”Om Adam braskar, julen braskar” – ett talesätt med bättre statistiskt stöd

”Anders slaskar, julen braskar”, säger det gamla talesättet. I så fall ser det inte bra ut. På min namnsdag häromdagen 30:e november var det nämligen smällkallt och massor med snö, åtminstone här i Göteborg.

Men hur väl stämmer uttrycket? Inte alls, vad det verkar utifrån några googlingar. SMHI skriver till exempel att det är en klimatologisk omöjlighet, men presenterar ingen data till stöd för slutsatsen.

Så jag undersökte saken. Jag har alltid tänkt (utan att forska i saken närmare) som att det är ”Slask 30:e november = snö 24:e december” (och tvärtom). För tvärtom-varianten är frågan om det räcker med att det är kallt 30:e november för att det ska vara slask på julafton, eller gäller det bara om det också snöar på Anders-dagen? Och vad krävs för att julen ska braska, räcker det om det är kallt, eller ligger kvar snö, eller att det ska snöa på själva dagen?

Jag laddade från SMHI ner historiska data på ”rådande väder” för samtliga mätstationer, sedan 40-talet och framåt. Där anges varje timma vad det är för typ av väder med en mängd koder, tex ”Lätt snöblandat regn i byar” (kod 82) eller ”Snöstorm eller kraftigt snödrev som ger extremt dålig sikt” (kod 211) eller kanske till och med ”Tromb eller tornado (förödande) vid stationen eller inom synhåll under den senaste timmen” (kod 219).

För varje dag från 30:e november till 24:e december kollade jag sedan om det någon gång under dagen förekom regnväder, och om det förekom snöväder (utan regn samma dag). Det intressanta utfallet är då alltså om det är snö utan regn på julafton, och hur det hänger ihop med slask och brask tidigare, vid samma mätstation.

En enkel sammanställning av 7615 mätstations-år ger inget stöd för talesättet. Om vi först kollar på de tillfällen där det inte regnade 30:e november så ser vi att dessa stationer samma år fick en vit jul (alltså snöväder utan regn på julafton) i 39,7% av fallen. Vid tillfällen där det regnade 30 november blev det bara en vit jul i 27,9% av fallen! En skillnad om 11,7 procentenheter.

Väder på Anders-dagenAndel vita jular
Inte regn39,7%
Regn27,9%
Skillnad-11,7%
  
Inte snö28,3%
Snö53,7%
Skillnad25,3%

Om vi istället kollar på om det snöade eller inte den 30 november så ser vi det motsatta mönstret. När det inte snöade på Anders-dagen blev det en vit jul i 28,3% av fallen. Men om det snöade blev det också en vit jul i mer än hälften av fallen, 53,7%! En differens om 25,3%-enheter. Ett bättre talesätt är alltså ”Om Anders braskar, julen braskar”.

Det hela beror naturligtvis på att vädret både i slutet av november och i december beror på samma geografiska omständigheter. I norra Sverige är det ofta snö vid båda tillfällena, och i södra Sverige är det ofta inte det.

Men vi behöver inte hänga upp oss på just Anders-dagen. Kanske finns det något fördolt samband mellan sannolikheten för en vit jul och vädret någon annan dag? Jag gjorde om undersökningen för alla dagar från 30 november och fram till 23 december. Den första grafen visar då för varje dag hur sannolikheten att det blir en vit jul hänger ihop med regn på respektive dag.

Som synes finns det aldrig någon positiv effekt av regn. Ju mer det regnar, desto mindre troligt är det att det snöar på julafton. Allra bäst ledtråd är det om det regnar den 23:e december. Sannolikheten att det då snöar nästa dag är då 30 procentenheter lägre.

Om vi istället tittar på snö blir staplarna positiva. Som vi såg tidigare indikerar snöväder på Anders-dagen en högre sannolikhet för snö på julafton. Men man får även här en ännu bättre ledtråd av vädret den 23:e december. Snö här hänger ihop med en 37 procentenheter högre chans för snöväder också nästa dag! Sensationella resultat.

