När falska uppfattningar och konfabulerade argument formar våra politiska åsikter

Det här är ett gästinlägg av THOMAS STRANDBERG,
doktorand i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

ThomasEtt av fjolårets nyord var beslutsblindhet (Nyordslistan 2018; se länk nedan). Det beskriver en spännande dissociation mellan exempelvis våra åsikter och argumenten som vi upplever ligga till grund för dem. I en experimentsituation kan beslutsblindhet uppstå när deltagare får falsk återkoppling om en åsikt de precis uttryckt, accepterar den falska återkopplingen som deras faktiska åsikt, och rationaliserar den med tillsynes väl underbyggda argument.

Beslutsblindhet studerades ursprungligen för enkla val (Johansson et al. 2005; Hall et al. 2010), men används nu som ett verktyg för att undersöka beslutsprocesser och psykologiska mekanismer inom allt från ögonvittnesbedömningar (Cochran et al. 2018) till mer kliniska domäner (Aardema et al., 2014).

På senare tid har beslutsblindhet använts för att studera ideologiska åsikter.

I den första studien (Hall, Johansson & Strandberg, 2012) fick hälften av deltagarna svara på en enkät innehållandes moraliska principer så som ”det är aldrig moraliskt försvarbart att skada en annan människa” och den andra hälften svarade på konkreta exempel av dessa principer så som ”det våld som Israel använde i sin kamp mot Hamas var moraliskt förkastligt på grund av de civila dödsoffren”. Genom att konstruera själva enkäten som ett magitrick kunde vi ändra några av deltagarnas svar till det motsatta mitt framför ögonen på dem. Deltagarna ombads sedan gå igenom svaren och förklara några av dem. Över hälften av de manipulerade svaren accepterades som deltagarnas egna, och de flesta gav långa och djuplodande resonemang som förklarade de nya åsikterna. Till exempel svarade en person att hon var helt emot “staten bör tillåta övervakning av internet- och telefontrafik för att garantera säkerheten hos medborgarna”. När hon sedan ombads förklara det motsatta gav hon ett ingående argument kring personlig integritet och samhällsutveckling, och menade att åsikten byggde på ett samtal hon nyligen haft med en god vän efter att båda läst om det i tidningen. Personen vävde alltså in autobiografiska minnen i hennes efterhandskonstruktion. Vi lät sedan oberoende bedömare gå igenom alla intervjuer med uppgift att uppskatta vad deltagarna hade svarat på de olika frågorna endast baserat på deras resonemang. Bedömarna kom oerhört nära enkätsvaren vilket visar att deltagarnas argument representerade svaret på skalan både när deltagarna argumenterade för icke-manipulerade och för manipulerade åsikter. Se video: https://youtu.be/QSqykdMsQJA

Inför Riksdagsvalet 2010 konstruerade vi en valkompass innehållandes 12 frågor som separerade de Rödgröna från Alliansen (Hall, Strandberg, Pärnamets, Lind, Tärning & Johansson, 2013). Vi ändrade några av deltagarnas svar och fann liknande resultat. En skillnad var dock att manipulationerna även ledde till att deltagarnas blocktillhörighet ändrades till det motsatta (dvs allianssympatisörer blev rödgröna och vice versa). Deltagarna ombads sedan argumentera både för de enskilda åsikterna samt för deras blocktillhörighet. Genom att mäta röstintention före och efter experimentet fann vi att nästan hälften av deltagarna hade skiftat sin röstintention i den manipulerade riktningen. Till exempel så gick 10% från att helt sympatisera med det ena blocket till att helt sympatisera med det andra, och 19% från att helt sympatisera med ett block till att vara helt osäker etc. Se video: https://youtu.be/_htNx0eWmgs

Dessa studier demonstrerar hur manipulerade åsikter ofta upplevs som deltagarnas egna. Vilket i sin tur belyser hur “bakomliggande” motiv ofta är efterhandskonstruktioner som bygger extern evidens – dvs enkätsvaren – och inte nödvändigtvis på en förutbestämd åsikt.

