Striden om narrativet – en analys av hur media runtom i världen skriver om kriget i Ukraina

Det här inlägget är skrivet av Frida Edström och Anders Sundell, och bygger på Fridas kandidatuppsats, som kan läsas här.

***

”Vi invaderade inte Ukraina; vi genomförde en speciell militär operation” – orden är den ryske utrikesministern Sergej Lavrovs, och är bara några dagar gamla. Trots att det är helt uppenbart att det just är ett krig och en invasion som pågår i Ukraina framhärdar Lavrov. Orsaken är striden om det som inom statsvetenskapen kallas narrativet – berättelsen om vad det är som egentligen pågår.

Det segrande narrativet påverkar hur omvärlden ser på konflikten, och påverkar därmed också hur den agerar. Om kriget uppfattats som en militär operation för att stoppa ett pågående folkmord hade Ukraina aldrig fått så stort stöd från Nato och Europa. Även om Lavrov och Putin förlorat det slaget i Sverige och större delen av Europa var det inte givet att det skulle bli så, eller att det ser likadant ut i resten av världen.

I en ny uppsats undersöks vilket narrativ om kriget i Ukraina som dominerar i 127 olika länders (engelskspråkiga) media, mellan 1 februari och 31 mars, och om det påverkas av landets relation till Ryssland.

Genom att studera hur ord som hänger ihop med det ryska och ukrainska narrativet förekommer kan man få en bild av vilket narrativ som fått störst fäste. De ”pro-ryska” orden är military operation (som Lavrov nyligen använde), genocide (det uttalade motivet för kriget var att stoppa ett pågående folkmord) och conflict (vilket antyder att det är två parter som står mot varandra, snarare än en som invaderar den andra). De ”pro-ukrainska” orden är istället invasion, war och war crimes. De är alla valda för att beskriva det som pågår som just ett krig.

Som ett test på om orden fångar upp de olika narrativen visas i graferna nedan hur ofta orden förekommit i artiklar skrivna i två pro-ryska medier –  RT och Sputnik – vecka för vecka. Det röda vertikala strecket markerar invasionens början. På y-axeln visas hur stor andel av artiklarna som nämner ”Ukraina” som också nämner något av de andra orden.

Andel av artiklarna i RT och Sputnik som nämner ”Ukraina” som också nämner något av orden i grafen.

Särskilt tydligt blir mönstret mot slutet av perioden – det vanligaste ordet är miltary operation, följt av war och conflict. Invasion sjunker i användning. Kontrasten är tydlig mot hur det ser ut i amerikansk media, här exemplifierat av Washington Post och USA Today. Här ligger istället invasion och war högst, medan military operation knappt får något utrymme.

Andel av artiklarna i Washington Post och USA Today som nämner ”Ukraina” som också nämner något av orden i grafen. ”Invasion” och ”War” är här mycket vanligare än i artiklarna från pro-rysk media.

Orden invasion och military operation verkar alltså ge särskilt tydligt utslag. Vi vidgar nu perspektivet till media från hela världen. I grafen nedan visas användningen av de olika orden dag för dag. Linjerna är hackigare innan invasionen, eftersom det då finns mindre data – täckningen var sämre, men det skrevs också färre artiklar om Ukraina. Vi kan i alla fall se att att orden war och invasion vinner över conflict, medan betydligt färre skriver om military operation. I genomsnitt så verkar det pro-ryska narrativet alltså inte vara särskilt starkt.

Andel artiklar i samtliga medier som nämner ”Ukraina” som också nämner något av de andra orden i grafen. Den röda vertikala linjen markerar invasionens början.

Men det finns också geografisk variation. I två kartor nedan visas hur vanligt förekommande de två mest signifikativa orden – invasion och miltiary operation är (återigen som andel av engelskspråkiga artiklar som nämner Ukraina). Ju rödare landet är, desto mer vanligt förekommande är invasion. Vi ser att ordet är vanligast i länder som USA, Kanada, Storbritannien, Australien, Japan och Australien – alla USA-allierade.

Förekomst av ordet ”invasion” i engelskspråkiga artiklar som nämner ”Ukraina”. Ju rödare, desto vanligare är ordet ”invasion”.

Kartan för military operation är nästan en spegelbild. Ordet används mycket i Ryssland, Kirgizistan, Kina, Venezuela, Iran, Pakistan, Kuba, med flera länder. Några länder bryter mönstret; Australien, till exempel, och Österrike.

Förekomst av ordet ”military operation” i engelskspråkiga artiklar som nämner ”Ukraina”. Ju blåare, desto vanligare är ordet.

Österrike är särskilt intressant, eftersom landet uppmärksammats för sin tveksamhet inför sanktionerna mot Ryssland. Österrike importerar 80 procent av sin naturgas från Ryssland, vilket sätter dem i en beroendeställning. Är det så att relationen till Ryssland också styr vilket narrativ som dominerar?

För att ta reda på saken konstruerades ett index, där länder kan få 0 till 6 poäng. Flest poäng får länder som är medlemmar i EEU, importer fossila bränslen och vapen från Ryssland, är en postsovjetisk stat, röstade till Rysslands fördel i FN den 3 mars, och inte är medlemmar i NATO eller EU.

Enligt detta sätt att mäta kan Belarus, Armenien, Kazakstan och Kirgizistan förväntas ha den starkaste pro-ryska relationen. På andra sidan hittar vi istället Kroatien, Danmark, Luxemburg, Portugal, Rumänien och Slovenien. De får minst poäng på indexet, och kan alltså förväntas ha svagast band till Ryssland.

Statistiska analyser visar att det mycket riktigt finns ett samband mellan indexvärdet och förekomsten av de olika sorternas ord. Ju mer anledning att vara ryskvänlig, desto oftare förekommer begreppen military operation och conflict, och desto mindre ofta används orden invasion, och war. Inget samband syns med orden genocide och war crimes – antagligen för att beskyllningar om folkmord och krigsbrott har riktats mot motståndaren från båda sidor.

Uppsatsens bidrag är att konkretisera och göra mätbart det annars ganska svårfångat begreppet narrativ, och visa på systematiken i hur det varierar över världen. Kartorna ovan är en viktig påminnelse om att den berättelse som omger oss här i Sverige – den om ett aggressivt och expansivt Ryssland som ger sig på ett oskyldigt grannland – ingalunda tas för given på andra ställen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s