Varifrån kommer Sverigedemokraternas väljare?

En av de vanligast förekommande frågorna när man är ute och föreläser om svenskt väljarbeteende handlar om från vilka andra partier Sverigedemokraternas väljare kommer. Ofta finns en baktanke med frågeställningen: debattörer och åhörare vill samla information för att kunna plocka billiga poänger på att avgöra skuldfrågan om vilka partier som i störst utsträckning har bidragit till att förse SD med väljare.

Det akademiska intresset för partibyten handlar mer om att först försöka uppskatta nivåer och flöden så bra som möjligt för att sedan ge sig i kast att förklara varför väljarna flyter mellan partier. Med hjälp av data från de fyra senaste stora Valundersökningarna kan vi ge ett relativt precist svar på varifrån SD-väljarna har kommit i samband med valen 2006, 2010 och 2014. Bytarmatriserna från Valundersökningarna är flitigt analyserade och avrapporterade — inte minst i rapporten ”Flytande väljare” — eftersom de till hälften bygger på åtråvärda paneldata: Hälften av de som ingår i de rullande tvåstegspanelerna återintervjuas nämligen i samband med nästföljande val. Därför kan vi kompensera för de minnesfel som tenderar att uppträda när man ber väljare försöka minnas hur de röstade för fyra år sedan (minnesfelet brukar ligga kring 25 procent; var fjärde väljare kommer inte ihåg eller minns partivalet fel).

I Valforskningsprogrammets faktabladserie finns en hel del svar på vanliga frågor vi får om svenskt väljarbeteende. Det senaste tillskottet i serien ger ett kort svar på frågan om varifrån SD-väljarna kommit vid de tre senaste valen. För att man ska få en känsla för hur många väljare det rör sig om har vi räknat om skattningarna av partiernas vinster- och förluster (nettorörlighet) till tusentals väljare. För detaljer om tillvägagångssätt hänvisas till väljarböckerna som kommer ut efter varje val. Den senaste heter ”Svenska väljare” (och rymmer för övrigt även ett kapitel med en samlad analys av varför väljare röstar på SD).

Resultaten visar att SD-väljarna kommit främst från de två stora partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna. Mellan 2002-2006 och 2006-2010 kom flest från Socialdemokraterna (+17 000 respektive +27 000 väljare). Mellan 2010-2014 var flödena allra störst från Moderaterna (omkring 163 000 väljare).

Väljare kommer inte bara från andra partier, de kan också mobiliseras från grupper som tidigare inte röstat eller från gruppen blankröstare. Dessutom får partier förstås påfyllning av väljare från grupper som inte tidigare haft rösträtt — i det här fallet de unga förstagångsväljarna. I Sverigedemokraternas fall går väljartillströmningen från dessa grupper inte att bortse ifrån om man vill ge en så bra bild som möjligt av varifrån SD-väljarna kommit. I 2006, 2010 och 2014 års val har SD nettovunnit väljare från ”soffan” (+5000, +21 000 respektive +53 000 väljare) och även vunnit många väljare från gruppen 1:agångsväljare (+12 000, +25 000 respektive +25 000 väljare).

SDs stora framgångsval 2014 var det alltså tre betydande strömmar: SD nettovann från Moderaterna (+163 000 väljare), från Socialdemokraterna (+97 000 väljare) och från gruppen icke-röstare (+53 000 väljare). Klicka här om du vill ladda ned faktabladet i PDF-format istället.

Missa inga faktablad från Valforskningsprogrammet! Följ vår forskning på hemsidan (www.valforskning.pol.gu.se); twitter: @valforskning och på Facebook (Valforskningsprogrammet).

Konsten att klara fyraprocentspärren

Fyraprocentspärren till riksdagen har blivit föremål för diskussion genom Lars Tobissons debattartikel ”Bäst att helt slopa spärrgränsen” i Dagens Nyheter från den 29 mars. Opinionsläget just nu pekar mot att fyra partier ligger i närheten av spärren. Det innebär att risken är större än i tidigare val att det blir fyraprocentspärren och inte väljarna som avgör utgången av riksdagsvalet.