I en nyligen publicerad studie undersökte vi de potentiellt långtgående effekterna av att acceptera och argumentera för en manipulerad åsikt (Strandberg, Sivén, Hall, Johansson & Pärnamets, 2018). Likt tidigare studier fick deltagarna svara på en politisk enkät med frågor kopplade till miljö, skola och sjukvård och ombads svara till vilken grad de var för eller mot dessa på en skala från 0% (helt emot) till 100% (helt för). Deltagarna delades denna gång in i två grupper. Den ena gruppen ombads endast bekräfta sin åsikt genom att läsa upp den högt, säga var på skalan deras kryss fanns, och huruvida detta betydde att de höll med eller var emot, och till vilken grad (exempelvis “jag håller delvis med” eller “jag är helt emot” osv). Den andra gruppen fick även de bekräfta sina svar, men ombads också att motivera dem. Deltagarna fick sedan göra ett eftertest fem minuter senare där de svarade på ett antal politiska frågor inklusive de manipulerade frågorna plus icke-manipulerade kontrollfrågor. De fick sedan komma tillbaks efter en vecka för att svara på ytterligare frågor (återigen innehållandes både manipulerade och kontrollfrågor). Vi jämförde sedan skillnaden mellan svaren på den första enkäten med de två uppföljningsenkäterna. Det visade sig att manipulerade svar som accepterats av deltagarna kraftigt påverkade svaren på samma fråga både fem minuter och en vecka senare. Hos gruppen som bara bekräftade sina svar hade de efter fem minuter förskjutits med 20mm i den manipulerade riktningen, och en vecka senare med 12mm. Effekten var betydligt större för de deltagare som hade motiverat sitt svar: 30mm efter fem minuter och 22mm efter en vecka. Det visade sig även att deltagare som började argumentera för ett manipulerat svar, men sedan ändrade sig tillbaka till den ursprungliga åsikten, också påverkades något i den manipulerade riktningen i de två uppföljningsenkäterna. Detta tyder på att även små mängder konfabulering kan få påtaglig effekt på framtida åsikter. Kontrollfrågorna samt de manipulerade frågor som korrigerades av deltagarna påverkades inte alls utan befann sig på samma position undersökningen igenom.

Figur 1

Figur 1: Attitydförändring fem minuter senare samt en vecka efteråt för de deltagare som accepterade (accepted), korrigerade (corrected), bekräftade (acknowledge), och argumenterade (confabulation) för sina svar.

Figur 2

Figur 2: Genom en Bayesiansk prediktionsmodell kan vi således estimera vilken effekt manipulationerna kan ha på framtida åsiktsyttringar och visa vilken förstärkt attitydförändring det blir när folk ombeds förklara dessa.

Läs hela artikeln här

Våra studier visar att politiska åsikter ofta skapas i stunden, och att de bakomliggande resonemangen genereras efteråt i de fall det behövs (Zaller, 1992; Converse, 1964). Detta stöds av teorier som föreslår att argumentation ofta kommer post-hoc och används för att försvara snarare än att förklara en åsikt (Mercier & Sperber, 2011). Detta är också i linje med den beslutsteorin constructed preference (Ariely & Norton, 2008; Slovic, 1995) som beskriver hur beslut kommer först och de deliberativa processerna efteråt. Med tanke på att den externa världen generellt är stabil är det ofta en kostnadseffektiv och genomförbar strategi. Men genom beslutsblindhet avslöjas svagheterna i ett sådant system. I Strandberg et al. (2018) visar vi argumentationsprocessens potentiella styrka: Falska uppfattningar och konfabulering kan leda till bestående förändringar i våra politiska åsikter. Vi tolkar det som att deltagarna hör sig själva uttrycka argument för ”deras” åsikter, och att detta genererar en falsk uppfattning om den åsikten som deltagarna sedan minns när de ombeds åter ta ställning vid ett senare tillfälle (Wolfe & Williams, 2018).

