Lucka #16. I’m right, you’re evil

Nyligen skrev 205 forskare på Dagens Nyheters debattsida att vi i Sverige lever i ”en tid då människovärdet står på spel”. Bakgrunden till artikeln var den föreläsningsserie som Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet bjudit in till, där företrädare för samtliga riksdagspartier under hösten har samtalat med studenter och forskare om strategisk politisk kommunikation. Författarna till debattartikeln var kritiska till att även Sverigedemokraterna bjöds in till dessa samtal (se t.ex. tidigare inlägg på Politologerna här och här). Debattartikeln, och uppropet som skrevs i samband med den, påminner om hur högljudda och vinklade diskussioner lätt blir när frågor definieras som moralfrågor om rätt och fel. (Det är ju rimligtvis en överdrift att den tid vi lever i just nu – där till exempel Barnkonventionen antas som svensk lag vid årsskiftet ­– är en tid där människovärdet är i grunden ifrågasatt i Sverige). Och den påminner om att det finns intressant statsvetenskaplig forskning om moralfrågor.

Lucka #3: Regeringspartier straffas trots uppfyllda vallöften

Detta inlägg är samförfattat av Elin Naurin och Niels Markwat

Politiska partier straffas inte enbart för vallöften som bryts utan också för vallöften som uppfylls. Damned if you do, damned if you don’t, är en verklighet politiker har att hantera. Det visar vi i en nyligen publicerad studie där svenska väljare presenteras för socialdemokratiska uppfyllda och brutna vallöften.

Det omöjliga mandatet

Väljarna har bara givit Centerpartiet mandat att…!

Mandatet från miljöpartistiska väljare innebär…!

Björklund har inte mandat att…!

Exemplen på tvärsäkerhet kring vad partierna får och inte får göra för att ”inte svika sitt mandat” har varit många under hösten 2018. Jag har slagits av den lätthet med vilken politiker, journalister och allmänhet avgör vad partierna har lovat. Det framstår så enkelt i debatten att definiera vilket mandat partierna har fått. Den statsvetenskapliga litteraturen är betydligt mer velande och ödmjuk. Den ifrågasätter faktiskt om vi alls kan veta vad väljarna kommunicerar i val. Och den lägger stort ansvar på partierna att själva stå för sin tolkning av vilket mandat de har fått och att inte skicka över tolkningen till en allmän (och omöjlig) bild av vad ”väljaren” eller ”partimedlemmen” har ”sagt åt dem” att göra.

Vad lovar partierna att göra i migrationspolitiken 2018 – 2022?

Detta inlägg är samförfattat av Christian Björkdahl och Elin Naurin.

***

Invandrings- och integrationsfrågor står högt på dagordningen i årets valrörelse. Väljarna har fler förslag att förhålla sig till än vad som har varit fallet i någon tidigare valrörelse. 2018 års valmanifest erbjuder faktiskt fler vallöften på området än vad samtliga sju tidigare valrörelser har gjort – tillsammans. I år ger riksdagspartierna inte färre än 267 vallöften inom invandrings- och integrationsområdet. Det är långt fler än de 188 vallöften som sammanlagt har givits i alla riksdagsvalmanifest sedan 1991 då våra mätningar inleds. I det här inlägget hjälper vi till att sortera i dessa förslag: Vad lovas egentligen på invandrings- och integrationsområdet i partiernas valmanifest 2018?

Lucka# 8. Varför kan kvinnor mindre om politik än män?

Ett av de mest besvärande resultaten inom statsvetenskapen är att kvinnor vet mindre om politik än vad män gör. I artikel efter artikel bekräftas att män oftare än kvinnor svarar rätt på statsvetarnas frågor om hur det politiska systemet fungerar. Eftersom lika tillgång till politisk kunskap är central i våra teorier om det välfungerande demokratiska samhället är detta ledsam läsning. Vi vet ju att kunskap är makt.

Politiker underskattar hur många löften deras eget parti faktiskt ger

Det finns en okunskap bland politiker om hur mycket deras partier faktiskt lovar inför val. I artikeln Do they really know? On party representatives’ knowledge of the extent to which their parties make election pledges jämför jag hur många vallöften som partierna gav inför valet 2010 med hur många vallöften som politiker tror att partierna gav. Slutsatsen är att de flesta politiker kraftigt underskattar hur många politiska förslag som deras eget parti faktiskt sätter på pränt inför nationella val. Inget av partierna i 2010 års val gav färre än 100 löften i sina i officiella valmanifest, och de flesta gav klart fler. Men det vanligast svaret bland politikerna var att deras parti gav klart färre än 20 löften. Det näst vanligaste svaret var ”vet ej”. Sammantaget indikerar artikeln att det inte finns en sammanhållen och korrekt bild bland politiker utanför partieliten av hur många vallöften som faktiskt ges.

Lucka #19. Konspirationernas kraft

President Obama är inte född i USA, skolmassakern i Sandy Hook har inte ägt rum, Bush kände till terroristattacken den 11 september 2001 redan innan den ägde rum, och John F Kennedy och Olof Palme mördades av CIA. Och inte nog med det: Läkemedelsindustrin skapar läkemedel för att göra oss sjuka och forskare förespråkar barnvaccinationer för sin egen vinnings skull. Dessutom sprider staten kemikalier (Chemtrails) från flygplan för att göra medborgare lättare att kontrollera.

Med hjälp av några snabba internetsökningar hittar man lätt konspirationsteorier. Informationsteknologi och sociala medier gör att uppfattningar utan vetenskaplig grund kan få fäste och spridas, trots att de inte alls stämmer överens med verkligheten.

Den statsvetenskapliga forskningen om varför människor tror på konspirationsteorier ökar.

Lucka #7. Vallöften kan försvåra politiska kompromisser

I ett tidigare inlägg skrev jag att svenska politiker tycker att partier i styrande position oftast uppfyller sina vallöften. Vallöften ger på så vis en tydlig bild av vad partierna vill göra efter valet, enligt politikerna själva. Men trots en positiv grundsyn på vallöftens trovärdighet så ser politiker också negativa konsekvenser av sitt vallöftesgivande. Ju tydligare man binder sig till åtaganden, desto svårare är det att hålla dörren öppen för kompromisser med samarbetspartner. 

Lucka #3. Tycker politiker att vallöften uppfylls?

I tidigare inlägg här på Politologerna har jag skrivit om att partier i regeringsställning tar löften som ges i valmanifest på allvar och att väljare ser på vallöften på andra vis än vad forskare ofta gör. Två inlägg i Politologernas julkalender 2015 ska nu ägnas åt politikers uppfattningar om vallöften. Politiker har nämligen en betydligt mer positiv bild av vallöften än vad väljare har.

Om ROT-avdraget och Löfvens vallöftesdilemma

Efter att regeringen har meddelat att ROT-avdraget ska sänkas från 50 till 30 procent har det talats om att Socialdemokraterna bryter ett viktigt vallöfte (här och här till exempel). Samtidigt har andra hävdat att reformen är i linje med Miljöpartiets vallöften. Här är några snabba tankar kring vad vallöftesforskningen kan hjälpa till med i diskussionen.