Lucka #21: Så löser du regeringsfrågan i julhelgen

Nu när julhelgen närmar sig vill vi gärna passa på att förse våra trogna bloggläsare med lite julnötter att knäcka. Det har inte undgått någon att vi för närvarande har ett knivigt parlamentariskt läge i svensk politik. Därför vill vi tipsa om Valforskningsprogrammets nya webbapplikation ”Blir det ett lyckligt äktenskap?” som utarbetats i samarbete med Datastory inom ramen för Riksbanksprojektet Visualiseringar av stabilitet och förändring i politiskt beteende 1956-2014. Syftet är att utveckla datavisualiseringar för effektiv forskningskommunikation av Valforskningsprogrammets data och forskningsresultat. Detta är den första applikationen som blivit klar. I pipeline finns bland annat visualiseringar av väljarströmmar och av den politiska rymden.

Med applikationen kan dlapu pussla ihop dina favoritregeringar med utgångspunkt från det aktuella opinionsläget och sedan studera förutsättningarna för att regeringspartiernas väljare ska kunna bli nöjda.

Applikationen är dataintensiv. Den bygger till att börja med på Valforskningsprogrammets sammanställning av regelbundet återkommande väljarbarometrar (Mätningarnas Mätning). Mämä uppdateras varje gång en ny mätning publiceras. På basis av sammanvägningen beräknas sedan en aktuell mandatfördelning enligt konstens regler (jämkade uddatalsmetoden med 1,2 som ny divisor). Mandatfördelningen kan användas för att du själv ska kunna botanisera bland de matematiska kombinationer som kan leda till stabila och handlingskraftiga regeringar. Hundrasjuttiofem mandat betyder majoritet. Flytta runt partierna som du vill tills du känner dig nöjd.

I exemplet nedan har jag till exempel klickat och dragit ihop en majoritetsregering med Socialdemokraterna och Moderaterna. De skulle tillsammans få 188 mandat om det vore riksdagsval nu i juletid 2017. Det räcker för en riksdagsmajoritet.

sm

Men regeringsbildning är inte bara ren matematik. Vi vet mycket om att ideologiska avstånd är styrande för all partisamverkan och regeringsbildning. Ideologiska avstånd mellan partierna i en regering är också en betydelsefull faktor för regeringsöverlevnad, det vill säga om en viss regeringskonstellation har förutsättningar att hålla ihop. Därför har vi också valt att använda väljardata från SOM-undersökningar och Valundersökningar för att visualisera hur långt ifrån varandra regeringspartiernas väljare och sympatisörer står.

Du kan välja att se de frågor där partiernas väljare står nära varandra. I exemplet kan vi se att när det gäller frågor om personlig integritet och ett samhälle med mer internationell inriktning är Moderaternas och Socialdemokraternas väljare mest överens.

sm3sm2

Du kan också kika närmare på de frågor där Moderaternas och Socialdemokraternas väljare står långt i från varandra och där det kan finnas större svårigheter att komma överens i en tänkt regering. De frågor där S och M-väljare tycker som mest olika tycks handla om vinstfrågor och skattefrågor.

sm4sm5

Okej. Det var ett exempel på hur ”äktenskapsappen” fungerar. Prova applikationen själv genom att klicka här. Dela med dina vänner om du hittar några spännande regeringskonstellationer. På Datastory hittar du fler spännande applikationer med bäring på samhällsfrågor och politik.

Här kan du ta del av en film från Datastory som visar hur du använder applikationen.

Lucka #18: Göteborgarna och västlänken

brokigI den nysläppta SOM-antologin En brokig gemenskap (Ulrika Andersson & Annika Bergström, Red) kan du läsa en analys av göteborgarnas inställning till olika infrastrukturprojekt som är skriven av Dennis Andersson och undertecknad. Vårt bidrag ”Göteborgare tycker om infrastruktur” ger en bild av den lokala opinionen i frågor som rör trängselskatten, västlänken och andra infrastrukturprojekt. Du tar del av kapitlet i sin helhet här.