Sammanfattningsvis så ser vi att politiska åsikter vid ett tillfälle kan vara oerhört stabila, för att vid ett annat vara helt föränderliga och formbara. Vi bär dessutom inte alltid med oss många av våra åsikter; utan de skapas i samma sekund som vi ombeds ta ställning till- eller reflektera över dem. I vårt labb utvecklar vi nya experimentella metoder för att undersöka hur den här skapelseprocessen och formbarheten fungerar. Vi hoppas att detta kan bidra till djupare förståelse för hur våra politiska åsikter fungerar och att detta i sin tur kan bidra till att utveckla metoder för åsiktsmätning och prediktion, samt ge en bredare förståelse för hur människor påverkas av politisk (des)information.

 

Mejla mig gärna på: thomas.strandberg@lucs.lu.se!

Referenser:

Nyordslistan 2018: http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyordslistan-2018.html

Aardema, F., Johansson, P., Hall, L., Paradisis, S. M., Zidani, M., and Roberts, S. (2014) Choice blindness, confabulatory introspection, and obsessive-compulsion symptoms: A new era of investigation. International Journal of Cognitive Therapy, 7(1), 83-102.

Ariely, D., & Norton, M. I. (2008). How actions create – not just reveal – preferences. Trends in Cognitive Sciences, 12(1), 13–16.

Bem, D. J. (1967). Self-perception: An alternative interpretation of cognitive dissonance phenomena. Psychological Review, 74(3), 183–200.

Cochran, K. J., Greenspan, R. L., Bogart, D. F., & Loftus, E. F. (2018). (Choice) blind justice: Legal implications of the choice blindness phenomenon. University of California, Irvine Law Review 8, 85.

Converse, P. (1964). The nature of belief systems in mass publics. In: D. E. Apter (Ed.), Ideology and Discontent. New York: The Free Press.

Hall, L., Johansson, P., Tärning, B., Sikström, S., & Deutgen, T. (2010) Magic at the marketplace: Choice blindness for the taste of jam and the smell of tea. Cognition, 117, 54–61.

Hall, L., Johansson, P., & Strandberg, T. (2012). Lifting the veil of morality: Choice blindness and attitude reversals on a self-transforming survey. PLoS One, 7(9), e45457.

Hall, L., Strandberg, T., Pärnamets, P., Lind, A., Tärning, B., & Johansson, P. (2013). How the polls can be both spot on and dead wrong: Using choice blindness to shift political attitudes and voter intentions. PLoS One, 8(4), e60554.

Johansson, P., Hall, L., Sikström, S., & Olsson, A. (2005). Failure to detect mismatches between intention and outcome in a simple decision task. Science, 310, 116–119.

Mercier, H., & Sperber, D. (2011). Why do humans reason? Arguments for an argumentative theory. Behavioral and Brain Sciences, 34(02), 57-74.

Slovic, P. (1995). The construction of preference. American Psychologist, 50(5), 364-371.

Strandberg, T., Sivén, D., Hall., L., Johansson, P., & Pärnamets, P. (2018) False beliefs and confabulation can lead to lasting changes in political attitudes. Journal of Experimental Psychology: General, 147(9), 1382-1399.

Wolfe, M. B., & Williams, T. J. (2018). Poor metacognitive awareness of belief change. Quarterly Journal of Experimental Psychology, 71(9), 1898–1910.

Zaller, J. R. (1992). The nature and origins of mass opinion. New York: Cambridge University Press.

Those who stayed: Cultural consequences of the Age of Mass Migration

Det här är ett gästinlägg av Anne Sofie Beck Knudsen, forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet.

***

During the Age of Mass Migration (1850-1920) around a quarter of the Scandinavian populations left to settle New World countries like the United States. The Scandinavian emigration rates were among the highest in the world. In a new working paper I show that these emigrants were of a stronger individualistic spirit than their neighbors who stayed at home. This confirms a well-known hypothesis that people with individualistic cultural values find it easier to say goodbye and abandon existing social networks, because they place a lower value on these.

Furthermore, I find that the mass migration of especially individualistic people changed the composition of the Scandinavian populations in a way that had significant cultural consequences, both then and now. This is due to individualistic traits being passed on from generation to generation, especially within the family, which I show in another paper. Denmark, Sweden, and Norway would thus have been considerably more individualistic and culturally diverse had the waves of mass emigration not taken place.

Läs mer

Valhemlighet med graderad rösträtt

Det här är ett gästinlägg av Olof Petersson, tidigare forskningsledare vid SNS och professor i statskunskap vid Uppsala universitet.

