Män som representerar kvinnor

Det här är ett gästinlägg av Christine Bodell, student i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Anders Sundell.

***

År 1922 välkomnades Kerstin Hesselgren som första kvinnliga ledamot till riksdagens första kammare. Talmannen hälsade ändå församlingen med ”Mina herrar!” eftersom Hesselgren enligt talmannen var ”ensam i sitt slag”. Idag, nästan 100 år senare, är andelen kvinnor i riksdagen 47 procent.

Det finns mycket forskning om kvinnliga politikers representation av kvinnors intressen. Men hur ser det ut med mäns representation av kvinnors intressen, och hur påverkas den av att fler kvinnor tar plats i politiken? Flera scenarier är tänkbara.

1) En positiv bieffekt: När fler kvinnor kommer in i riksdagen för de upp kvinnofrågor på agendan, vilket män tar intryck av. Män blir då mer engagerade i kvinnofrågor, och den totala representationen av kvinnor ökar.

2) En specialiseringseffekt: I takt med att andelen kvinnor ökar ser män det som mindre viktigt att lyfta kvinnofrågor. Dessutom kan man tänka sig att kvinnor ses som mer lämpliga att ta i dessa frågor, att kvinnor ”vet vad det innebär att vara kvinna” och får därför tolkningsföreträde. Den totala representationen blir då oförändrad, eftersom kvinnors ökade engagemang kompenseras av männens minskade.

3) En hot-mot-grupp-effekt: Män reagerar negativt på att det blir fler kvinnor, och minskar sin representation av kvinnor. Här kan den totala representationen av kvinnor bli lägre, eftersom män så att säga överkompenserar. Det blir ett bakslag.

I en uppsats (som kan laddas ned här) har Christine undersökt hur mäns representation av kvinnors intressen förändrats när andelen kvinnor i riksdagen ökat. Att mäta representation är svårt, men i uppsatsen används kvinnoorienterade motioner, motioner som tar upp ämnen som mer direkt angår kvinnor än män, som en indikator. Det kan alltså handla om tidigt föräldraskap, förbättrad förlossningsvård eller jämställdhet på arbetsplatsen. Klassificeringen har gjorts automatiskt med hjälp av ett datorprogram, och på sidan 38-39 i uppsatsen redovisas en förteckning av vilka ord som använts för att klassificera motionerna. Av de 163 000 motioner som lämnades in mellan 1970-2020 var ungefär runt 2700 stycken kvinnoorienterade.

Fortsätt läsa

Är kompetens nyckeln för Liberalerna?

Det här är ett gästinlägg av Michael Holmberg, student i statsvetenskap, och Ann-Kristin Kölln, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

***

Liberalerna noterar sitt lägsta opinionsstöd någonsin i SCB:s senaste partisympatiundersökning, då endast 2,5 procent av väljarna säger att de skulle rösta på partiet om det var val i dag. Om denna mardröm blir verklighet för Liberalerna, skulle det betyda att de åker ur riksdagen efter att ha tillhört den i över 100 år. Således är det knappast någon överdrift att säga att partiet befinner sig i en kris just nu.

Varför går det så dåligt för Liberalerna?

För statsvetare finns det förenklat sagt två huvudsakliga förklaringar till hur partier presterar i val. Vissa hävdar att ideologisk närhet till många väljare är avgörande eftersom väljarna röstar efter sina ideologiska ståndpunkter. Andra menar att det istället är partiernas uppfattade kompetens som är viktigast eftersom väljarna värdesätter politiker som kan hantera regeringsmakten. Nyligen testades dessa teoretiska förklaringar för första gången för Liberalerna i samband med en kandidatuppsats. Resultaten visar att partiets uppfattade kompetens kan förklara cirka tjugo procent av partiets väljarstöd medan motsvarande andel för ideologisk närhet endast är cirka fyra procent.

Hur kan man komma fram till detta resultat?

I varje valundersökning sedan 1979 har väljarna fått ange vilka partier som de anser har bra respektive dålig politik i olika politiska sakfrågor. Om till exempel femton procent av väljarna tycker att Liberalerna har en bra miljöpolitik och fem procent att de har en dålig miljöpolitik, blir skillnaden i den frågan tio procent. Med andra ord har partiet ett positivt värde (+10). Om fem procent av väljarna tycker att Liberalerna har en bra skattepolitik och tio procent tycker de har en dålig skattepolitik, blir värdet istället negativt (-5). Makro-kompetens är ett genomsnitt av politiska sakfrågor som inkluderats i valundersökningar. För att se vilken betydelse makro-kompetens har för Liberalernas valresultat görs en enkel sambandsanalys. Här exkluderas även sakfrågor som endast varit med en gång, eftersom de oftast ej är särskilt viktiga.

Fortsätt läsa

GAL-TAN: Utmanare – eller en del av höger-vänsterskalan?

Detta är ett gästinlägg författat av Jesper Lindqvist,  doktorand vid University College Dublin i statsvetenskap.

