Lucka #20: Räkna med bortfall

Urvalsundersökningar är fantastiska – genom att fråga ett slumpmässigt urval om några tusen personer kan vi uttala oss uppfattningar i en befolkning bestående av miljontals människor. Det finns visserligen en osäkerhet i de resultat vi når, men den osäkerheten kan preciseras och kvantifieras. Detta tack vare den statistiska teori som ligger som grund för urvalsundersökningar och därmed även för en stor del av den samhällsvetenskapliga forskningen (se tidigare inlägg för utförligare historik).

Tyvärr verkar inte alla hysa varma känslor för sådana undersökningar; det finns de personer som vägrar att delta när opinionsinstituten hör av sig. På så vis blir de en del av bortfallet. I de klassiska böckerna om statistisk urvalsmetodik ägnades inte många rader åt bortfall, men i takt med att färre svarar på undersökningar har bortfallsproblematiken blivit ett allt mer uppmärksammat forskningsområde (se t.ex. en färsk avhandling i statistik av Minna Genbäck, Umeå universitet). I Sverige har frågan de senaste åren lyfts fram på Läs mer

Lucka #2: Kärleken till svenska data

”Gotta love that Swedish administrative data!” Den kärleksförklaringen yttrades av Sarah Kliff i ett avsnitt tidigare i år av den utmärkta amerikanska podcasten the Weeds från Vox. Det finns många podcasts som fokuserar på amerikansk politik, men det som särskiljer the Weeds att är de dyker djupt ned i olika politiska förslag och diskuterar vad olika reformer skulle få för följder. I varje avsnitt presenterar de dessutom ett working paper som innehåller nya, spännande resultat från den samhällsvetenskapliga forskningen. Ofta tar de upp något working paper från the National Bureau of Economic Research (NBER), så även i det avsnitt då svenska administrativa data hyllades. Det papper som avhandlades studerade Läs mer

Opinionsmätarnas problem – i USA och här hemma

Efter USA-valet blossade ånyo en diskussion om opinionsmätningarnas hälsotillstånd upp. Utfallet i presidentvalet framställdes av vissa som bevis för att det inte längre går att lita på opinionsmätningar. Till den övriga bevisskörden brukar bland annat de oväntade resultaten Brexit-omröstningen i Storbritannien, folkomröstningen om fredsavtal i Colombia och det israeliska parlamentsvalet 2014 läggas. Det finns mycket att kommentera kring varje enskilt fall och huruvida utfallen verkligen var oväntade, men om vi håller oss till det färskaste exemplet – hade opinionsmätningarna fel i USA-valet 2016 och finns det lärdomar för oss i Sverige att dra utifrån hur det gick på andra sidan Läs mer

En klagan över överklagandens hantering

I torsdags tog jag här på Politologerna upp den pågående utredningen Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. I det inlägget berörde jag valhemligheten, men som namnet avslöjar ska utredningen även se över omval. Det gäller både förutsättningarna vid omval och huruvida eventuella omval kan ske snabbare. Även detta är viktiga frågor. Som jag har skrivit om tidigare här på Politologerna fick vissa personer lägga två röster i 2011 års val till kommunfullmäktige i Örebro, vilket strider mot den mest grundläggande principen i demokratiska val. Att sådana märkligheter kan uppstå beror på att en ny röstlängd upprättas vid omval. Om omvalet Läs mer

EU stärker svensk valhemlighet?

Ibland behövs en ny röst eller ett par nya ögon för att det som länge har tillåtits pågå ska ifrågasättas på ett avgörande sätt. I den Oscarsbelönade filmen Spotlight förklarar Mitchell Garabedian, gestaltad av Stanley Tucci, frånvaron av åtgärder mot åratal av övergrepp med ett koncist: ”Because it takes an outsider”. Utan några som helst övriga jämförelser kan det vara någon utifrån som leder till att den ifrågasatta hanteringen av valsedlar i svenska val förändras och att valhemligheten på så vis säkerställs.

När den tyske läkaren Christian Dworeck steg in i en svensk vallokal för att rösta i 2014 års val till Europaparlamentet kunde han inte tro sina ögon: där förväntades han helt öppet ta valsedlar från ett bord utan avskärmningar. Läs mer

Lucka #17: Ska mjölk eller te hällas först i koppen?

En solig dag i Cambridge i slutet av 1920-talet hade ett sällskap akademiker samlats för en kopp eftermiddagste. En dam i sällskapet hade en bestämd uppfattning om att teet smakade olika beroende på om mjölken hälldes först i koppen och sedan teet eller om ordningen var den omvända. De andra i sällskapet invände att det inte kunde spela någon roll – inte kunde hon känna någon skillnad beroende på vad som hälldes först. Men hon framhärdade. De övriga bestämde sig då för att vetenskapligt undersöka saken: de bestämde sig för att göra ett experiment.

Men hur ska man avgöra om någon har en sådan förmåga? En första tanke är kanske att presentera henne för en kopp där de två vätskorna, utan hennes vetskap, har hällts i en viss ordning och sedan låta henne avgöra vilken denna ordning är. Nackdelen med ett sådant upplägg är att även om hon inte skulle känna någon skillnad skulle hon ändå ha en femtioprocentig chans att gissa rätt, och vi vill gärna vara mer säkra än så innan vi accepterar att någon har en sådan fantastisk förmåga. Den man som utarbetade en lösning den där eftermiddagen i Cambridge var Ronald A Fisher, en av 1900-talets främsta statistiker. Problemet och hans lösning finns att läsa i kapitel 2 av Läs mer

Lucka #6: Dags för sänkt rösträttsålder?

Förra årets val till Europaparlamentet innebar en ökning av det svenska valdeltagandet med 5,5 procentenheter till 51,1 procent. För första gången röstade över hälften av de röstberättigade i ett svenskt EU-val. På det hela taget var dock 2014 års EU-val ytterligare ett misslyckande sett till det medborgerliga engagemanget; visserligen sjönk valdeltagandet bara med några tiondelar av en procent, men de 42,6 procent av de röstberättigade EU-medborgarna som begav sig till valurnorna innebar den lägsta andelen någonsin. Faktum är att sedan det första valtillfället 1979 har valdeltagandet sjunkit i varje EU-val. Mot den bakgrunden är det inte konstigt att Europaparlamentet har tagit initiativ för att vitalisera demokratin på EU-nivå. Den 11 november röstade parlamentet igenom ett helt batteri av förslag till förändringar (se rapport och resolution). Bland dessa förslag finns exempelvis gemensam valdag i alla EU-länder, förenklad utlandsröstning, e-röstning och harmonierad och sänkt rösträttsålder.

Det bör poängteras att EU:s alla enskilda medlemsländer måste acceptera dessa förslag för att de ska kunna bli verklighet. När det gäller sänkt rösträttsålder är förslaget dessutom förhållandevis Läs mer