Infrastruktur en stor fråga i Göteborg
Vi inleder med att konstatera att infrastrukturfrågor står betydligt högre på göteborgarnas dagordning än vad som är fallet i andra delar av landet. Den ovanliga agendamixen beror förstås på konflikterna kring trängselskatt och västlänk som parkerat högt på den göteborgska dagordningen Läs mer

Lucka #10: Regeringar behöver vara mer än bara bra

Mer än bara bra. För att sittande regeringspartier inte ska drabbas av förluster i opinionsstöd behöver väljarna uppskatta deras regerande. Mycket. Det räcker normalt sett inte att vara bra. Man behöver vara mer än bra för att ha skuggan av en chans att komma nära sitt valresultat från sist.

Ni har hört det förut. Men igen: Den hårda valverkligheten i de flesta demokratier visar att regeringar tenderar att förlora röster – inte vinna röster – när det blir val. Läs mer

Lucka #4: Hur är det ställt med jämställdheten i opinionen?

Det stora genomslaget för #metoo-rörelsen i Sverige under hösten 2017 äger rum mot bakgrund av ett sedan lång tid tillbaka mycket stabilt och näst intill kompakt opinionsstöd för satsningar på ett mer jämställt samhälle. De starka reaktionerna på de ändlösa vittnesmålen om kvinnors erfarenheter av sexuella trakasserier förstås och tolkas av somliga som ett smärtsamt korrektiv av vårt samhälles självbild när det gäller vår jämställda kultur och relationer mellan män och kvinnor. Men att #metoo-rörelsen har haft ett så starkt genomslag i just Sverige kan också bero på att jämställdhetsnormen är så pass stark: varje enskild normöverträdelse leder till upprördhet. När berättelser staplas på varandra och koncentreras i tiden blir bilden överväldigande och ger ordentligt med bränsle åt en omfattande social rörelse.

I våra databaser finns en hel del data om hur svenskarnas attityder till jämställdhet utvecklats över tid. De data som har varit mest lättillgängligt för ögonblicket handlar om den grundläggande frågan om ett samhälle med ökad jämställdhet mellan män och kvinnor (i grunden handlar frågan om sexuella trakasserier om en strukturell obalans i maktförhållandet mellan gruppen män och gruppen kvinnor). Hur ser de långa trenderna ut när det gäller svenska väljares inställning till jämställdhet? Låt oss göra ett nedslag.

Läs mer

Lucka #1: Om varför du inte ska sätta höger före vänster

Välkommen till Politologernas traditionsenliga julkalender! I den första adventsluckan hittar du en text som handlar om vänster-högerdimensionens ursprung, historik, styrka och osedvanliga förmåga att absorbera nya samhällskonflikter. Lägg därtill en argumentation om varför du bör säga vänster-höger och inte höger-vänster när du talar om den i särklass viktigaste strukturerande kraften för Sveriges politiska liv!

 

Vänster och höger i historiens ljus
Utan tvekan är vänster-högerdimensionen vår tids främsta spatiala metafor. Även om den ofta har varit ackompanjerad av etniska, regio­na­la, reli­giö­sa, kul­tu­rel­la och språkliga skiljelinjer av varierande betydelse är vänster-högerdimen­sio­nen den enda kon­flikt­dimension som vunnit representation i alla västerländska de­mo­kra­tier under de senaste dryga tvåhundra åren.

Människans användande av spatiala metaforer är givetvis betydligt äld­re än väns­ter-höger­dimensionen. His­to­riskt har bru­kandet av spatiala ana­lo­gi­er i form av dualismer och po­lä­ra di­men­sioner alltid varit ett effektivt och kan­ske ock­så helt nöd­vändigt sätt för människan att orga­ni­se­ra ab­strak­ta poli­ti­ska, so­cia­la och reli­giösa tankesystem (La­pon­ce 1981). I historiskt ljus kan den uni­ver­sellt ac­cep­te­rade väns­ter-höger­dimen­sio­nen betraktas som grund­ste­nen i en slags mo­dern po­litisk myto­logi.