***

Det har varit vanligt förekommande i svensk media under de senaste åren att beskriva höger-vänsterskalan som död eller irrelevant (Nordfors 2016; Gahrton 2019). Denna idé är inte bara vanlig i Sverige, och inte heller ny. Franska filosofen Alain diskuterade fenomenet på 1930-talet (citerad av Lukes 2003: 603). Påståendet var vidare vanligt precis efter Berlinmurens fall i början av 1990-talet (Bobbio 1996: 15-16) och förekommer även i dag i Nederländerna (Blom, 2017), bara för att nämna några exempel. Men trots detta återkommande fenomen försvinner inte höger-vänsterskalan. Tvärtom har den fortsatt att leva vidare, nu i 230 år sedan den franska revolutionen. Denna återkommande argumentation i den svenska debatten tror jag baseras på en missuppfattning om att höger-vänsterskalan enbart handlar om ekonomisk politik. Fortsätt läsa

Lucka #18: Hur omfattande är diskrimineringen mot utrikesfödda och vilka möjligheter finns att minska den?

Detta är ett gästinlägg författat av Kåre Vernby, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

Under de senaste 30 åren har Sverige haft en betydande invandring. Idag är cirka 19 procent av befolkningen född utomlands, medan motsvarande siffra för 30 år sedan var ungefär 9 procent. Samtidigt är enligt SCB arbetslösheten högre bland utrikesfödda än bland inrikesfödda. I debatten har flera olika förklaringar till detta sysselsättningsgap förts fram. Kan gapet, åtminstone till viss del, förklaras av diskriminering? I en förhållandevis ny rapport till IFAU (som även kommit ut, i bearbetad form, som artikel på engelska i tidsskriften PLoS ONE) försöker jag och Rafaela Dancygier, forskare vid Princetonuniversitetet, besvara den frågan.  Fortsätt läsa

Lucka #11: Toleransens rötter

Detta blogginlägg är författat av Niclas Berggren, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Ekonomihögskolan i Prag, Martin Ljunge, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) samt Therese Nilsson, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

***

De senaste åren har ett stort antal flyktingar kommit till Europa, huvudsakligen från länder vars kulturer är märkbart annorlunda än de europeiska. Det gör att Europa står inför en stor integrationsutmaning. En faktor som inte har belysts särskilt mycket i den offentliga diskussionen är vilken roll invandrares kulturella bakgrund påverkar deras möjligheter till integration. I en ny studie fokuserar vi på andra generationens invandrare och vad som förklarar om de anser att homosexuella ska tillåtas att leva sina liv som de själva önskar. En sådan attityd signalerar liberala värderingar, vilka kan underlätta integrationen. Tolerans kan på detta sätt ses som överbryggande socialt kapital, som kan underlätta sammanhållning och umgänge mellan olika grupper i samhället.

Tidigare studier visar att det finns en rad faktorer som påverkar hur toleranta människor är. Vi använder oss av en metod där vi relaterar individers tolerans till ett stort antal faktorer i deras föräldrars hemländer. Då individernas tolerans inte kan Fortsätt läsa

Lucka #8: Reflektioner om JMGs seminarieserie med partistrateger

Detta gästblogginlägg är författat av MARIE GRUSELL, docent och medieforskare vid JMG, Göteborgs universitet. Hon är huvudansvarig för JMGs seminarieserie med partistrateger.

***

Det har varit en spännande höst på Göteborgs universitet. I JMGs seminarieserie ”Så tänker en partistrateg” har studenter, forskare och allmänheten getts möjlighet att lyssna på ledande partistrateger från riksdagens samtliga partier. Serien levde ett förhållandevis anonymt liv fram tills den sista föreläsningen, då Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof besök skapade både uppmärksamhet och debatt (mer om detta kan läsas i länkar längst ner i inlägget).

I det här blogginlägget sammanfattar jag några tankar och slutsatser om vad vi fick veta om hur partier i Sverige tänker kring sin strategiska politiska kommunikation.

Fortsätt läsa

Vad tycker Liberalernas medlemmar om januariöverenskommelsen?

Det här är ett gästinlägg av Ann-Kristin Kölln, och Jonathan Polk, forskare i statsvetenskap vid Aarhus respektive Göteborgs universitet.

***

Nyckeln till partiledarvalet i L i somras var partiets inställning till januariöverenskommelsen. Nyamko Sabuni vann valet men opinionsstödet för L fortsätter att ligga lågt och därmed står partiets förhållande till januariöverenskommelsen återigen på agendan, vilket L:s landsmöte i november 2019 visade.

Ingen av de tre partiledarkandidaterna var helt imponerade av uppgörelsen. Johan Pehrson, till exempel, röstade nej till överenskommelsen eftersom han föredrog en borgerlig politik. Nyamko Sabuni var också emot överenskommelsen och ville hellre gå i opposition, medan Erik Ullenhag tyckte att överenskommelsen var bara det minst dåliga alternativet. Trots att alla tre nu accepterar överenskommelsen finns partisplittringen efter januariöverenskommelsen kvar i andra delar av partiet.

