Politologerna fyller fem

Idag är det fem år sedan vi publicerade det första inlägget här på Politologerna. Sedan dess har det följt över 400 till. Målsättningen var att bidra med aktuella och initierade analyser av och kommentarer till svensk politik, och att uppmärksamma statsvetenskaplig forskning.

Screen Shot 2018-01-12 at 01.33.03.png

Har vi lyckats? Det är väl egentligen upp till dig som läser att avgöra. Men jag tänker ändå säga att ja, det tycker jag. Åtminstone då och då. Särskilt roligt är det med de många gästpolitolog-inläggen, från en lång rad experter. Politologerna är inte tänkt att vara en megafon bara för oss ”fasta” skribenter, utan ett forum för svensk statsvetenskap och statsvetenskap om Sverige i stort.

Nu är det valår, och utbudet av politiska analyser kommer fullkomligt explodera. Vi kan inte lova att du hittar de snabbaste kommentarerna eller mest spektakulära förutsägelserna på Politologerna. Faktum är att vi nog kan lova att du inte kommer göra det – men kanske finner du någon ny infallsvinkel eller intressant jämförelse från forskningen. I så fall är vi nöjda.

Under resans gång har några på grund av andra engagemang valt att hoppa av – Katarina Barrling, Andrej Kokkonen och Mikael Persson. Den nuvarande laguppställningen är Henrik Ekengren Oscarsson, Gissur Ó Erlingsson, Johan Martinsson, Elin Naurin, Maria Solevid, Anders Sundell, Patrik Öhberg och Richard Öhrvall.

För att fira femårsdagen kommer här våra greatest hits – varje författares mest lästa inlägg.

Katarina Barrling: Löfvenregeringens första tid och situationen inför budgetomröstningen, några reflektioner
Dr Barrling gjorde ettmånadskontroll på Löfvenregeringen och fann att den plågades av det kluriga parlamentariska läget. I en spekulation om vad som skulle hända om regeringens budget föll – som den ju sedan gjorde – menade Barrling att det var osannolikt att regeringen skulle sitta kvar och administrera alliansbudgeten. Så blev det ändå. Men vem hade kunnat förutse den främmande fågeln Decemberöverenskommelsen?

Henrik Ekengren Oscarsson: Väljare är inga dumbommar
Inte vårt mest lästa inlägg, men det överlägset mest inflytelserika. Här myntades det kända och ökända begreppet ”Åsiktskorridoren” som gjorde kometkarriär från blogg, via otaliga ledartexter, rakt in i svenska språkets finrum, Svenska Akademins Ordlista. ”Liten uppsättning åsikter som man kan vara säker på att inte bli starkt kritiserad för”, lyder deras definition.

 Gissur Ó Erlingsson: Skäl att lita på offentliga tjänstemän som demokratins väktare
En hyllning till den bortgångne professorn Lennart Lundquist, till de offentliga tjänstemän som vågat larma om oegentligheter och hållit korruptionen i Sverige stången, och till det etos som genomsyrat dessa tjänstemän.

Andrej Kokkonen: Är Sverigedemokraternas väljare proteströstare?
Tiden efter valet 2014 var det många som ville mena att Sverigedemokraternas väljare egentligen inte röstade på partiet för att man höll med dem, utan för att markera missnöje. Till exempel med bristande mobiltäckning på glesbygden, enligt Göran Persson. Andrej Kokkonen gick igenom forskningen och drog slutsatsen att SD-väljarna nog är som folk är mest, och röstar på partiet på grund av att man håller med i deras viktigaste frågor.

Johan Martinsson: Webbpaneler och slumpmässiga urval. En jämförelse av sju undersökningar
Johan Martinsson presenterade en ny jämförelse av en rad opinionsinstitut och drog igång en metodfejd som med varierande intensitet pågått sedan dess. ”Mäthatet”, som Fokus kallade det i ett reportage.

Elin Naurin: Om ROT-avdraget och Löfvens vallöftesdilemma
Efter att regeringen meddelat att ROT-avdraget skulle sänkas startade en svekdebatt. Politologernas vallöftesexpert frågade sig om bibehållet ROT-avdrag verkligen var ett vallöfte, och vad som skulle hända när det nu bröts. Kanske inte så mycket, eftersom alla ändå förväntar sig att vallöften ska brytas.

Mikael Persson: Hur skulle valresultatet påverkas om 16-åringar fick rösta?
Inte så värst mycket, att döma av de partisympatier som 16- och 17-åringar uppgett i SOM-undersökningarna. Å andra sidan skulle partierna vid en sänkt rösträttsålder kunnat ändra sin politik för att locka en yngre väljarkår, vilket skulle kunna få svåröverblickbara konsekvenser.

Maria Solevid: Vad vet vi om utlandssvenskar? Del 1
En presentation av SOM-institutets första undersökning av utlandssvenskar. Över 2000 svarade. Läs även del 2!

Anders Sundell: En tolkning av opinionsläget
En lätt raljant känga till överentusiastiska tolkningar av rörelser i opinionsmätningar som är så små att de lika gärna kan vara statistiskt brus. Politologernas mest lästa inlägg.

