Har svensk demokrati cancer? Svar till Torbjörn Nilsson

Det här är ett gästinlägg av Johannes Lindvall, Hanna Bäck,
Carl Dahlström, Elin Naurin och Jan Teorell.

***

dr-2017-omslag-framsida-002-768x1101

I en artikel i Expressen den 14 september riktade journalisten Torbjörn Nilsson hård kritik mot vår rapport Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin (vilken kan laddas ned från SNS hemsida).

Nilssons främsta invändning är att våra förslag är alltför för­siktiga (”som att skriva ut Alvedon till en cancersjuk”) eftersom Sverige troligen har en lång period med svåra parlamentariska problem framför sig. Enligt Nilsson borde vi ha förespråkat ett mindre proportionellt valsystem.

Vi vill gärna förklara hur vi ser på de frågor Nilsson tar upp.

Har Sverige cancer?

Nilssons kritik av rapporten bygger på antagandet att problemen i den svenska Läs mer

Svenska väljares vänster-högerplaceringar

Den här bloggtexten är skriven av STAFFAN BETNÉR som är masterstudent i Statistik vid Uppsala universitet.

En vanligt förekommande enkätfråga i ett flertal regelbundet genomförda undersökningar är något i stil med “Man talar ofta om en höger-vänster-skala inom politiken, var skulle du placera dig själv på en sådan skala?”. Men hur vet vi egentligen att alla ser skalan på samma sätt? Det vet vi att de mest troligen inte gör.

En del undersökningar som till exempel EES Voter Study eller våra inhemska väljarundersökningar  frågar utöver var man placerar sig själv, var man skulle placera partier på samma skala. Detta gör det möjligt att kika närmare på om man placerar Läs mer

När och varför blev Sverige ett jämlikt land? Del II

Det här är ett gästinlägg av Erik Bengtsson, forskare vid
Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet.

***

I ett tidigare blogginlägg har jag presenterat nya beräkningar av privata förmögenheter i Sverige år 1750, 1800, 1850 och 1900 och deras fördelning. Utifrån dessa, och tidigare studier av inkomstfördelningen sedan 1903, argumenterade jag att det inte finns någon kontinuitet av jämlikhet i svensk historia, och att den ekonomiska jämlikhet som utmärkte Sverige under 1900-talets andra hälft, måste förklaras med skeenden under decennierna runt 1900, snarare än som en fortsättning på en sedan tidigare existerande jämlikhet.

I detta blogginlägg skisserar jag den förklaring som jag själv tror fungerar bäst för att förklara den drastiska minskningen av ojämlikhet ca 1920-1980, och varför denna gick längre i Sverige än i andra industriländer. Jag utvecklar den förklaringen i ett pågående arbete som är tillgängligt här. (Kommentarer och kritik mycket välkomna!)

Paradoxalt nog så är det politiska systemets exkluderande karaktär en nyckelfaktor i denna förklaring. Närmare bestämt, samspelet mellan å ena sidan ett exkluderande politiskt system och å andra sidan särskilt starka folkrörelser, grundat ca 1865-1920.

Läs mer

När och varför blev Sverige ett jämlikt land?

Det här är ett gästinlägg av Erik Bengtsson, forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet.

***

På 1900-talet utmärkte Sverige sig som världens antagligen mest jämlika ekonomi. Marquis Childs hyllade på 1930-talet Per Albins Sverige som en ”tredje väg” mellan USA-kapitalism och Sovjet-socialism, och han har inte varit ensam: Paul Krugman har pekat på Sverige 1980 var världens bästa samhälle, och likt en rad andra betraktare beundrat graden av social och ekonomisk jämlikhet förenat med välstånd i mitten av 1900-talet. Jämlikheten är också en beståndsdel av den svenska självbilden, där idéer om en fri allmoge och en nation byggd av strävsamma odalbönder gått som en ständig underström i det nationella medvetandet under den moderna epoken. Åsa Linderborgs (2000) kartläggning av Socialdemokraternas tidiga historieskrivning, där SAP framställdes som en arvtagare till Engelbrekt och det svenska folkets eviga frihetssträvan ger fascinerande exempel. Också professionella historiker i vår egen tid har reproducerat denna bild, när de i sina kulturalistiska argument mot tidigare materialistiska förklaringar till den svenska välfärdsstatens uppgång (Korpi 1982), hävdar att denna blott var en förutsättning på det gamla bondesamhällets gemenskaper och värderingar (Sørensen och Stråth 1997). Henrik Berggren och Lars Trägårdh (2006, s. 44) sammanfattar denna tankegång när de med en metafysisk ansats som kunde göra en 1800-talshegelian avundsjuk, hävdar att jämlikheten är svenskarnas ”öde”. Den engelska historikern Mary Hilson (2009), som är inriktad på Skandinavisk historia, konstaterar att idén om att vi sedan ett dimomhöljt förflutet varit ett unikt fritt och jämlikt land, är vår nationalmyt.

