Lucka #14: Provprat om etnisk identitet

Detta är ett gästblogginlägg av PETER ESAIASSON, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, aktuell med boken ”Förorten — ett samhällsvetenskapligt reportage” (Timbro, 2019)

Ok att provprata en stund? Frågan signaler att man vill säga något viktigt men att man ännu inte vet riktigt hur det skall sägas. Idéen om provprat lanserades av Stina Oscarsson för några år sedan.[1] Jag tycker den är både sympatisk och angelägen.

Ämnet för mitt provprat är självuppfattad etnisk identitet.[2] Behovet att prata om ämnet följer av att  Sverige på några decennier har gått från att vara etniskt homogent till att bli etniskt heterogent. Hur människor uppfattar sin etniska tillhörighet är en väsentlig del av de nya förutsättningarna för att hålla samman landet. Mitt provprat är ett försök att bidra konstruktivt till samtalet i frågan. (Hoppas att ni för diskussionens skull accepterar själva utgångspunkten. Hur välgrundad den är får vi granska en annan gång.)

Fortsätt läsa

Lucka #13: Västlänkens betydelse för Demokraternas framgångar i Göteborg

Inlägget bygger på resultat som presenteras mitt och Henrik Oscarsson kapitel ”Röst(D)elning i Göteborg 2018” som ingår i SOM-institutets nysläppta bok Ingen kommer undan kulturen.

Som gårdagens inlägg visade var det främst borgerliga riksdagsväljare respektive Sverigedemokratiska riksdagsväljare i Göteborg som i kommunvalet röstade på det nystartade lokala partiet Demokraterna. Partiet fick 16,95 procent av rösterna i kommunvalet 2018. Som vi också diskuterade i gårdagens inlägg är röstdelning, att vid de samtida valen till riksdag och kommun rösta på olika partier, är en förutsättning för lokala partiers framgång. Frågan vi vill belysa i detta andra inlägg på temat röstdelning är i vilken utsträckning åsikt om Västlänken (tågtunnel under Göteborg som är en del av infrastruktursatsningarna Västsvenska paketet) är förknippat med röstdelning respektive att rösta på Demokraterna i kommunvalet 2018. Fortsätt läsa

Lucka #12: Röstdelning och lokala partiers framgångar. Fallet Demokraterna i Göteborg

Röstdelning – att i de samtida valen till Riksdag, region och kommun rösta på olika partier – är en företeelse som ökat över tid. I valet 2018 sattes till och med ett nytt rekord – 31 procent av de svarande i den svenska Valundersökningen angav att de röstade på olika partier nationellt och lokalt och 28 procent att de röstade på olika partier nationellt och regionalt. I Göteborg uppskattas att 38 procent av väljarna röstade på olika partier till riksdagen och kommunen.

Röstdelning sker av flera olika anledningar. Resultat från den svenska Valundersökningen visar bland annat att kandidaterna och bakåtblickande utvärdering av hur partierna skött sig är viktiga anledningar. Att väljare röstar på olika partier i riksdag och kommun brukar tas som en intäkt att de lokala politiska förhållandena spelar större roll. Röstdelning är också en avgörande förutsättning för lokala partiers framgångar. Lokala partier, det vill säga partier som inte har representation i Riksdagen, är också ett fenomen som vuxit över tid. I 2018 års val fick 171 lokala partier representation i 146 kommunfullmäktigen. Det betyder att det finns minst ett lokalt parti i hälften av Sveriges kommuner.

