Lucka #5: Vad är höglitare oroliga för?

Mellanmänsklig tillit ses ofta som fundamentet för ett välfungerande samhälle. En hög grad av tillit minskar risken för korruption och dysfunktionella samhällsinstitutioner. Men hög tillit innebär inte med nödvändighet att människor känner trygghet, eller frånvaro av oro. Tvärtom kan stor oro och hög tillit gå hand i hand. Dessutom har kombinationen av stor oro och hög mellanmänsklig tillit betydelse för samhälleliga opinioner. Människor som är oroliga för stor flyktingmottagning litar i lägre utsträckning på politiker, trots att de i övrigt hyser stor tillit till sina medmänniskor. De bland höglitarna som är oroliga för miljön har däremot högre tillit till svenska politiker.

Läs mer

Speaking truth to power – är tjänstemännen på Regeringskansliet beredda att utmana statsråden?

I den så kallade IT-skandalen på Transportstyrelsen kretsade många frågor kring hur mycket statsråden och statsministern egentligen visste om de problem som fanns beträffande myndighetens hantering av känsliga datauppgifter. I vilken utsträckning som de ansvariga statsråden hade kunskap om situationen hänger samman med vad tjänstemännen på departementen egentligen förde vidare till sina chefer. I en nyligen publicerad artikel har Peter Munk Christinansen, Birgitta Niklasson och jag studerat hur tjänstemän på regeringskanslierna i Danmark och Sverige resonerar kring det egna agerandet i händelse av att regeringens politik skulle riskera att skada landets nationella intressen. Resultaten pekar på att tjänstemännen skulle föra fram sina klagomål uppåt i hierarkin. Däremot skulle de vara mer sparsamma med att prata om saken med kollegor på andra departement och de skulle definitivt inte läcka information till journalister. Läs mer

Kan Sverige bli som Nederländerna? Om regeringsbildningsprocesser och två svenska särdrag som kan vara på väg att försvinna.

Fram till valet 2018 har regeringsbildningar i Sverige präglats av två saker: De går fort och alla de partier som ingick i den tidigare regeringen klev av vid maktskiften. SNS Demokratirådsrapport 2017 (Lindvall et al 2017) visade att mellan åren 1945 och 2014 tog det i snitt sex dagar innan vi hade en ny regering. Och än så länge har maktskiften inneburit att samtliga regeringspartierna gått i opposition. Med mer än 100 dagar sedan valdagen och vi fortfarande saknar en ny regering vet vi redan att den gamla sanningen om snabba regeringsbildningar fått ett rejält undantag efter 2018-års val. Frågan är vad som händer med den andra sanningen om att hela regeringen avgår vid maktskifte. I skrivande stund är läget högst oklart. Detta blogginlägg lyfter blicken och ger exempel på partiella regeringsskiften i vår närhet och vad det kan betyda för svensk politik.

Läs mer

Lucka 16: Vad är att vara en socialdemokrat? Recension av Björn Rosengrens “Mitt i steget”

Svenska politiska memoarer, speciellt när de skrivs av socialdemokrater, brukar utgå från ett standardformulär. Formulär 1a är den enkla bakgrunden, vilket också ska utgöra den självklara utgångspunkten för allt politikern har företagit sig. Vidare bör det finnas ett obligatoriskt inslag där författaren svär sig fri från karriärambitioner. Men i och med Björn Rosengrens memoarer ”Mitt i Steget” finns det numera ett tydligt undantag. Visserligen får vi ta del av Rosengrens enkla hemförhållanden, men de utgör snarare något som han vill ta sig vidare ifrån än något som ska idealiseras. Karriärambitioner? Rosengren säger alltid ha strävat uppåt och framåt

Läs mer

Lucka 9: Förlorade Hillary Clinton på grund av att hon är kvinna? Om kvinnliga kandidater i amerikansk politik.

Det amerikanska presidentvalet är över för denna gång. Även om mycket av de analyser som gjorts handlar om hur annorlunda allt har varit med Donald Trump, så finns det ändå en faktor som vi känner igen – den tillträdande presidenten är en man. Kvinnor har haft en mer undanskymd roll och möjligheten att bli politiker har många gånger skett i bakvattnet av deras mäns politiska framgångar.  De första kvinnor som kom i kongressen var exempelvis inte sällan änkor till avlidna kongressledamöter, eller så hade de redan en make som var aktiv i politiken. På så sätt är Hillary Clinton ganska typisk som kvinnlig pionjär – hon klev fram ur skuggen av sin make. Därmed skulle man kunna tro att kön är en central faktor i amerikansk politik. Men så enkelt är det inte.

Läs mer

Boktips inför nästa folkomröstning

Nu när sommaren är här och det är dags att ligga i hängmattan och läsa böcker vill jag med anledning av Brexit komma med ett boktips. År 2014 kom den kanadensiska journalisten Chantal Hérbert ut med sin bok The Morning After: The 1995 Quebec Referendum and the Day that Almost was. Som titeln antyder handlar boken om den omröstning som genomfördes i Quebec 1995. Det som skulle avgöras var huruvida Quebec skulle bryta sig loss från Kanada, eller stanna kvar. Kanadas egna Quexit alltså. Inför tjugoårsdagen av omröstning beslöt sig Hérbert för att ta reda på hur de bägge sidorna i kampanjen hade agerat om utgången blivit en annan, det vill säga om väljarna hade röstat för att Quebec skulle lämna Kanada. Det var nämligen bara med en hårsmån som stanna-sidan avgick med segern. Frågan är viktig att diskutera och boken ger en intressant inblick i den dynamik som kan göra utslaget av en folkomröstning väldigt svårt att förutse.

Läs mer

Politiker med karriärambitioner

Politiker med karriärambitioner är både önskvärda och kontroversiella i den representativa demokratin. Å ena sidan vill vi att politiker på ledande positioner tjänar våra intressen snarare än sina egna. Å andra sidan är det svårt att utöva inflytande på en politiker som inte bryr sig om sin egen framtid. I det här inlägget tänkte lite kort diskutera politiker med karriärambitioner. Är det verkligen så farligt med politiker som vill göra karriär?  Läs mer