Precis som Tobisson påpekar är svenska väljare vana vid att ta hänsyn till fyraprocentspärren. Det strategiska tänkandet och agerandet från Kamrat, Kyrkobroder, Traktor, Skogsmulle och Syster fyra procent har vi kunnat kartlägga väl i de stora Läs mer

Valtipset 2018: Sex månader före valet

Valforskningsprogrammet har anordnat valtips vid de senaste riksdagsvalen. Den här gången är vi tidigt ute med en tävling om vem som kommer närmast valresultatet det 9 september. Under perioden 9-18 mars kan du lämna in ditt tips in den särskilt svåra sexmånadersklassen. Det är stor ära som står på spel för den som prickar valresultat och valdeltagande rätt med en decimals noggrannhet. Valtipset är mest på kul men det finns förstås en tydlig koppling till forskningen om val, opinion och demokrati. Vi ser gärna att de som deltar i tipset också anmäler sig till den kampanjpanelstudie som Valforskningsprogrammet genomför i fem steg i samband med valet 2018. Den studien ingår i en lång serie av kampanjpanelundersökningar som genomförts sedan 2002 och är viktig för demokratiforskningen och för metodutvecklingen inom opinions- och väljarforskning.

Här är länken till Valtipset 2018:

Hjälp oss sprida länken till så många som möjligt!

Vill du inte lämna in något tips men delta i Valforskningsprogrammets kampanjpanelstudie som genomförs inom ramen för Medborgarpanelen klickar du här!

Lucka #21: Så löser du regeringsfrågan i julhelgen

Nu när julhelgen närmar sig vill vi gärna passa på att förse våra trogna bloggläsare med lite julnötter att knäcka. Det har inte undgått någon att vi för närvarande har ett knivigt parlamentariskt läge i svensk politik. Därför vill vi tipsa om Valforskningsprogrammets nya webbapplikation ”Blir det ett lyckligt äktenskap?” som utarbetats i samarbete med Datastory inom ramen för Riksbanksprojektet Visualiseringar av stabilitet och förändring i politiskt beteende 1956-2014. Syftet är att utveckla datavisualiseringar för effektiv forskningskommunikation av Valforskningsprogrammets data och forskningsresultat. Detta är den första applikationen som blivit klar. I pipeline finns bland annat visualiseringar av väljarströmmar och av den politiska rymden.

Med applikationen kan dlapu pussla ihop dina favoritregeringar med utgångspunkt från det aktuella opinionsläget och sedan studera förutsättningarna för att regeringspartiernas väljare ska kunna bli nöjda.

Applikationen är dataintensiv. Den bygger till att börja med på Valforskningsprogrammets sammanställning av regelbundet återkommande väljarbarometrar (Mätningarnas Mätning). Mämä uppdateras varje gång en ny mätning publiceras. På basis av sammanvägningen beräknas sedan en aktuell mandatfördelning enligt konstens regler (jämkade uddatalsmetoden med 1,2 som ny divisor). Mandatfördelningen kan användas för att du själv ska kunna botanisera bland de matematiska kombinationer som kan leda till stabila och handlingskraftiga regeringar. Hundrasjuttiofem mandat betyder majoritet. Flytta runt partierna som du vill tills du känner dig nöjd.

I exemplet nedan har jag till exempel klickat och dragit ihop en majoritetsregering med Socialdemokraterna och Moderaterna. De skulle tillsammans få 188 mandat om det vore riksdagsval nu i juletid 2017. Det räcker för en riksdagsmajoritet.

sm

Men regeringsbildning är inte bara ren matematik. Vi vet mycket om att ideologiska avstånd är styrande för all partisamverkan och regeringsbildning. Ideologiska avstånd mellan partierna i en regering är också en betydelsefull faktor för regeringsöverlevnad, det vill säga om en viss regeringskonstellation har förutsättningar att hålla ihop. Därför har vi också valt att använda väljardata från SOM-undersökningar och Valundersökningar för att visualisera hur långt ifrån varandra regeringspartiernas väljare och sympatisörer står.

