Politiker underskattar hur många löften deras eget parti faktiskt ger

Det finns en okunskap bland politiker om hur mycket deras partier faktiskt lovar inför val. I artikeln Do they really know? On party representatives’ knowledge of the extent to which their parties make election pledges jämför jag hur många vallöften som partierna gav inför valet 2010 med hur många vallöften som politiker tror att partierna gav. Slutsatsen är att de flesta politiker kraftigt underskattar hur många politiska förslag som deras eget parti faktiskt sätter på pränt inför nationella val. Inget av partierna i 2010 års val gav färre än 100 löften i sina i officiella valmanifest, och de flesta gav klart fler. Men det vanligast svaret bland politikerna var att deras parti gav klart färre än 20 löften. Det näst vanligaste svaret var ”vet ej”. Sammantaget indikerar artikeln att det inte finns en sammanhållen och korrekt bild bland politiker utanför partieliten av hur många vallöften som faktiskt ges. Läs mer

Lucka #19. Konspirationernas kraft

President Obama är inte född i USA, skolmassakern i Sandy Hook har inte ägt rum, Bush kände till terroristattacken den 11 september 2001 redan innan den ägde rum, och John F Kennedy och Olof Palme mördades av CIA. Och inte nog med det: Läkemedelsindustrin skapar läkemedel för att göra oss sjuka och forskare förespråkar barnvaccinationer för sin egen vinnings skull. Dessutom sprider staten kemikalier (Chemtrails) från flygplan för att göra medborgare lättare att kontrollera.

Med hjälp av några snabba internetsökningar hittar man lätt konspirationsteorier. Informationsteknologi och sociala medier gör att uppfattningar utan vetenskaplig grund kan få fäste och spridas, trots att de inte alls stämmer överens med verkligheten.

Den statsvetenskapliga forskningen om varför människor tror på konspirationsteorier ökar. Läs mer

Lucka #7. Vallöften kan försvåra politiska kompromisser

I ett tidigare inlägg skrev jag att svenska politiker tycker att partier i styrande position oftast uppfyller sina vallöften. Vallöften ger på så vis en tydlig bild av vad partierna vill göra efter valet, enligt politikerna själva. Men trots en positiv grundsyn på vallöftens trovärdighet så ser politiker också negativa konsekvenser av sitt vallöftesgivande. Ju tydligare man binder sig till åtaganden, desto svårare är det att hålla dörren öppen för kompromisser med samarbetspartner.  Läs mer

Lucka #3. Tycker politiker att vallöften uppfylls?

I tidigare inlägg här på Politologerna har jag skrivit om att partier i regeringsställning tar löften som ges i valmanifest på allvar och att väljare ser på vallöften på andra vis än vad forskare ofta gör. Två inlägg i Politologernas julkalender 2015 ska nu ägnas åt politikers uppfattningar om vallöften. Politiker har nämligen en betydligt mer positiv bild av vallöften än vad väljare har. Läs mer

Om ROT-avdraget och Löfvens vallöftesdilemma

Efter att regeringen har meddelat att ROT-avdraget ska sänkas från 50 till 30 procent har det talats om att Socialdemokraterna bryter ett viktigt vallöfte (här och här till exempel). Samtidigt har andra hävdat att reformen är i linje med Miljöpartiets vallöften. Här är några snabba tankar kring vad vallöftesforskningen kan hjälpa till med i diskussionen. Läs mer

Har regeringen Reinfeldt uppfyllt sina vallöften från 2010?

I våras genomförde tidningen Riksdag och Departement (RoD) en ambitiös genomgång av samtliga vallöften i Alliansens gemensamma valmanifest från 2010. Listan över vallöften kommer från valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet och granskningen ger ett värdefullt bidrag till den vallöftesforskning som bedrivs sedan ett antal år tillbaka vid statsvetenskapliga institutionen.

Eftersom Riksdagen har beslutat att lägga ner tidningen Riksdag och Departement (se här ett inlägg om det okloka i detta beslut) går resultatet av undersökningen inte att komma åt via internet längre. Det här inlägget skrivs för att RoDs genomgång av regeringen Reinfeldts mandatperiod 2010-2014 skall kunna användas även av er som vid tillfället inte hade tillgång till en pappersversion av tidningen. Tidningens redaktion har gett sitt medgivande till att Politologerna länkar till de pdf-dokument som tidningen skapade. Läs mer

Lyssnar politiker när vi ber dem att lyssna?

I årets valrörelse har partierna deklarerat att de kommer att försöka skapa personliga kontakter mellan väljare och partirepresentanter. I ett tidigare inlägg här på Politologerna skriver Maria Solevid om hur ofta väljare uppger att de blir kontaktade av politiker i valrörelser. Det här inlägget handlar om när kommunikationen går den andra vägen, det vill säga när politiska samtal sker på medborgarnas initiativ.

I ett kapitel i Sören Holmbergs vänbok Stepping Stones (Gothenburg Studies in Politics 2013) skriver Patrik Öhberg och jag att vi som forskare vet ganska lite om hur politiker påverkas av att medborgare kontaktar dem. I texten får politikerna själva svara: Tycker de att direktkontakter med enskilda politiker är ett effektivt sätt för medborgare att påverka politiken? Vi använder 2010-års riksdagsundersökning där det ställdes en fråga till de svenska riksdagsledamöterna om vilka sorters medborgerligt politiskt deltagande som de tycker är effektiva.  Läs mer