En ny undersökning bland partimedlemmar som vi genomfört visar att Liberalernas medlemmar inte heller verkar hysa några varma känslor för januariöverenskommelsen. Enkäten skickades ut i slutet av februari 2019 till alla partimedlemmar som partiet hade tillgång till via deras egen e-postlista, och stängdes i början av maj 2019. Totalt svarade 2240 Liberaler (15% av alla medlemmar) på enkäten.

Fortsätt läsa

Ger ordnade diskussioner i skolan goda demokrater? Resultat från ett experiment

Det här är ett gästinlägg av Mikael Persson, Klas Andersson, Pär Zetterberg, Joakim Ekman och Simon Lundin.

***

Att utbildningstyp och utbildningsnivå samvarierar med en mängd olika faktorer som vi statsvetare intresserar oss för har länge varit känt. Tidigare inlägg här på Politologerna behandlar exempelvis hur sambandet mellan utbildning och politiskt deltagande ser ut och huruvida gymnasieskolan bidrar till att öka eller minska den politiska ojämlikheten. Se gärna forskningsöversikten som några av oss skrev i samband med detta projekt för en utförlig genomgång om teorier och forskningsläget kring kopplingen mellan utbildning och demokratiska färdigheter.

I detta inlägg tänkte vi istället titta närmare på en annan aspekt av utbildning, nämligen undervisningsformen, och hur den påverkar utvecklingen av elevernas demokratiska kompetenser och förutsättningar för demokratiskt deltagande.

Inlägget bygger på resultaten från ett fältexperiment som vi genomförde i 59 gymnasieklasser under läsåret 2015/2016. Resultaten är sedan tidigare publicerade och kan läsas i sin helhet här. Vi undersöker om elevers demokratiska kompetenser Fortsätt läsa

Riksdagsvalet på 4chan

Det här är ett gästinlägg av Emma Ricknell, doktorand vid Institutionen för statsvetenskap, Linnéuniversitetet.

***

I dagens fragmenterade medielandskap finns en snäv, krokig förgrening som leder till ett anonymt amerikanskt onlineforum vid namn 4chan. Där vistas en del svenskar, som tillsammans med miljoner andra månatliga besökare står för en ansenlig del av den onlinekultur som präglar hela internet, t.ex. i form av memes. För drygt ett år sedan haglade kommentarerna om Sverige in på /pol/, 4chans underforum för politik. Ett riksdagsval hade hållits. Den här texten handlar om /pol/ i kontexten riksdagsvalet 2018, ett ämne jag försökt behandla i en text publicerad i Statsvetenskaplig tidskrift. Jag börjar i änden vilka politiska partier som främst engagerade i de hundratals val-relaterade diskussionstrådar som lades upp på /pol/ där studien tar vid, i november 2017, och fram till valet.

För den som har den minsta insikt i vilka slags diskussioner som förs på /pol/ är det föga överraskande att fokus koncentrerades till partier på den yttersta högerkanten. Sverigedemokraterna (SD) var det parti som nämndes oftast och i mest positiv bemärkelse jämfört med andra. Alternativ för Sverige (AfS) gjorde dock en stark avslutning när det gäller engagemang: med kulmen i dagarna precis före och efter valdagen, då över 10,000 kommentarer om det svenska valet strömmade in, nämndes AfS nästan lika många gånger som samtliga övriga partier sammanlagt, minus SD. Ett oproportionerligt stort intresse med tanke på att partiet mottog enbart drygt 20,000 riksdagsröster (0,31%). Även Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) engagerade i början av perioden, men hamnade i skymundan när AfS äntrade scenen.

Fortsätt läsa

Spridningen av ”alternativa nyheter” i sociala medier runt valet 2018

Det här är ett gästinlägg av Linn Sandberg, doktorand vid Institutt for medier og kommunikasjon, Universitetet i Oslo.

***

Det svenska riksdagsvalet 2018 väckte stort internationellt intresse och i synnerhet uppmärksammades desinformation och automatiserade konton som spred politiska budskap på sociala medier. Dessa konton attackerade liberala partier och etablerad media samt utryckte stöd för Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige. De länkade även till sajter som Samhällsnytt och Fria Tider. Innehåll som får stor spridning via sociala media (automatiserat eller ej), blir synligt för användare och kan leda till uppfattningen att den här typen av innehåll är mer allmänt accepterat än vad det i verkligheten är. I vilken utsträckning sociala medier möjliggör för vissa typer av politiska vinklingar att få större synlighet är därför relevant att undersöka.

I en nyligen publicerad studie i Statsvetenskaplig tidskrift, har jag tillsammans med min kollega Karoline Ihlebæk undersökt engagemanget på Facebook kring innehåll från så kallade alternativa medier på högerkanten runt det svenska riksdagsvalet 2018. Datamaterialet baseras på SVT:s insamling av länkdelningar på Facebook i samband med deras framtagning av Facebook-kartan. Vi undersökte antalet länkar som delades från dessa sajter jämfört med traditionell nyhetsmedia och engagemanget kring dessa länkar samt vilka politiska frågor som engagerade. Vi studerade också innehållet i de länkarna från de alternativa högersajterna med högst engagemang för att närmare undersöka typ av innehåll och vinklingar som väckt störst uppmärksamhet.

Fortsätt läsa