Före den franska revolutionen 1789 användes inte ‘vänster’ och ‘höger’ för att be­skri­va konkurrens mel­lan sociala och politiska krafter. Termerna vänster och höger har dock använts i många tidigare tanke­sys­tem och har då ofta haft sitt ur­sprung i människokroppens biologi och fysik.

Historiskt har oba­lans karaktäriserat relationen mel­lan vänster och höger — vänster har vär­de­rats nega­tivt och höger posi­tivt (Laponce 1981; Bob­bio 1996:41). Symboliken ligger dju­pare än det uppen­bara faktum att högerarmen i all­män­het är den starkare (Hertz 1909; Need­ham 1973): Exempelvis sitter, i den krist­na reli­gio­nen, Jesus. till höger om Gud fader. me­dan Djä­vu­len. åter­finns till vänster. Och den ‘gode’ röva­ren hängde till höger om Jesus på Golgata. Vänster-höger­diko­to­min ge­nom­syrade också mora­li­ska och vetenskapliga klas­sificeringar i an­ti­kens Grek­land. I den pytha­go­rean­ska ta­bel­len as­so­cie­ras ‘höger’ med stabilitet, ur­sprung och full­stän­dig­het, och ‘väns­ter’ med kom­plexitet, in­sta­bi­li­tet och bero­en­de. Med ledning av denna klassificering drog Ari­s­to­te­les bland annat slut­sat­sen att kroppens hög­ra sida var varmare än den vänst­ra (Laponce 1981, se även Lévêque & Vi­dal-Naquet 1996).

I Europa var istäl­let oli­ka former av vertikala spatiala metaforer vanliga för att beskriva hierarkiska so­ciala, religiösa och politiska makt­förhållanden. Den sociala revo­lu­tio­nen i Frank­rike väl­te dock de ver­ti­kala hie­rar­kierna över ända. Det är alltså ingen till­fäl­lig­het att vänster-höger­dimen­sio­nen redan vid intro­duk­tio­nen av­bildades ho­ri­son­tellt — revolutionen av det men­tala rum­met innebar att poli­ti­ska och so­cia­la aktö­rer framgent kom att av­bil­das på sam­ma nivå oav­sett poli­tisk grup­pe­ring.

I nationalförsamlingen blev den rumsliga uppdelningen av folk­re­pre­sentan­ter­na en verklighet: de konser­vativa (monarkister och an­häng­a­re av l’an­cien regime) satt till höger och de reformivriga radikala (jakobiner och re­vo­lu­tionärer) till väns­ter om ord­fö­ran­den. Det är inte oviktigt att skåde­plat­sen för den poli­ti­ska makt­kam­pen flyttades från gator och torg till ett gemensamt rum där menings­mot­stån­dare kun­de konkurrera på lika vill­kor och under sam­ma för­ut­sätt­ning­ar.

Uppkomsten av vänster-högerdimensionen som ett sätt att karaktärisera den men­­tala ideo­logiska rymden sammanträffade i tiden med införandet av det met­ri­­ska sys­te­met som karaktäriserade det fysiska rummet. Men me­dan in­ne­börden av det metriska systemets enheter (t ex Parismetern) förblev konstanta har väns­ter-höger­dimen­sio­nens in­ne­håll och betydelse varierat stort i tid och rum. Även om de politiska konflikter som vänster-högerdimensionen har fått representera har skiftat över tid har den ändå kunnat överleva som spatial metafor. Decennium efter decennium. I partisystem efter partisystem. Förklaringen ligger i överlägsenheten i den spatiala metaforiken — att kunna beskriva och kommunicera avstånd och riktning på ett enkelt och slagkraftigt sätt i en komplicerad värld. Det är därför vänster-högerdimensionen fortsätter att tugga i sig intet ont anande konfliktlinjer som från början går på tvärs mot vänster-höger men som såsmåningom inkorporeras som en del av den. Ja, det gäller även den uppmärksammade GAL-TAN; det finns tydliga tecken på att den endimensionella konfliktstruktur som vi kallar vänster-höger håller på att absorbera den kulturella dimensionen i Sverige (läs mer här).

