Tema MAKT: Makt, relationer och samhällen i förändring

Detta är ett gästblogginlägg av JESSICA GIANDOMENICO som är doktor i statsvetenskap och affilierad till Uppsala Centre for Russian and Eurasian Studies. Klicka här för att läsa alla inlägg i temaserien om makt.

***

Makt kan låta torrt, formellt och förJESSICA GIANDOMENICO 1.jpglegat. Något som dagens mer dynamiska, individbaserade informationssamhälle håller på att spränga bort. Ingenting kunde vara mer fel. Studiet av makt i denna föränderliga värld är ständigt aktuellt. När samhällen genomgår större förändringar är maktstudierna viktigare än någonsin. I det här blogginlägget diskuterar jag några klassiska definitioner av makt och maktteorins olika dimensioner.

Läs mer

Tema MAKT: Makten och folkrätten

Detta är ett gästinlägg från LEIF LEWIN, Skytteansk professor emeritus i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet.

***

”Ni har makten, jag har ordet, jag har ordet i min makt.” Strindbergs berömda ord påminner oss om att makt inte bara kan utövas i kraft av ekonomiska resurser. Det brukar ju annars, från högst olika utgångspunkter, vara vad som hävdas av till exempel marxister och anhängare av public choice. Makt kan också vara makt över tanken. Att formulera ideologier. Att bilda opinion.

Ett exempel är tillkomsten av Internationella brottsmålsdomstolen. Att slå vakt om den egna rättsordningen har varit nationalstatens yttersta prerogativ, åtminstone sedan Westfaliska freden. ”The King can do no wrong.” Statschefen ska inte kunna ställas till svars inför någon utländsk domstol. Men när andra världskriget gick mot sitt slut, ifrågasattes denna devis. De allierade började diskutera vad de skulle göra med nazistledarna. Churchills spontana reaktion att skjuta dem på fläcken fick ge vika för uppfattningen att de segrande demokratierna borde visa upp ett föredöme för världen för hur en rättsstat fungerar. Så startade Nürnbergrättegångarna.

Läs mer

Tema MAKT: Statskunskap är vetenskapen om makt

Detta gästinlägg är författat av Olof Petersson, tidigare professor i statskunskap och forskningsledare vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.

***

”Statskunskap är vetenskapen om makt.” Med dessa ord lär Pär-Erik Back ha hälsat de nya studenterna välkomna till Lunds universitet i mitten av 1950-talet. Få statsvetare skulle antagligen opponera. Det är väl så som vi vill se oss. Som experter på makt får vi en särställning bland samhällsforskare, med en förmåga att se de stora sammanhangen och avslöja vad spelet egentligen handlar om.

I så fall är statsvetare ambivalenta, för att inte säga hycklande. För hur många avhandlingar och forskningsprojekt tar egentligen sin utgångspunkt i maktbegreppet? Nils Elvander framstår som rätt ensam med sin bok Intresseorganisationerna i dagens Sverige (1966). Hans försök att skilja mellan basinflytande och rörligt inflytande fick knappast några efterföljare. Blickar man tillbaka på de arbetsgrupper som funnits vid de senaste årsmötena med Statsvetenskapliga förbundet så letar man förgäves efter någon som behandlat makt.

Men när jag läste statskunskap i Göteborg i slutet av 1960-talet gick jag en fin kurs om lokalmakt. Vi läste Floyd Hunter, Robert Dahl, Nelson Polsby och de andra namnen i community power-diskursen. En central fråga var om valet av metod (att studera uppfattningar om makt eller faktiskt beslutsfattande) påverkade resultatet (en monolitisk eller pluralistisk bild av makten i en stad).

Läs mer

Lucka #22: Our kids

Det här är ett gästinlägg författat av Erik Amnå, Mats Ekström och Håkan Stattin, betitlat ”Our kids” efter Robert Putnams senaste bok [i]

Vad vågar vi knyta för förhoppningar till det barn som nu strax ska födas? Varför beter sig inte barnen och ungdomarna såsom vi gjorde, eller rättare: minns att vi gjorde, eller kanske som vi borde ha gjort…? De vänder ju ryggen (såväl som andra kroppsdelar) mot de traditioner vi byggde upp och som skulle visa sig bilda en av världens starkaste demokratier. Hur ska det gå för svensk demokrati?

Inte bara Putnam håller ungdomarna ansvariga för demokratiernas påstådda försvagning. Andra snarast idylliserar ungdomens nya politiska vanor. Men faktum är att forskningen om ungas samhällsengagemang har varit eftersatt. Under en tid förutspådde man till och med den politiska socialisationsforskningens död.amna-stattin

Inom RJ-programmet om hur ungdomar utvecklar samhällsengagemang har vi varit femton medievetare, utvecklingspsykologer och statsvetare som åren 2010—2015 följt 4 000 individer mellan 13 och 30 år plus deras bästa kompisar och föräldrar. Den internationellt unika longitudinella databasen förbereds nu för ett mer allmänt bruk av bland andra elever/studenter, lärare, utredare och journalister. Vi vill här lyfta några av resultaten hittills. För mer utförligare resonemang och referenser, ladda gärna ned vår populärvetenskapliga slutrapport Ungdomars politiska utveckling (http://rj.se/globalassets/skriftserie/rj_skriftserie_12.pdf)

Läs mer

Lucka #21: Vänster, höger och miljön

Det här inlägget är författat av Niklas Harring och Jacob Sohlberg, båda forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Inlägget är en svensk sammanfattning av deras kommande artikel ”The varying effects of left-right ideology on support for the environment: Evidence from a Swedish survey experiment.” i tidskriften Environmental Politics.