Att använda Anders namnsdag är alltså en dålig idé om man vill spå julvädret. Adam, som har namnsdag den 23:e, ger mycket bättre förutsägelser. När Adam braskar, julen braskar. Och när Adam slaskar, julen slaskar. Dessutom är det lättare att komma ihåg!

5 tankar om “”Om Adam braskar, julen braskar” – ett talesätt med bättre statistiskt stöd

  1. Skoj! Som du skriver dock: ”Det hela beror naturligtvis på att vädret både i slutet av november och i december beror på samma geografiska omständigheter. I norra Sverige är det ofta snö vid båda tillfällena, och i södra Sverige är det ofta inte det.” Samma sak kan man ju också resonera kring avseende kallare eller varmare längre perioder, typ decennier. Båda borde man väl dock enkelt komma runt genom att köre en enkel typ probitregression med julaftonsnö som beroende variabel och där förutom dummyvariablerna regn resp snö på Andersdagen kan ha kontrollvariabler för genomsnittsremperatur över hela tidsperioden för varje mätstation samt för Sverige som helhet varje år. Tolkningen av en sådan regression borde ju då i princip vara hur sannolikheten för snö på julafton påvekas av snö resp regn på en viss plats ett givet år. Min gissning är att du då möjligen fortsatt skulle finna en positiv Andersbraskeffekt, men i så fall en väldigt mycket mindre sådan som nor är väldigt nära noll.

    • Jo, jag tänkte på det, och till och med ta fixed effects för mätstation. Så att mer slask än vanligt på andersdagen leder till mer snö än vanligt på julafton tex. Men jag tänkte ändå att det inte är det talesättet handlar om? Folk menar väl inte ”högre chans för snö relativt vad som är normalt för den här platsen”? Eller gör de det???

      Testade hursomhelst med OLS och då blir det fortsatt signifikant negativ effekt av regn med station fixed effects, och nolleffekt med fixed effects för station och år. Snö på Andersdagen är dock fortsatt positivt associerat med snö på julafton, även under kontroll för båda de två!

  2. Tack! Jag vet inte exakt vad folk menar men jag antar att begreppet främst används där det inte nästan alltid är snö resp där det inte nästan aldrig är snö, så jag tänker mig att det kanske ligger ganska nära ”högre chans för snö relativt vad som är normalt för den här platsen”? Fixed effect för mätstation och år är ju alltså vad jag föreslog (även om jag föreslog probit för snö eller inte). Intressant att du ändå fann ett signifikant positivt resultat med linear probability model och dessa fixed effects. Men effekten borde väl ändå vara ganska liten?

    Intressant att du hittar positiv effekt för snö men ingen effekt för regn. Kanske är det helt enkelt så att snö är tydligt ovanligare och det ibland kommer in stabila kallperioder, så att det är kallt i stort sett hela perioden mellan Anders och Jul, och att det är vad som driver resultatet.

    • Ja alltså det var menat att testa din teori! Fast om man har temperaturen istället för fixed effects blir det väl ändå en linjär funktion av temperatur istället för helt flexibelt för mätstationen. Och effekten är liten ja! +0,05 för snö på Andersdagen, alltså 5 procentenheter högre chans för snö.

      Sen är frågan om folk kan urskilja ”högre chans”? Nu körde jag bara med dummyvariabler, men om man haft en glidande skala så kanske man kunnat få med ”mer snö än vad som är normalt”. Men kan folk urskilja skillnaden mellan 50% och 75% chans tex? Man tänker väl ändå år för år.

      Angående att det ändå är en effekt kan man ju på ett sätt tänka att en kall period skulle fångas upp av års-fixed effects, men det kan väl vara kanske vara mer lokala kalla perioder, typ i södra eller norra Sverige.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s