Tack vare den lokala SOM-undersökningen i Göteborg finns möjligheter att närstudera röstdelningsmönster i en kommunkontext med ett stort lokalt parti. Detta har Henrik Oscarsson och jag gjort i kapitlet Röst(D)elning i Göteborg 2018 som publicerades idag i SOM-institutets bok Ingen kommer undan kulturen. Detta blogginlägg är det första av två som bygger på resultat som vi presenterar i kapitlet. Fortsätt läsa

Lucka #11: Toleransens rötter

Detta blogginlägg är författat av Niclas Berggren, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Ekonomihögskolan i Prag, Martin Ljunge, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) samt Therese Nilsson, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

***

De senaste åren har ett stort antal flyktingar kommit till Europa, huvudsakligen från länder vars kulturer är märkbart annorlunda än de europeiska. Det gör att Europa står inför en stor integrationsutmaning. En faktor som inte har belysts särskilt mycket i den offentliga diskussionen är vilken roll invandrares kulturella bakgrund påverkar deras möjligheter till integration. I en ny studie fokuserar vi på andra generationens invandrare och vad som förklarar om de anser att homosexuella ska tillåtas att leva sina liv som de själva önskar. En sådan attityd signalerar liberala värderingar, vilka kan underlätta integrationen. Tolerans kan på detta sätt ses som överbryggande socialt kapital, som kan underlätta sammanhållning och umgänge mellan olika grupper i samhället.

Tidigare studier visar att det finns en rad faktorer som påverkar hur toleranta människor är. Vi använder oss av en metod där vi relaterar individers tolerans till ett stort antal faktorer i deras föräldrars hemländer. Då individernas tolerans inte kan Fortsätt läsa

Kampen om verklighetsbeskrivningen – en kvantitativ textanalys av partiernas debattartiklar

Politik är i mångt och mycket en kamp om verklighetsbeskrivningen. Bevittnar vi en samhällskollaps? Går Sverige som tåget? Sjunker tilliten? Har du fått mer i plånboken? Svaren på dessa frågor avgör till stor del om regeringarna i valen får fortsatt förtroende, eller sparken.

En viktig uppgift för partiledare är alltså att sätta tonen för hur vi upplever världen. Alla måste förhålla sig till en gemensam verklighet, men man kan vinkla och lyfta fram olika saker beroende på om man vill slå an en positiv eller negativ ton.

Generellt sett vill oppositionen betona det som är dåligt, medan regeringen vill lyfta fram det som är bra. Det får tydliga konsekvenser i samband med regeringsskiften. Inför valet 2014 var en viktig talepunkt för Socialdemokraterna att ”något håller på att gå sönder i Sverige” medan Alliansen och statsminister Fredrik Reinfeldt istället talade om den goda ekonomin. Sedan dess har det snarast låtit tvärtom.

Jag försökte sätta siffror på det här genom att analysera partiledares debattartiklar på DN Debatt sedan 2010. Som en av de viktigaste arenorna för politisk debatt borde artiklar publicerade här vara en indikation på vilken bild partiledarna vill etablera. Stort tack till Leo Carlsson som samlat in länkar till alla artiklar undertecknade av partiledare under perioden.

Fortsätt läsa

Lucka #9: Debatten om opinionsmätningarna

Debatten om opinionsmätningarna tycks ständigt pågå. Samtidigt har på senare år flera svenska opinionsinstitut ändrat sina metoder, så ämnet förtjänar diskussion. Tyvärr är dock diskussionen inte alltid klargörande. En orsak till detta är att insamlingsmetod och urvalsmetod ofta blandas samman. Det finns flera olika sätt att samla in information om befolkningens åsikter. Till de vanligare hör telefonintervjuer, besöksintervjuer, pappersenkäter och webbenkäter. För vissa frågor kan valet av insamlingsmetod påverka respondenternas svar, men effekterna är vanligen små eller obefintliga.

En mer central fråga är hur de personer som ingår i undersökningen har valts ut. När personer som ska ingå slumpmässigt väljs från ett register får man ett sannolikhetsurval som gör det möjligt att precisera den osäkerhet som finns i de resultat som tas fram (se tidigare inlägg för utförligare beskrivning). Det finns även undersökningar som inte Fortsätt läsa

Lucka #8: Reflektioner om JMGs seminarieserie med partistrateger

Detta gästblogginlägg är författat av MARIE GRUSELL, docent och medieforskare vid JMG, Göteborgs universitet. Hon är huvudansvarig för JMGs seminarieserie med partistrateger.