 

Höger dominerar inte längre över vänster

Höger dominerade alltså klart över vänster i hela den väster­länd­ska kul­turen (Laponce 1981:38-39). Höger användes i be­ty­del­ser som ‘möjlighet’, ‘vad som krävs’, ‘vad som är tillåtet’, ‘makt’, ‘kva­li­tet’, ‘en rak linje’, ‘pri­vilegium’, ‘sanning’, ‘rätt’, ‘är­lig’ medan väns­ter kon­no­te­rade ‘krokig’, ‘begränsad’, ‘ej vik­bar’, ‘gömd’, ‘böjd’, ‘bakvänd’, ‘för­vriden’, ‘fel sida’, ‘död’. Men alltså inte efter den franska revolutionen.

Sedan vänster-högerdimensionen ”föddes” i samband med den fran­ska re­vo­lu­tionen har högerdominansen försvunnit till förmån för en neutral relation mel­lan be­grep­pen (Bob­bio 1996:41; se dock Laponce 1981:41-46).

Endast i språklig me­ning är det rim­ligt att tala om att väns­ter idag dominerar höger i den politiska världen, åtminstone när det gäller i vilken ordning termerna används. Statsvetare och poli­ti­ker i hela världen sät­ter vänster före höger i konstruktioner som ‘vänster-högerideologi’ eller ‘väns­ter-höger­dimen­sionen’. Och i surveyundersökningar där intervjupersoner ombeds placera ut sig själva och olika stimuli längs vänster-högerdimensionen avbildas skalans vänsterändpunkt till väns­ter och ska­lans höger­ändpunkt till höger (Se exempel nedan). Den enkla förklaringen är förstås att vi i allmänhet av­läser in­for­ma­tion från vänster till höger.

Användandet av ter­men ‘höger-vänsterskala’ för att be­skri­va den po­li­tiska rymden är mycket ovanligt, internationellt sett, men förekommer av nå­gon an­led­ning fortfarande regel­bun­det i svenska medier. Antropologer tillhör det fåtal som ofta­re an­vän­der ‘höger-väns­ter’ än ‘väns­ter-höger’ — orsaken är att de ofta studerar de kulturer och reli­gio­ner där höger do­mi­nerar vänster (se Need­ham 1973).

 

Läs mer

Sverige i världstoppen för politisk kunskap

Hur kunniga är svenska väljare egentligen om politik? Kanske bland de kunnigare, om man får tro de försök till jämförbara kunskapsmätningar som gjorts. Varför är fortfarande oklart. En del pekar på en lång tradition med folkbildningsrörelse och public service, andra på vårt partiorienterade valsystem och höga politiska deltagande, ytterligare andra på ambitiös samhällskunskapsundervisning i skolorna. Att vi är ett tidningsläsande folk bör också ha satt sina spår. Läs mer

Opinionseffekter av partiledarskiften i Sverige 1967-2017

En av de mest vibrerande diskurserna inom internationell valforskning handlar om huruvida det är möjligt att isolera effekter av partiernas ledare i förklaringar av partival och valutgångar. Finns det några partiledareffekter? Bloggläsare: Gör er beredda på ett långt inlägg. Om det kan vara en tröst bjuder jag på några helt unika förstahandsanalyser av effekter av partiledarskiften i Sverige under senaste halvseklet.

Finns det partiledareffekter?
Som vanligt är svaret att det beror på. Alltsomoftast går studierna ut på att försöka uppskatta de kortsiktiga effekterna av partiledarpopularitet eller partiledaregenskaper på väljares partival alldeles i slutskedet av valrörelserna då många väljare numera tenderar att fatta sitt slutgiltiga röstningsbeslut. Läs mer