Lucka #11: Utvandring hör inte bara historien till

Det här inlägget är en förkortad version av de inledande sidorna i den kommande boken Svenska utlandsröster (Solevid (red), 2016). Tidigare inlägg om SOM-undersökningen till utlandssvenskar finns här och här.

När utvandring kommer på tal i Sverige går tanken ofta till vår historia och de stora flöden av svenska emigranter som sökte lyckan västerut mellan åren 1850 och 1930. Totalt utvandrade över 1,5 miljoner människor från artonhundratalets mitt fram till 1930. Under toppåren i slutet av 1800-talet, när missväxten i Sverige var som värst, utvandrade omkring 50 000 personer varje år (se figur 1 nedan).

Men faktum är att utvandring inte bara är något som hör historien till. Även om Sverige sedan årtionden varit ett invandringsland och invandringen till Sverige också ökat över tid konstaterar SCB år 2011 ”Vi har passerat 1887, det året när den högsta utvandringen uppmättes[1]. Fortsätt läsa

Orons politiska konsekvenser

Betydelsen av känslor för politiska ställningstaganden och ageranden har fått allt större uppmärksamhet i den internationella politisk-psykologiska forskningen över tid. Känslor är en grundläggande del av alla politiska opinioner (Neuman et al 2007). I det här inlägget ska jag kort illustrera hur oro påverkar två indikatorer på politiskt engagemang i Sverige: intresse för politik och i vilken utsträckning man diskuterar politik. Det empiriska materialet kommer från den nationella SOM-undersökningen 2014. Fortsätt läsa

Vad vet vi om utlandssvenskar? Del 2.

Det här inlägget är samförfattat av Frida Vernersdotter, verksam vid SOM-institutet och Maria Solevid. Ett stort tack till Jonas Hägglund, SOM-institutet, för hjälp med databearbetning och kartanimering!

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför under hösten 2014 en helt unik enkätundersökning riktad till den stora gruppen utlandssvenskar. Projektet presenterades i gårdagens blogginlägg. I det här blogginlägget ska vi redogöra för svarsbenägenheten i olika grupper av utlandssvenskar. Vi vill i sammanhanget påpeka att undersökningen fortfarande pågår och att siffrorna som presenteras är preliminära baserat på antalet inkomna svar vid dagens datum. Samtidigt är materialet helt unikt och förtjänas lyftas fram redan nu. Fortsätt läsa

Vad vet vi om utlandssvenskar? Del 1.

Det här inlägget är samförfattat av Frida Vernersdotter, SOM-institutet Göteborgs universitet och Maria Solevid, statsvetenskapliga institutionen och SOM-institutet, Göteborgs universitet. Till vår hjälp har vi också haft Sofia Arkhede Olsson, SOM-institutet, Göteborgs universitet.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför under hösten 2014 en helt unik enkätundersökning riktad till den stora gruppen utlandssvenskar. Detta blogginlägg handlar om vad vi visste om gruppen utlandssvenskar utifrån skatteverkets register innan vi skickade ut undersökningen och ska ses som viktig bakgrundsinformation. Nästa inlägg kommer att handla om undersökningens genomförande svarsmönster i olika grupper av utlandssvenskar.

De utlandssvenskar vi pratar om i den här studien är svenska medborgare i åldrarna 18 till 75 år som är avförda från skatteverkets befolkningsregister med anledning av utlandsflytt. Alltså svenska medborgare som berättat för Skatteverket att de inte bor i Sverige. Det ska i sammanhanget tilläggas att långt i från alla som flyttar utomlands berättar detta för Skatteverket. Fortsätt läsa

Det lokala parlamentariska läget

I det här inlägget ska jag sammanfatta det parlamentariska läget på kommunal nivå i Sverige och diskutera vilka potentiella konsekvenser det kan få för de kommunala väljarna. Jag vill redan nu nämna att jag till stor del stödjer mig på den utmärkta kommunstatistik om politiska förhållanden som Sveriges kommuner och landsting (SKL) samlar in och bland annat sammanställt i rapporten 310 val.

Sedan valet den 14 september har mycket av diskussionen handlat om det osäkra parlamentariska läget på nationell nivå. Att det politiska läget är oklart i många kommuner har vi också fått flera rapporter om. Sveriges radio rapporterade i förra veckan att förhandlingar om det kommunala styret fortfarande pågick i runt 170 av landets 290 kommuner. SVT har tidigare i veckan rapporterat om att Sverigedemokraterna blir tungan på vågen i 71 kommuner och att Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans kommer att styra i minst 23 kommuner

Nyheterna är inte oväntade givet valresultatet – i mångt och mycket avspeglas det som hänt på det nationella planet också på det lokala planet. Men hur har de politiska styrena på kommunal nivå förändrats över tid och hur kan vi förstå läget som uppkommit efter årets val? Fortsätt läsa

Att rösta är viktigt, att rösta rätt är viktigare.