***

I samband med den allmänna rösträttens hundraårsjubileum skrev jag en tidningsartikel. En läsare hörde av sig med en fråga: ”Hur fungerade det rent tekniskt i vallokalen när vi hade den 40-gradiga skalan? Hur kunde man bibehålla valhemligheten eller brydde man sig inte om detta?”

Frågan har både principiella och praktiska aspekter. I dag tar vi valhemligheten för given och principen slås fast i regeringsformen, som innehåller formuleringen ”fria, hemliga och direkta val”. Men i ett äldre skede var frågan omstridd. John Stuart Mill såg hemliga val som ett undantag och offentlig röstning som huvudregel.

Sedan principen om hemliga val slagit igenom återstod de praktiska problemen. I Sverige uppkom frågan hur valhemligheten kunde tryggas i ett system med graderad rösträtt. Riksdagsvalen var i detta avseende oproblematiska eftersom man där röstade per capita; debatten om den ”politiska” rösträtten handlade i stället om olika slags spärrar och rösträttshinder avseende kön, inkomst osv. Graderad rösträtt tillämpades i de kommunala valen där personlighetsprincipen ännu inte hade slagit igenom. Enligt den tidens synsätt var det egendom och ekonomiska intressen som skulle representeras. Även bolag räknades som kommunmedlemmar. I 1862 års kommunalförfattningar fanns delvis olika regler för landskommuner, städer och landsting; dessutom styrdes Stockholm enligt en särskild förordning.

Läs mer

Hotar växande klyftor den svenska demokratin?

Det här är ett gästinlägg av Li Bennich-Björkman, Skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

***

Sverige har i modern tid blivit ett land där ekonomiska, geografiska och sociokulturella klyftor ökat. Har det något med demokrati att göra? I högsta grad. Samhällen som är mer ojämlika tenderar att ha mindre av social sammanhållning, mindre av tillit mellan medmänniskorna. Det har en rad negativa effekter, politiskt, ekonomiskt och socialt. Därför finns det all anledning att vara uppmärksam på det skiftande landskap som vi rör oss i i Sverige, från ett där jämlikheten i alla dessa tre avseenden vid 1980s-talets början var osedvanligt hög, till ett idag där den jämfört många andra länder fortfarande är bra, men avsevärt större än för fyrtio år sedan.

Till hundraårsfirandet av demokratins införande i Sverige har Riksdagen gett ut forskarantologin Demokratins framtid under ledning av redaktörerna Katarina Barrling och Sören Holmberg som presenterades den 17 december 2018.  Som en av författarna ägnar jag mitt kapitel åt att analysera dessa klyftor och vad vi samtidigt kan iaktta när det gäller social sammanhållning. Det är en oroande bild som tonar fram.

De ekonomiska skillnaderna i dag är ovedersägliga och växande i Sverige, och har ökat snabbare än på många andra jämförbara håll inom OECD. En tilltagande geografisk ojämlikhet har vidare kommit att prägla Sverige alltsedan 1980-talet, vilket fått konsekvenser för levnadsstandard och livsmöjligheter utanför de absoluta storstäderna, men även inom storstäderna, där skillnaderna är ytterst påfallande beroende på var man bor. Medelklassen med stort kulturellt kapital har därutöver frigjort sig från den tidigare ”allians” som under socialdemokratin upprätthölls med arbetarklassen, vilket inte minst visar sig i utbildningssystemets drastiska förändringar sedan 1990-talet. Dessa tre aspekter har samtliga med klass i vid mening att göra: klasskillnaderna i det samtida Sverige är avsevärda, framför allt i jämförelse med Sverige för 40–50 år sedan.

Läs mer

Men hur uttrycker du dig?! Hur riksdagsledamöter talar om migration

Det här är ett gästinlägg av Petrus Olander och Eitan Tzelgov, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet respektive University of East Anglia.