Läs mer

Tema MAKT: Makt, relationer och samhällen i förändring

Detta är ett gästblogginlägg av JESSICA GIANDOMENICO som är doktor i statsvetenskap och affilierad till Uppsala Centre for Russian and Eurasian Studies. Klicka här för att läsa alla inlägg i temaserien om makt.

***

Makt kan låta torrt, formellt och förJESSICA GIANDOMENICO 1.jpglegat. Något som dagens mer dynamiska, individbaserade informationssamhälle håller på att spränga bort. Ingenting kunde vara mer fel. Studiet av makt i denna föränderliga värld är ständigt aktuellt. När samhällen genomgår större förändringar är maktstudierna viktigare än någonsin. I det här blogginlägget diskuterar jag några klassiska definitioner av makt och maktteorins olika dimensioner.

Läs mer

Tema MAKT: Makten och folkrätten

Detta är ett gästinlägg från LEIF LEWIN, Skytteansk professor emeritus i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet.

***

”Ni har makten, jag har ordet, jag har ordet i min makt.” Strindbergs berömda ord påminner oss om att makt inte bara kan utövas i kraft av ekonomiska resurser. Det brukar ju annars, från högst olika utgångspunkter, vara vad som hävdas av till exempel marxister och anhängare av public choice. Makt kan också vara makt över tanken. Att formulera ideologier. Att bilda opinion.

Ett exempel är tillkomsten av Internationella brottsmålsdomstolen. Att slå vakt om den egna rättsordningen har varit nationalstatens yttersta prerogativ, åtminstone sedan Westfaliska freden. ”The King can do no wrong.” Statschefen ska inte kunna ställas till svars inför någon utländsk domstol. Men när andra världskriget gick mot sitt slut, ifrågasattes denna devis. De allierade började diskutera vad de skulle göra med nazistledarna. Churchills spontana reaktion att skjuta dem på fläcken fick ge vika för uppfattningen att de segrande demokratierna borde visa upp ett föredöme för världen för hur en rättsstat fungerar. Så startade Nürnbergrättegångarna.

Läs mer

Tema MAKT: Statskunskap är vetenskapen om makt

Detta gästinlägg är författat av Olof Petersson, tidigare professor i statskunskap och forskningsledare vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.

***

”Statskunskap är vetenskapen om makt.” Med dessa ord lär Pär-Erik Back ha hälsat de nya studenterna välkomna till Lunds universitet i mitten av 1950-talet. Få statsvetare skulle antagligen opponera. Det är väl så som vi vill se oss. Som experter på makt får vi en särställning bland samhällsforskare, med en förmåga att se de stora sammanhangen och avslöja vad spelet egentligen handlar om.

I så fall är statsvetare ambivalenta, för att inte säga hycklande. För hur många avhandlingar och forskningsprojekt tar egentligen sin utgångspunkt i maktbegreppet? Nils Elvander framstår som rätt ensam med sin bok Intresseorganisationerna i dagens Sverige (1966). Hans försök att skilja mellan basinflytande och rörligt inflytande fick knappast några efterföljare. Blickar man tillbaka på de arbetsgrupper som funnits vid de senaste årsmötena med Statsvetenskapliga förbundet så letar man förgäves efter någon som behandlat makt.

Men när jag läste statskunskap i Göteborg i slutet av 1960-talet gick jag en fin kurs om lokalmakt. Vi läste Floyd Hunter, Robert Dahl, Nelson Polsby och de andra namnen i community power-diskursen. En central fråga var om valet av metod (att studera uppfattningar om makt eller faktiskt beslutsfattande) påverkade resultatet (en monolitisk eller pluralistisk bild av makten i en stad).

Läs mer