Det här inlägget bygger på analyser publicerade i Solevid & Wängnerud (2019) Hur gamla är de som bestämmer? Om åldersrepresentation i politiska församlingar. Rapport nr 6. Delegationen för senior arbetskraft, S 2018:10.
I vilken utsträckning de politiska församlingarna representerar väljarnas bakgrund och åsikter är en ständigt återkommande fråga. Som både Gissur Erlingsson och jag själv diskuterat i tidigare inlägg varierar åldersrepresentationen stort mellan den nationella och lokala nivån i Sverige. Medan både yngre och äldre är tydligt underrepresenterade bland de folkvalda riksdagsledamöterna har andelen äldre politiker, både folkvalda och förtroendevalda, ökat över tid på lokal och regional nivå i Sverige. Sett till samtliga politiska församlingar i Sverige är det främst yngre som är underrepresenterade bland våra folk- och förtroendevalda politiker.
I vår rapport Hur gamla är de som bestämmer till Delegationen för senior arbetskraft har Lena Wängnerud och jag bland annat jämfört hur åldersrepresentationen utvecklats över tid i den svenska riksdagen och i de nationella parlamenten i våra fyra nordiska grannländer.
Den nordiska jämförelsen visar på slående likheter i ålderssammansättningen i den svenska Riksdagen, danska Folketinget, finska Riksdagen, norska Stortinget och isländska Alltinget.
I Danmark, liksom i Sverige, har parlamentsledamöter i åldern 30–49 år ökat över tid, främst på bekostnad av ledamöter 50–64 år. Det är relativt sett låga andelar av såväl äldre (65+ år) som yngre (18–29 år) ledamöter under samtliga mandatperioder vi har uppgifter för i både Sverige och Danmark. I det finska fallet är det överlag små förändringar i ålderssammansättningen bland ledamöterna i de tre val vi har uppgifter för. Ledamöter 30–49 år dominerar med drygt 50 procent av platserna medan det är låga nivåer av såväl yngre som äldre ledamöter i den finska Riksdagen. Även i det isländska Alltinget är åldersgruppen 30–49 år störst bland de invalda ledamöterna medan ledamöter 18–29 år är den minsta. I Norge slutligen är också åldersgruppen 30–49 år den största bland de invalda ledamöterna i Stortinget, tätt följd av 50–64-åringar. Även här är det få ledamöter som är 18-29 år eller 65 år eller äldre.
Figur 1. Åldersfördelning bland svenska riksdagsledamöter 1982–2018 (procent)
Källa: SCB 2019a. ”Riksdagsval 1982–2018. Valda efter kön och ålder”. N=349.
Figur 2a-d. Andel ledamöter i olika åldersgrupper i danska Folketinget, finländska Riksdagen, isländska Alltinget och norska Stortinget (varierande tidsperiod, procent).
Källor: Danmarks Statistik (2012), Folketinget (2015), Statistikcentralen (2019a, 2019b, 2019c) , Hagstofa Íslands/Statistics Iceland (2019) och Stortinget (2019).
Kommentar. Folketinget N=175, Riksdagen N=200, Alltinget N=63, Stortinget N=169 (2001 är N=165). Uppgifter om åldersfördelningen bland Stortingsrepresentanterna efter 2017 års val finns inte publicerade på http://www.ssb.no eller på Stortingets hemsida. Danmark höll val till Folketinget 5 juni 2019 och vid rapportens leverans fanns det ännu inte sammanställd statistik över de invalda representanternas ålder. Notera att åldersindelningen för isländska Alltinget är annorlunda jämfört med övriga nordiska parlament, 50-59 år (istället för 50-64 år) och 60-69 år (istället för 65 år och äldre).
Sammanfattningsvis är åldersgruppen 30-49 år den största i samtliga fem nordiska parlament och lite förenklat utgör gruppen omkring hälften av ledamöterna eller mer. I Danmark, Finland, Norge och Sverige utgör ledamöter i åldersgrupperna 30-49 år och 50-64 år tillsammans 90 procent av samtliga ledamöter (på Island är motsvarande andel omkring 80 procent) och det är följaktligen låga andelar av ledamöter i åldersgrupperna 18–29 år respektive 65 år eller äldre i samtliga fem länder.
Även om varken rapporten eller detta inlägg innehåller någon systematisk jämförelse över åldersrepresentationen i länder utanför Norden finns det ju länder där åldersrepresentationen ser helt annorlunda ut. Medelåldern i den nuvarande 115:e kongressen i USA är 57,8 år för Representanthuset och 61,8 år i Senaten. Den nuvarande sammansättningen av senaten är dessutom den äldsta någonsin i USA:s historia. Att såväl den nuvarande amerikanske presidenten som Demokraternas toppkandidater till presidentposten är 70 år eller äldre är ytterligare ett exempel. Samtidigt har Finland just nu världens yngsta statsminister – Sanna Marin är 34 år gammal.
Till syvende och sist kokar frågan om åldersrepresentation ner till vilka faktorer partierna tycker är viktiga att ta hänsyn till när de nominerar sina kandidater. Svenska partiers nomineringsmakt är alltjämt stor, inte minst givet det misslyckade personvalssystemet. I Sverige har partierna åtminstone tidigare valt att prioritera kön, bostadsort och etnicitet före ålder i kandidatnomineringen vilket troligen beror på att den ojämlikhet som finns mellan olika befolkningsgrupper till följd av kön, etnicitet eller bostadsort är större än den ojämlikhet mellan grupper som finns som en konsekvens av ålder. Forskningsläget är också oklart när det gäller om och hur ålderssammansättningen påverkar politikens innehåll. Medan forskning om närvarons politik när det gäller kvinnorepresentation visat att ökad andel kvinnor har spelat roll för politikens innehåll saknas motsvarande systematiska forskning när det gäller flera andra representationsaspekter, ålder inräknat. Även om det finns viktiga symboliska värden av en god social representation behöver vi också bättre kunskapsunderlag kring huruvida den sociala representationen faktiskt har betydelse för politikens innehåll eller inte.
Till sist en liten brasklapp: Vi har inte jämfört ålderssammansättningen bland politiker på lokal eller regional nivå i de nordiska grannländerna och av den anledningen kan jag i detta inlägg inte heller uttala mig om huruvida de åldersmönster som finns bland politiska representanter på subnationell nivå i Sverige, med en större andel äldre förtroendevalda, också går igen i andra nordiska länder.
politologerna.wordpress.com 