***

I en nyligen publicerad artikel ställde vi oss samma fråga om riksdagsledamöter i allmänhet som Annie Lööf ställde till Jimmie Åkesson under partiledardebatten i SVT. Hur pratar ledamöterna om migration? Att undersöka tal snarare än exempelvis röstning har fördelen att medan svenska riksdagsledamöter i stort sett alltid följer partilinjen när det är dags att rösta har tidigare forskning visat att parlamentariker kan använda sina tal för att markera avstånd eller närhet till partiledning och sin valkrets. Genom att undersöka tal kan vi alltså förstå mer om hur åsikter inom partier ser ut.

För att besvara frågan sammanställde och analyserade vi alla tal i riksdagen som berörde migration mellan 2005 och 2016. Med hjälp av programmet Wordfish konstruerade vi en modell utifrån hur ofta olika ord använts i anföranden. Vi kunde då se att vissa tal använde en uppsättning ord, medan andra ofta använde andra typer av ord.

En grupp kallade vi Socio-ekonomiskt ansvar, med ord som jobb, ansvar, arbetsmarknad och etablering. Den andra kallar vi Kulturella skillnader, med ord som hatbrott, extremism, religion och demokrati. Och många tal föll någonstans mitt emellan, med ord från båda grupperna.

Läs mer

Historiska perspektiv på det politiska läget i Sverige hösten 2018

Det här är ett gästinlägg av Johannes Lindvall, professor vid statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.

***

I den politiska debatten förutsätts ofta att det efter 2018 års val bara finns två regeringsalternativ – antingen blir Ulf Kristersson statsminister eller så sitter Stefan Löfven kvar. Men resultatet har ofta blivit annorlunda när Sverige har befunnit sig i liknande lägen tidigare.

1921 års andrakammarval var det första demokratiska valet i Sverige. Under sammanlagt 30 av de 97 år som har gått sedan dess har följande två villkor varit uppfyllda:

A: Partierna till höger om Socialdemokraterna (och till höger om Miljöpartiet) har haft en majoritet i riksdagen (i andra kammaren under tvåkammarriksdagens tid).

B: De politiska konflikterna mellan partierna till höger om Socialdemokraterna har varit så stora att dessa partier inte har kunnat bilda en gemensam koalitionsregering.

Närmare bestämt har villkoren A och B varit uppfyllda under följande perioder:

  • Valet 1921 till valet 1936 (15 år)
  • Valet 1956 till valet 1958 (1 år och 8 månader)
  • Upplösningen av regeringen Fälldin I till valet 1979 (11 månader)
  • Upplösningen av regeringen Fälldin II till valet 1982 (1 år och 4 månader)
  • Valet 1991 till valet 1994 (3 år)
  • Valet 2010 till valet 2014 (4 år)
  • Valet 2014 till i dag (4 år och två månader)

Läs mer

Vad händer med väljarnas missnöje när politiker faktiskt lyckas göra saker bättre?

Det här är ett gästinlägg av Björn Rönnerstrand och Maria Oskarson, verksamma vid SOM-institutet och Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

***

Välfärdsstatens kärnområden är medelpunkt för den svenska politiska debatten. I VALU-undersökningen i samband med valet 2018 placerade väljarna sjukvården, skola och utbildning samt social välfärd i topp bland valets viktigaste frågor.

De politiska kontroverserna är många, inte minst kring ”ettan” i undersökningen, sjukvården. Å ena sidan indikerar forskning att den svenska sjukvårdens medicinska kvalité kvalar in bland de bästa i världen. Å andra sidan brottas svensk hälso- och sjukvård med långa väntetider och bristande tillgänglighet och, inte minst, ständigt ökande förväntningar från brukare och allmänhet. Precis som för många andra universella sjukvårdssystem är just tillgänglighet akilleshälen.

Bristande tillgänglighet är långt ifrån ett nytt problem. I ljuset av den pågående debatten om vårdköer finns det anledning att vända blickarna mot de tidigare försök som gjorts med att korta vårdköerna i Sverige. Just detta har vi faktiskt gjort i en nyligen publicerad artikel i Policy Studies Journal. Den kastar ljus inte bara på problem inom svensk sjukvård, utan också på en grundfråga inom teorier om den representativa demokratin – vad händer med väljarnas missnöje när politiker faktiskt lyckas göra saker bättre?

Läs mer