Patrik Öhberg: Varför bildade Jimmie Åkesson inte ett nytt parti? Reflektioner kring ”Satis polito”
Patrik Öhberg recenserar Jimmie Åkessons berättelse om sig själv och Sverigedemokraternas resa mot politikens finrum. ”Tillräcklig polerad” ska titeln betyda, och nog var det så – ett år senare blev Sverigedemokraterna riksdagens tredje största parti.

Richard Öhrvall: Den mytomspunna felmarginalen
Metodkritik och kritik av bristande metodmedvetenhet har varit ett återkommande tema på Politologerna. I det här ständigt aktuella inlägget bjuder Richard Öhrvall på metodpedagogik, och förklarar ett av de centrala begreppen när man gör urvalsundersökningar – till exempel väljarbarometrar. Värt att fräscha upp inför valåret!

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändras partisympatierna, eller bara urvalet?

Det här är ett gästinlägg av Erik Vestin, doktorand i statsvetenskap vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

***

Det sägs ofta, inte minst av oss valforskare, att dagens politik präglas av väljarrörlighet. Och det ligger naturligtvis något sant och viktigt i detta.

Men det finns också tillfällen då denna rörlighet överdrivs. Ibland används uttrycket ”flytande väljare”, vilket för undertecknad antyder att dessa skulle driva omkring i partilandskapet på ett ganska slumpmässigt och oförutsägbart sätt. Det finns dock många rön om att väljarnas partival på individnivån fortfarande ofta är avgränsat till bestämda grupper av partier, eller att väljare enbart överväger ett begränsat antal partier. I Sverige är t.ex. byten mellan blocken långt mindre vanliga än byten inom dem (se s. 20 i denna rapport). En rapport om hur denna aspekt påverkar förändringar i den svenska väljaropinionen är under arbete av mina estimerade kollegor Henrik Oscarsson och Annika Fredén. Det finns också resultat som visar att mycket av förändringarna i hur stor andel som identifierar sig med ett visst parti handlar om att väljare går fram och tillbaka mellan hur mycket de stödjer ett parti, snarare än att de byter parti.

Men det finns även en annan typ av problem kring opinionsmätningar, som kan leda till överskattning av hur mycket väljarna egentligen rör på sig.

Läs mer

Därför blir det inget Brexit

Det här är ett gästinlägg av Olof Larsson, forskare i statsvetenskap vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

***

Detta är inte en förutsägelse om att det inte blir något Brexit. Men om det oväntade än en gång inträffar, och Brexit uteblir, så är detta den rimligaste förklaringen till varför det hände.

2016 bjöd på flera politiska chocker och överraskningar. Ett skäl till detta är, tror jag, att vi är för dåliga på att summera skälen till varför det ej förväntade ändå kan inträffa. När vi väl konstaterat att det vi fruktar mest bara har en sannolikhet på 35% så suckar vi av lättnad och klipper till vädret. Men, som alla som spelat något tärnings- eller %-baserat spel som Yatzy, Monopol eller Civilization är väl medvetna om, så inträffar skeenden med låg sannolikhet ohyggligt mycket oftare än vad våra hjärnor förväntar sig. Låt oss därför summera skälen till varför det inte blir något Brexit, så att vi har en mind-map att gå efter om detta en dag blir verklighet.

Det finns som jag ser det fyra skäl till varför det inte kommer att bli något Brexit. Dessa är:

  1. Det Storbritannien vill ha kan dom ej få.
  2. Svag regering.
  3. Dåligt hanterat.
  4. Överskattar resten av EU:s kompromissvilja.

Läs mer

Lucka #24: Svensk demokrati mår hyfsat, ändå

”Det kunde vara värre, kan alltid vara värre; tänk på det.”
Freddie Wadling, Nu lyfter vi från marken(2016)

***

Ni känner till Hans Roslings retoriska grepp? Att säga att: ”Du tror att allt är på väg åt helvete, när det mesta i själva verket är på väg åt rätt håll”. Något så dramaturgiskt elegant och upplyftande julbudskap kan jag inte bjuda på. Istället ska jag försöka säga något i stil med: ”Många framhärdar att svensk demokrati är rejält på dekis; men även om förbättringspotential existerar, finns ingen grund för alarmism”. Läs mer

Lucka #23: Är sponsring av elitklubbar effektiv platsmarknadsföring?

Kommuner använder mer eller mindre kreativa sätt för att marknadsföra sig själva, eller ”sätta kommunen på kartan”, som det populärt brukar heta. En gång i världen skrev jag en krönika om detta, där jag uppmärksammade bland annat att klassisk platsmarknadsföring är tämligen vanlig; alltså där kommuner köper reklamplats för att sälja in kommunens förträfflighet i olika sammanhang. När kulturgeografen Thomas Niedomysl (nu för rätt länge sedan) utvärderade effekten av dessa på befolkningsströmmar, fann han emellertid att de i allt väsentligt är resultatlösa.

