“Det kommer att gå som på 1930-talet!”

Jämförelser med mellankrigstiden börjar bli närmast kliché i den offentliga debatten. Många är det som ser likheter mellan demokratins sammanbrott i Tyskland och Italien efter första världskriget, och attacken på de demokratiska institutionerna i Polen, Ungern och Turkiet, eller populistiska politikers framgångar i till exempel Frankrike.

Vad var det egentligen som hände under mellankrigstiden? Demokratin bröt ihop i många länder, med särskilt ödesdigra konsekvenser i Tyskland. Men det fanns ett mönster i vilka länder som klarade sig. I en ny forskningsartikel skriver statsvetarna Agnes Cornell, Jørgen Møller och Svend-Erik Skaaning att demokratin överlevde i de europeiska länder där demokratin hade hunnit slå rot före första världskriget. Där demokratin istället var ny föll den, vilket illustreras slående av den här tabellen, saxad ur artikeln:

Screen Shot 2017-07-30 at 12.24.55

Faktum är att Sverige är något av ett undantag, då demokratin klarade sig trots att vi bara haft val med manlig allmän rösträtt sedan 1911.

Forskarna menar att starka civilsamhällen bidrog till att upprätthålla demokratin, tillsammans med väletablerade institutioner. Jämförelser mellan idag och mellankrigstiden är överdrivet pessimistiska menar de; den viktigaste lärdomen från tiden är att etablerade demokratier är stabila, trots stora påfrestningar.

Därmed inte sagt att det inte är någon fara nu. Polens senaste angrepp på domstolarna stoppades bara i sista stund av presidenten. I USA underminerar Trump hel tiden tidigare okontroversiella normer om hur en president ska agera. Oppositionen och myndigheter gör motstånd, men det hade troligen kunnat gå mycket längre om inte Trump och hans administration inte agerat så taffligt och oplanerat i alla lägen.

Men om vi ska lära av historien så verkar det i alla fall som om ryktet om demokratins nära förestående död än så länge är något överdrivet.

Hela artikeln “The real lessons of the interwar years” går att läsa gratis här. 

Segregation och arbetsmarknadsintegration – vad spelar utbildningsnivåer för roll?

Det här inlägget är författat av Adam Josefsson och Anders Sundell, och bygger på Adams masteruppsats i statsvetenskap.

Efter de senaste årens stora flyktinginvandring är arbetslösheten bland invandrare en stor samhällsutmaning. Förutom de samhällsekonomiska kostnaderna av arbetslöshet innebär det för individen att det blir svårare att komma in i det svenska samhället. Samtidigt kan själva faktumet att man saknar kontakter med infödda och etablerade svenskar göra det svårare att få ett arbete. Sådana kontakter kan försvåras av boendesegregation. I grafen nedan visas sambandet mellan segregation (SCB:s officiella segregationsindex) och arbetsmarknadsintegration, mätt som skillnaden i arbetslöshet mellan infödda och invandrare, i de 50 största kommunerna.

screen-shot-2017-03-02-at-22-45-20

Vi ser ett rätt starkt samband: i mer segregerade kommuner, som Borlänge, har utrikes födda kommuninvånare mycket högre arbetslöshet än de inrikes födda. I ett tidigare inlägg på Politologerna återfanns inget sådant samband. Skillnaden förklaras av hur man mäter segregation och arbetslöshet, och diskuteras i större detalj i uppsatsen. Vi kan dock ännu inte säga något om huruvida det är segregationen som faktiskt orsakat den sämre arbetsmarknadsintegrationen. För att göra det måste vi kontrollera för hur ytterligare variabler påverkar huvudsambandet.

Läs mer

En praktisk grundkurs i statskonst

Jag är en entusiastisk anhängare av principen ”learning by doing”. Även om man kan läsa sig till det mesta är det mycket enklare att förstå varför saker sker när man själv står inför ett problem. Som statsvetare med intresse för statens historiska utveckling är detta något av ett dilemma. Jag har inte flera hundra år på mig, och ingen har heller velat låna ut sin stat till mina experiment.