Varför är människor som placerar sig till höger generellt mer skeptiska till miljölagar och miljöregler än personer som placerar sig till vänster? Enligt en ansenlig mängd forskning på ämnet hänger svaret ihop med olika syn på marknadsekonomin och staten.[i]

Personer som ideologiskt befinner sig till höger är generellt sett mer kritiska och negativt inställda till statliga interventioner i marknadsekonomin och litar mer till privata lösningar. Därför känner de också en skepticism gentemot marknadsinterventioner för att skydda miljön. I motsats är de ideologiskt vänsterorienterade mer övertygade om att marknadsekonomin behöver regleras. De till vänster har inte heller samma negativa syn på statliga lösningar. Från ett vänsterhåll är det alltså rimligt att staten ska reglera miljön för att komma till rätta med problem som marknaden skapat och inte klarat av att hantera.

Resonemanget ovan har dock viktiga brister. Det är inte alls givet att personer som är till höger behöver vara mer skeptiska till miljöpolitiska förslag. Dels hänger en högerideologi ofta ihop med konservatism, vilket är ideologiskt kompatibelt med det bevarande av miljön som miljölagar syftar till. Vi har också tydliga exempel på när politiker, som står ideologiskt till höger, har genomfört viktiga miljöåtgärder. Exempelvis etablerade republikanen Theodore Roosevelt stora amerikanska nationalparksområden och hans partikollega Richard Nixon skapade USA:s federala miljöskyddsmyndighet. Dels anses inte alltid miljöskydd och ekonomisk tillväxt stå i konflikt med varandra, snarare anses ekonomisk tillväxt nödvändigt för att kunna investera i miljöskydd. Enligt detta perspektiv, ibland kallat ekologisk modernisering, går därmed marknads- och miljöfokus hand i hand.[ii]

Men även om teorin om ett samband mellan ideologi och synen på miljöskydd kan kritiseras, hur ska vi förstå det massiva empiriska stöd som finns för att ideologisk högerplacering hänger ihop med miljöskepsis? En förklaring, menar vi, är att mycket av den empiriska forskningen kommer från USA där miljöfrågor i allmänhet och klimatfrågor i synnerhet har politiserats de senaste årtiondena. Amerikaner befinner sig i ett debattklimat där miljö ställs mot ekonomisk utveckling. Undersökningar från andra länder visar att sambandet mellan ideologi och synen på miljöskydd är betydligt svagare.[iii] Möjligen har miljöhänsyn och ekonomisk tillväxt inte i lika hög grad framställts som motpoler i dessa länder. Läs mer

Lucka 19: Viktigast är att få som man vill

Det här är ett gästinlägg av Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

***

Upplevd rättvisa är en stark drivkraft för människor. Enkelt uttryckt handlar det om att människor vill ha så mycket av en nyttighet som man uppfattar sig ha rätt till. Cynikern kan småle och säga att rättviseuppfattningen bara är ett försök att få egenintresset att låta aptitligt. Det må ligga något i invändningen, men rättviseuppfattningen är likväl en begränsning; människor vill inte ha mer till sig själva än vad som kan motiveras utifrån ett rättviseperspektiv. Och människor tycks också vara benägna att straffa dom som bryter mot rättvisenormen.

En viktig upptäckt inom forskningen om upplevd social rättvisa (”social justice research”) är att människor inte bara bryr sig om fördelningen av nyttigheten i sig själv (distributiv rättvisa) utan också om hur fördelningen har gått till (proceduriell rättvisa). Det är en hoppingivande upptäckt eftersom den innebär att samhällen och organisationer kan lösa fördelningsproblem genom att besluta under rättvisa former.

Läs mer

Lucka #15. Fi och Supervalåret 2014: Om väntad och oväntad röstdelning i svenska val

I detta inlägg gästas Politologerna av Sofie Blombäck och Jenny de Fine Licht, forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Tidigare i år publicerade Sofie och Jenny en artikel i Scandivinian Political Studies där de undersöker Fi:s sympatisörer. Med hjälp av Fi:s framgångar och motgångar under Supervalåret 2014 identifieras tidigare osedda mekanismer bakom röstdelning. Håll till godo!

2014 hade Sverige för första gången sedan vi gick med i EU val till alla nivåer samma år, ett så kallat supervalår. Det innebar bland annat att väljare måste ta ställning till om de ville stödja samma parti i Europaparlamentsvalet i maj och riksdagsvalet i september. 2014 var alltså ett utmärkt tillfälle för forskare att studera det som kallas röstdelning. Läs mer