***

Det har varit en spännande höst på Göteborgs universitet. I JMGs seminarieserie ”Så tänker en partistrateg” har studenter, forskare och allmänheten getts möjlighet att lyssna på ledande partistrateger från riksdagens samtliga partier. Serien levde ett förhållandevis anonymt liv fram tills den sista föreläsningen, då Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof besök skapade både uppmärksamhet och debatt (mer om detta kan läsas i länkar längst ner i inlägget).

I det här blogginlägget sammanfattar jag några tankar och slutsatser om vad vi fick veta om hur partier i Sverige tänker kring sin strategiska politiska kommunikation.

Fortsätt läsa

Lucka #7: Många sätt att vara höger

Det är svårt att ordvitsa på engelska. Men titeln på Harvarddoktoranden Noam Gidrons doktorsavhandling fungerar: ”Many ways to be right”. Gidron visar att i europeiska flerpartisystem är åsiktsrymden mer mångfacetterad till höger än till vänster. När det gäller grundläggande ideologiska värderingar och sakfrågeåsikter finns det fler sätt att vara höger än vad det finns att vara vänster. Detta är inte något nytt. Nyheten är att det här och nu pågår en politisk strid om vad det innebär att kalla sig höger.

Kampen om högerns själ

Det undgår förstås ingen att ”kampen om högerns själ” just nu utspelar sig framför våra ögon. Även det svenska partilandskapet håller på att genomgå en fundamental omstrukturering. Förändringarna påbörjades under förra mandatperioden 2014-2018 men har accelererat efter Januariavtalet. Hur har då väljarkåren reagerat på de signaler som partierna sänder genom sitt agerande och genom sitt sätt att agera gentemot varandra?

Fortsätt läsa

Lucka #6: Vad betyder egentligen ”varken bra eller dåligt”?

I enkätundersökningar är det ganska vanligt att de som svarar på enkäterna på vissa frågor får möjligheten att placera sig i mitten av en svarsskala med ojämnt antal svarsalternativ som är rangordnade, till exempel från bra till dåligt, från positivt till negativt, från mycket till litet eller liknande. Alternativet i mitten kallas ofta för skalans mittpunkt och svarsalternativet kan betecknas på olika sätt. I Sverige är det vanligt att mittpunkten betecknas med orden ”varken bra eller dåligt” om skalan går från bra till dåligt. Även alternativ som ”neutral” förekommer, liksom enbart siffror utan någon verbal etikett. Inom surveymetodforskningen kallas sådana skalor ofta för bipolära svarsskalor. Huruvida det är bra att erbjuda respondenterna en mittpunkt som svarsalternativ eller inte har debatterats länge inom forskningen och svaret beror i stort sett på vad enkätfrågan gäller.

Det har också bland surveymetodologer funnits en oro för att de som väljer att använda en skalas mittpunkt som svar ibland kanske inte har så genomtänkta åsikter alls i frågan, det vill säga att de helt enkelt inte borde ge ett svar då de inte egentligen har en åsikt. Detta leder oss in på ett annat debattämne bland enkätmakare, nämligen om det är bra Fortsätt läsa

Lucka #5: Vad är höglitare oroliga för?

Mellanmänsklig tillit ses ofta som fundamentet för ett välfungerande samhälle. En hög grad av tillit minskar risken för korruption och dysfunktionella samhällsinstitutioner. Men hög tillit innebär inte med nödvändighet att människor känner trygghet, eller frånvaro av oro. Tvärtom kan stor oro och hög tillit gå hand i hand. Dessutom har kombinationen av stor oro och hög mellanmänsklig tillit betydelse för samhälleliga opinioner. Människor som är oroliga för stor flyktingmottagning litar i lägre utsträckning på politiker, trots att de i övrigt hyser stor tillit till sina medmänniskor. De bland höglitarna som är oroliga för miljön har däremot högre tillit till svenska politiker.

Fortsätt läsa