Det här inlägget är författat av Niklas Harring och Jacob Sohlberg, båda forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Inlägget är en svensk sammanfattning av deras kommande artikel ”The varying effects of left-right ideology on support for the environment: Evidence from a Swedish survey experiment.” i tidskriften Environmental Politics.
Varför är människor som placerar sig till höger generellt mer skeptiska till miljölagar och miljöregler än personer som placerar sig till vänster? Enligt en ansenlig mängd forskning på ämnet hänger svaret ihop med olika syn på marknadsekonomin och staten.[i]
Personer som ideologiskt befinner sig till höger är generellt sett mer kritiska och negativt inställda till statliga interventioner i marknadsekonomin och litar mer till privata lösningar. Därför känner de också en skepticism gentemot marknadsinterventioner för att skydda miljön. I motsats är de ideologiskt vänsterorienterade mer övertygade om att marknadsekonomin behöver regleras. De till vänster har inte heller samma negativa syn på statliga lösningar. Från ett vänsterhåll är det alltså rimligt att staten ska reglera miljön för att komma till rätta med problem som marknaden skapat och inte klarat av att hantera.
Resonemanget ovan har dock viktiga brister. Det är inte alls givet att personer som är till höger behöver vara mer skeptiska till miljöpolitiska förslag. Dels hänger en högerideologi ofta ihop med konservatism, vilket är ideologiskt kompatibelt med det bevarande av miljön som miljölagar syftar till. Vi har också tydliga exempel på när politiker, som står ideologiskt till höger, har genomfört viktiga miljöåtgärder. Exempelvis etablerade republikanen Theodore Roosevelt stora amerikanska nationalparksområden och hans partikollega Richard Nixon skapade USA:s federala miljöskyddsmyndighet. Dels anses inte alltid miljöskydd och ekonomisk tillväxt stå i konflikt med varandra, snarare anses ekonomisk tillväxt nödvändigt för att kunna investera i miljöskydd. Enligt detta perspektiv, ibland kallat ekologisk modernisering, går därmed marknads- och miljöfokus hand i hand.[ii]
Men även om teorin om ett samband mellan ideologi och synen på miljöskydd kan kritiseras, hur ska vi förstå det massiva empiriska stöd som finns för att ideologisk högerplacering hänger ihop med miljöskepsis? En förklaring, menar vi, är att mycket av den empiriska forskningen kommer från USA där miljöfrågor i allmänhet och klimatfrågor i synnerhet har politiserats de senaste årtiondena. Amerikaner befinner sig i ett debattklimat där miljö ställs mot ekonomisk utveckling. Undersökningar från andra länder visar att sambandet mellan ideologi och synen på miljöskydd är betydligt svagare.[iii] Möjligen har miljöhänsyn och ekonomisk tillväxt inte i lika hög grad framställts som motpoler i dessa länder. Läs mer →
legat. Något som dagens mer dynamiska, individbaserade informationssamhälle håller på att spränga bort. Ingenting kunde vara mer fel. Studiet av makt i denna föränderliga värld är ständigt aktuellt. När samhällen genomgår större förändringar är maktstudierna viktigare än någonsin. I det här blogginlägget diskuterar jag några klassiska definitioner av makt och maktteorins olika dimensioner.