Att rösta rätt – correct voting – är en statsvetenskaplig teori som handlar om hur väljare skulle ha röstat om de var fullt informerade om kandidater, partier och sakfrågor i ett val. Utgångspunkten för teorin om korrekt röstning är att väljare gör sina val med ett stort mått av osäkerhet. Genom att ta hänsyn till väljares grad av politiska sofistikation, erfarenhet av politik och motivation kan statsvetare undersöka forskningsfrågan i vilken utsträckning väljare kan anses rösta rätt och vad som förklarar väljares möjligheter att göra det. Fortsätt läsa

Partiernas mobiliseringspotential

Som jag tidigare bloggat om här på Politologerna skulle tidigare valresultat i Europaparlamentsvalet se annorlunda ut om samtliga röstberättigade gick och röstade. Stora och regeringsbärande partier som Moderaterna och Socialdemokraterna gör i allmänhet sämre val i Europaparlamentsvalet jämfört med Riksdagsvalet medan små och nya partier i allmänhet gör bättre val. Att utfallet blir så här har att göra med att Europaparlamentsvalet är ett så kallat andra rangens val och är inget unikt för Sverige. I jämförelse med val av första rangen – oftast nationella val – utmärks andra rangens val av lägre intresse från partier, medier och väljare, en mindre intensiv kampanj och att nationella frågor också dominerar eller åtminstone i hög grad förekommer i valrörelsen. Större och/eller regeringsbärande partier straffas hårdare av väljarna samtidigt som mindre partier och uppstickarpartier belönas med väljarnas röster i högre grad. 2004 hette uppstickarna Junilistan, 2009 var det Piratpartiet och i år verkar mångas blickar vändas mot Feministiskt initiativ. Fortsätt läsa

Svenska väljares kampanjexponering

Inför årets två val har Moderaterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet gått ut med att de ska satsa stort på så kallade dörrknackningskampanjer. Enligt uppgift är Socialdemokraternas mål inför Europaparlamentsvalet och Riksdagsvalet att knacka på 1,2 miljoner dörrar medan Moderaternas mål ligger på 900 000 dörrar. Dörrknackningskampanjer tjänar  vanligtvis två syften, dels att få väljare att rösta, dels att få väljare att rösta på ett visst parti.  Som det vid två tillfällen tidigare skrivits om på den här bloggen finns det anledning att förhålla sig skeptisk  när det gäller den förväntade effekten av dörrknackning samtidigt som det i Sverige fortfarande saknas studier där man med experimentellt upplägg undersöker huruvida satsningar på höja valdeltagandet verkligen har någon effekt.

I det här inlägget avser jag att backa ett steg och ställa frågan i vilken grad svenska väljare exponerar sig och blir exponerade för valkampanjer. Jag ska belysa svenska väljares kampanjexponering i Riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet och hur utvecklingen har sett ut över tid. Samtliga uppgifter baseras på de svenska valundersökningarna för Riksdagsvalen respektive Europaparlamentsvalen och finns tidigare rapporterat i exempelvis böckerna Väljarbeteende i Europaval samt Nya svenska väljare (författade av Henrik Oscarsson och Sören Holmberg). Fortsätt läsa

Väljarna och valrörelsen

Idag är det 127 dagar kvar till Europaparlamentsvalet och 239 dagar kvar till Riksdagsvalet och. Supervalåret 2014 har inletts och vi är många som med spänning ser fram emot hur valåret kommer att gestalta sig. I det här inlägget ska jag jämföra hur väljarna uppfattar valrörelserna i två tidigare val: Europaparlamentsvalet (EUP) 2009 och Riksdagsvalet 2010. Fortsätt läsa

Vargen – medias kelgris?

Jag har flera gånger i olika sammanhang fått frågan vad det är som är så speciellt med vargen? Varför väcker frågor om vargens vara eller icke vara, frågor om licens- eller skyddsjakt, vem som ska få bestämma i frågan, vargens förflyttningar över vårt land och de skador som den ibland lämnar efter sig väcker så mycket känslor? Jag har tyvärr inget bra svar på den frågan eftersom mitt fokus i den forskning jag har bedrivit (och tidigare bloggat om) handlar om huruvida vargfrågan har potential att mobilisera väljare och partier längs skiljelinjer som har med stad/land respektive centrum/periferi att göra.

En fråga som vargen som väcker mycket känslor får också mycket utrymme medialt, åtminstone är det en känsla jag får. Nu senast har vi kunnat följa vargen som vandrat ner till Skåne och självklart också resultatet från vargkommitténs betänkande. Men frågan är hur mycket uppmärksamhet vargfrågan får i svensk media? Och hur mycket uppmärksamhet får vargfrågan jämfört med andra politiska frågor?

Fortsätt läsa