Att köpa och genomföra reklamkampanjer är dock bara ett verktyg. Ett annat sätt för kommuner att synliggöra sig, är att på olika sätt stötta de elitklubbar som finns inom kommunens gränser. Det kan handla om att kommunala bolag sponsrar dem, eller att man med hjälp av stödköp och subventioner av olika slag underlättar för dem ekonomiskt. Men är då detta effektivt för att ”sätta kommunen på kartan”? Läs mer

Lucka #22: Polarisering i Sveriges riksdag

Det här är ett gästinlägg av professor Johannes Lindvall vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.

***

Många talar om att den politiska polariseringen har ökat, särskilt på senare år (se figur 1), men den statsvetenskapliga forskningen om polarisering i Sverige är ännu inte särskilt omfattande – vare sig när det gäller väljarna (se dock Henrik Oscarssons bidrag till boken Larmar och gör sig till, som utkom tidigare i år) eller när det gäller den politiska eliten.

Figur 1. Förekomster av termen ”polarisering” i svensk storstadspress

4888ADA1-FFFD-43B5-879E-4CB72C66D1E9

Källa: Retriever/Mediearkivet. Den gröna streckade linjen är en lokalt viktad regressionslinje.

I detta blogginlägg analyserar jag data från de svenska Riksdagsundersökningarna för att ta reda på om polariseringen i Sveriges riksdag har ökat eller minskat de senaste trettio åren. Vissa av analyserna bygger på ett avsnitt i kapitel 4 i Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin (SNS 2017), den rapport om den svenska demokratins hälsotillstånd som Hanna Bäck, Carl Dahlström, Elin Naurin, Jan Teorell och jag presenterade i höstas.

Läs mer

Lucka #21: Så löser du regeringsfrågan i julhelgen

Nu när julhelgen närmar sig vill vi gärna passa på att förse våra trogna bloggläsare med lite julnötter att knäcka. Det har inte undgått någon att vi för närvarande har ett knivigt parlamentariskt läge i svensk politik. Därför vill vi tipsa om Valforskningsprogrammets nya webbapplikation ”Blir det ett lyckligt äktenskap?” som utarbetats i samarbete med Datastory inom ramen för Riksbanksprojektet Visualiseringar av stabilitet och förändring i politiskt beteende 1956-2014. Syftet är att utveckla datavisualiseringar för effektiv forskningskommunikation av Valforskningsprogrammets data och forskningsresultat. Detta är den första applikationen som blivit klar. I pipeline finns bland annat visualiseringar av väljarströmmar och av den politiska rymden.

Med applikationen kan dlapu pussla ihop dina favoritregeringar med utgångspunkt från det aktuella opinionsläget och sedan studera förutsättningarna för att regeringspartiernas väljare ska kunna bli nöjda.

Applikationen är dataintensiv. Den bygger till att börja med på Valforskningsprogrammets sammanställning av regelbundet återkommande väljarbarometrar (Mätningarnas Mätning). Mämä uppdateras varje gång en ny mätning publiceras. På basis av sammanvägningen beräknas sedan en aktuell mandatfördelning enligt konstens regler (jämkade uddatalsmetoden med 1,2 som ny divisor). Mandatfördelningen kan användas för att du själv ska kunna botanisera bland de matematiska kombinationer som kan leda till stabila och handlingskraftiga regeringar. Hundrasjuttiofem mandat betyder majoritet. Flytta runt partierna som du vill tills du känner dig nöjd.

I exemplet nedan har jag till exempel klickat och dragit ihop en majoritetsregering med Socialdemokraterna och Moderaterna. De skulle tillsammans få 188 mandat om det vore riksdagsval nu i juletid 2017. Det räcker för en riksdagsmajoritet.

sm

Men regeringsbildning är inte bara ren matematik. Vi vet mycket om att ideologiska avstånd är styrande för all partisamverkan och regeringsbildning. Ideologiska avstånd mellan partierna i en regering är också en betydelsefull faktor för regeringsöverlevnad, det vill säga om en viss regeringskonstellation har förutsättningar att hålla ihop. Därför har vi också valt att använda väljardata från SOM-undersökningar och Valundersökningar för att visualisera hur långt ifrån varandra regeringspartiernas väljare och sympatisörer står.

Du kan välja att se de frågor där partiernas väljare står nära varandra. I exemplet kan vi se att när det gäller frågor om personlig integritet och ett samhälle med mer internationell inriktning är Moderaternas och Socialdemokraternas väljare mest överens.

sm3sm2

Du kan också kika närmare på de frågor där Moderaternas och Socialdemokraternas väljare står långt i från varandra och där det kan finnas större svårigheter att komma överens i en tänkt regering. De frågor där S och M-väljare tycker som mest olika tycks handla om vinstfrågor och skattefrågor.

sm4sm5

Okej. Det var ett exempel på hur ”äktenskapsappen” fungerar. Prova applikationen själv genom att klicka här. Dela med dina vänner om du hittar några spännande regeringskonstellationer. På Datastory hittar du fler spännande applikationer med bäring på samhällsfrågor och politik.

Här kan du ta del av en film från Datastory som visar hur du använder applikationen.