utvecklingstrend när det gäller skillnader mellan kvinnor och mäns politiska attityder. Likväl visar resultaten att även i ett av världens mest jämställda länder är det fortfarande relevant att studera kön när vi ska förstå politiska attityder och politiskt beteenden.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s