Du kan välja att se de frågor där partiernas väljare står nära varandra. I exemplet kan vi se att när det gäller frågor om personlig integritet och ett samhälle med mer internationell inriktning är Moderaternas och Socialdemokraternas väljare mest överens.

sm3sm2

Du kan också kika närmare på de frågor där Moderaternas och Socialdemokraternas väljare står långt i från varandra och där det kan finnas större svårigheter att komma överens i en tänkt regering. De frågor där S och M-väljare tycker som mest olika tycks handla om vinstfrågor och skattefrågor.

sm4sm5

Okej. Det var ett exempel på hur ”äktenskapsappen” fungerar. Prova applikationen själv genom att klicka här. Dela med dina vänner om du hittar några spännande regeringskonstellationer. På Datastory hittar du fler spännande applikationer med bäring på samhällsfrågor och politik.

Här kan du ta del av en film från Datastory som visar hur du använder applikationen.

Lucka #18: Göteborgarna och västlänken

brokigI den nysläppta SOM-antologin En brokig gemenskap (Ulrika Andersson & Annika Bergström, Red) kan du läsa en analys av göteborgarnas inställning till olika infrastrukturprojekt som är skriven av Dennis Andersson och undertecknad. Vårt bidrag ”Göteborgare tycker om infrastruktur” ger en bild av den lokala opinionen i frågor som rör trängselskatten, västlänken och andra infrastrukturprojekt. Du tar del av kapitlet i sin helhet här.

Infrastruktur en stor fråga i Göteborg
Vi inleder med att konstatera att infrastrukturfrågor står betydligt högre på göteborgarnas dagordning än vad som är fallet i andra delar av landet. Den ovanliga agendamixen beror förstås på konflikterna kring trängselskatt och västlänk som parkerat högt på den göteborgska dagordningen Läs mer

Lucka #10: Regeringar behöver vara mer än bara bra

Mer än bara bra. För att sittande regeringspartier inte ska drabbas av förluster i opinionsstöd behöver väljarna uppskatta deras regerande. Mycket. Det räcker normalt sett inte att vara bra. Man behöver vara mer än bra för att ha skuggan av en chans att komma nära sitt valresultat från sist.

Ni har hört det förut. Men igen: Den hårda valverkligheten i de flesta demokratier visar att regeringar tenderar att förlora röster – inte vinna röster – när det blir val. Läs mer

Lucka #4: Hur är det ställt med jämställdheten i opinionen?

Det stora genomslaget för #metoo-rörelsen i Sverige under hösten 2017 äger rum mot bakgrund av ett sedan lång tid tillbaka mycket stabilt och näst intill kompakt opinionsstöd för satsningar på ett mer jämställt samhälle. De starka reaktionerna på de ändlösa vittnesmålen om kvinnors erfarenheter av sexuella trakasserier förstås och tolkas av somliga som ett smärtsamt korrektiv av vårt samhälles självbild när det gäller vår jämställda kultur och relationer mellan män och kvinnor. Men att #metoo-rörelsen har haft ett så starkt genomslag i just Sverige kan också bero på att jämställdhetsnormen är så pass stark: varje enskild normöverträdelse leder till upprördhet. När berättelser staplas på varandra och koncentreras i tiden blir bilden överväldigande och ger ordentligt med bränsle åt en omfattande social rörelse.

I våra databaser finns en hel del data om hur svenskarnas attityder till jämställdhet utvecklats över tid. De data som har varit mest lättillgängligt för ögonblicket handlar om den grundläggande frågan om ett samhälle med ökad jämställdhet mellan män och kvinnor (i grunden handlar frågan om sexuella trakasserier om en strukturell obalans i maktförhållandet mellan gruppen män och gruppen kvinnor). Hur ser de långa trenderna ut när det gäller svenska väljares inställning till jämställdhet? Låt oss göra ett nedslag.

Läs mer