Som tur är finns det substitut. Ett av mina absoluta favoritdatorspel är det svenskutvecklade Europa Universalis IV. Du väljer ett startdatum (tidigast 1444) och en stat och styr sedan den statens politiska, militära och ekonomiska utveckling fram till 1821. Målen sätter man själv, men naturligtvis vill man utöka sitt geopolitiska inflytande på ett eller annat sätt. Till exempel genom militära erövringar, kolonisation, eller genom att bygga upp en mäktig handelsflotta.

Läs mer

Lucka #14: Kausalitet utan kontext

De senaste åren har nationalekonomin, och i viss mån statsvetenskapen, alltmer fokuserat på att försöka fastställa orsaksamband, kausalitet. Tidigare har man undersökt samband mellan olika fenomen, och sedan uteslutit alternativa förklaringar genom att på statistisk väg kontrollera för andra faktorer. Om man inte lyckas bortförklara det ursprungliga sambandet har man dragit slutsatsen att det nog är ett orsakssamband.

I många sammanhang duger inte det längre, och man vill nu istället använda experimentella eller kvasiexperimentella metoder. Oftast handlar det om att hitta situationer där någon policy tilldelats slumpmässigt eller nästan slumpmässigt, eller när det finns skarpa gränser som styr tilldelningen. Tanken är att de som hamnar precis under eller över gränsen är rätt lika, men bara de som hamnar över utsätts för policyn. Eller så gör man helt sonika riktiga experiment, där personer får olika typer av information eller incitament i en konstlad situation, och så ser man hur de agerar. Även detta har blivit mycket vanligare, och här är det snarast psykologin som är förebilden.

Läs mer

Lucka #6: En tumregel för att förstå svenska kommuner

Verkligheten är rörig. Samhället formas av oräkneliga trender, krafter och viljor, som ibland drar åt samma håll och ibland inte. Det är därför svårt att få någon sorts grepp om vad det egentligen är som händer. Nyheter kan vara svåra att ta till sig, om man inte har något ramverk att placera in dem i.

Jag försöker därför lägga olika tumregler och approximationer på minnet, till exempel Robert Östlings fantastiska guide till nationalekonomisk huvudräkning (svensk BNP är ca 4000 miljarder, statsbudgeten ca 1000 miljarder, osv) på Ekonomistas.

I det här inlägget tänkte jag bidra med en mindre elegant men ändå mycket användbar devis som jag kommit fram till när jag i olika forskningsprojekt grävt i högvis med kommundata. Den handlar om hur olika egenskaper på kommunnivå förhåller sig till varandra. Är ni beredda? Här är den:

Läs mer

Vilka kommuner hissar regnbågsflaggan?

Det här inlägget är samförfattat av My Ojaste och Anders Sundell, och bygger på en kandidatuppsats av My. Uppsatsen i sin helhet kan laddas ned här.

***

Regnbågsflaggan har blivit en ständigt aktuell och välanvänd symbol. Den pryder frikort och vajar i pridetåg runt om i landet. Den är nog den mest centrala symbolen för HBTQ-rörelsen, men som de flesta symboler är den inte okontroversiell – den väcker känslor. Till exempel blev en Kristdemokratisk kommunpolitiker nyligen utesluten ur partiet för att ha protesterat mot att Alvesta kommun hissade regnbågsflaggan i samband med en pridefestival.

Hur vanligt är det då att kommuner hissar regnbågsflaggan, och finns det någon skillnad mellan vänster- och högerstyrda kommuner? Den frågeställningen undersöktes i en ny kandidatuppsats.

Läs mer

Invandring och brottslighet – en kommentar till Jerzy Sarnecki 

Kriminologen Jerzy Sarnecki publicerade idag en intressant artikel på DN Debatt, som fåt rubriken ”Ökad invandring leder inte till ökat antal brott”. Sarneckis argument är att invandrare visserligen är överrepresenterade i brottsstatistiken, men det beror inte specifikt på att de är invandrare, utan kan förklaras av faktorer såsom fattigdom eller segregation.

Sarneckis angreppssätt är standard inom samhällsvetenskapen. Man konstaterar att det finns ett samband mellan två variabler – invandring och brottslighet – och för att avgöra om det är ett orsakssamband kontrollerar man för andra variabler. Men då gäller det att inte bara ha koll på statistiken, utan också att hålla tungan rätt i mun i de teoretiska resonemangen.

Läs mer