Lucka #20: Mellanmänsklig tillit i en segregerad stad.

Det här inlägget är samförfattat av Maria Solevid och Sofia Arkhede, biträdande undersökningsledare på SOM-institutet. Inlägget är en sammanfattning av vårt kapitelbidrag Mellanmänsklig tillit i en segregerad stad i boken En brokig gemenskap , Ulrika Andersson & Annika Bergström (red), SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Vikten av en stark social sammanhållning för ett samhälle går nästan inte att överdriva. Social sammanhållning och tillit är kärnvärden som präglar såväl Världsbankens arbete i tredje världen (Världsbanken, 2017) som arbetet med jämlika livsvillkor i staden Göteborg (Göteborgs stad, 2017). Anledningen till att social sammanhållning är viktigt är för att det för med sig många normativt positiva konsekvenser i ett samhälle, till exempel mindre korruption, mer effektivt kollektivt beslutsfattande, högre ekonomisk tillväxt en mer välmående befolkning. Hög tillit har även visat sig leda till högre tolerans, vilja till frivilligarbete och samarbete (Dinesen & Sønderskov, 2015) men också en större benägenhet att lita på de politiska institutionerna (Zmerli & Newton, 2008). I korthet, ”mellanmänsklig tillit bygger goda samhällen” (Rothstein & Holmberg, 2016: 79). Sverige är ett av de länder i världen som har högst social sammanhållning och mellanmänsklig tillit (Dragolov m fl, 2013) och i SOM-institutets nationella tidsserier är den mellanmänskliga tilliten i Sverige också stabil hög över tid (Arkhede & Oscarsson, 2017; Rothstein & Holmberg, 2016).

I likhet med andra städer i Sverige och i de flesta västerländska länder karaktäriseras Göteborg av etnisk mångfald men också av en stor ojämlikhet i livsvillkor mellan medborgare i stadens olika stadsdelar (Göteborgs stad, 2017). Läs mer

Lucka #18: Göteborgarna och västlänken

brokigI den nysläppta SOM-antologin En brokig gemenskap (Ulrika Andersson & Annika Bergström, Red) kan du läsa en analys av göteborgarnas inställning till olika infrastrukturprojekt som är skriven av Dennis Andersson och undertecknad. Vårt bidrag ”Göteborgare tycker om infrastruktur” ger en bild av den lokala opinionen i frågor som rör trängselskatten, västlänken och andra infrastrukturprojekt. Du tar del av kapitlet i sin helhet här.

Infrastruktur en stor fråga i Göteborg
Vi inleder med att konstatera att infrastrukturfrågor står betydligt högre på göteborgarnas dagordning än vad som är fallet i andra delar av landet. Den ovanliga agendamixen beror förstås på konflikterna kring trängselskatt och västlänk som parkerat högt på den göteborgska dagordningen Läs mer

Lucka 17#: Politiska kandidater på sociala medier

Inlägget är samförfattat av Linn Sandberg och Patrik Öhberg

Etablerade medier har inte längre samma självklara roll som den förmedlande länken mellan politiker och väljare. Sociala medier har underlättat för politiker att nå ut till sina väljare. Genom att använda Facebook och Twitter kan en politiker på ett enklare sätt föra fram sitt budskap och i högre grad påverka hur hon framstår inför sina väljare och följare. Det finns därför stora potentiella fördelar att som politiker vara aktiv på dessa plattformar och antalet politiker som är aktiva på sociala medier har också ökat. Men vilken betydelse en aktiv närvaro på sociala medier har för kandidaterna själva är emellertid relativt outforskat. I en nyligen publicerad studie undersökte vi därför betydelsen av sociala medier i valrörelsen för de svenska kandidaterna till Europaparlamentet 2014.[1] Vi analyserade både hur kandidaterna motiverade användningen av sociala medier som ett kampanjverktyg och hur de faktiskt använde sig av Twitter i praktiken. Resultaten visar att sociala medier ges en alldeles särskild betydelse. Det framkom också att kvinnliga kandidater tenderade att värdera sociala medier högre än vad män gör och att kvinnliga kandidater i större utsträckning använder sociala medier för att lyfta fram en mer personlig sida. Under själva valrörelsen är det framförallt de mer etablerade kandidaterna som är aktiva på Twitter. Men före och efter valkampanjen fann vi skillnader mellan hur kvinnliga och manliga kandidater använder sig av detta sociala medium.

Läs mer

Lucka #16: Mellankommunal samverkan – den bortglömda kommunreformen

Inlägget är skrivet av pol. mag Anders Folkesson. Han är statsvetare och ekonom med mångårig erfarenhet av arbete i kommunsektorn. Inlägget är högaktuellt i ljuset av att kommunutredningen nyligen lämnat ett förslag om en generell rätt till avtalssamverkan.

***

Sedan 1980-talet har omfattande förändringar av den statliga regleringen av kommuner genomförts. Nya ansvarsområden har tillkommit från såväl stat som landsting och statsbidragen har övergått från huvudsakligen riktade till generella statsbidrag med ett långtgående utjämningssystem. Nämndorganisationen har blivit mer flexibel och välfärdsområden har öppnats för privata aktörer.

Alla dessa förändringar är väl kända, diskuterade och utredda. En förutsättning som däremot inte förändrats under den här perioden (bortsett ett tiotal kommundelningar) är kommunernas indelning. Istället för kommunsammanslagningar har staten valt en annan linje: interkommunal samverkan i form av kommunalförbund eller gemensamma nämnder. Denna centrala förändring har dock fått ytterst begränsad uppmärksamhet. Läs mer

Lucka #15: Stärk det pedagogiska uppdragets status

Inlägget är samförfattat av Gissur Ó Erlingsson, Douglas Brommesson, Jörgen Ödalen och Johan Karlsson Schaffer. De har nyligen medverkat med kapitlet ”Högskolepedagogiska meriter: En valuta med svag kurs” i antologin Universitet AB: Om kommodifiering, marknad och akademi.

***

Våren 2016 publicerades vår rapport Att möta den högre utbildningens utmaningar (IFAU). Rapporten inleddes med att vi ramade in den högre utbildningens utmaningar genom att uppmärksamma forskning och debatt om att allt fler läser vid våra universitet och högskolor, med allt svagare förkunskaper, samtidigt som lärarna inte får ökade resurser att hantera ett allt mer betungande uppdrag. Utvecklingen väcker principiella frågor om universitetslärares arbetsmiljö och villkor; liksom i vilken grad pedagogisk skicklighet värderas av arbetsgivare liksom av lärar- och forskarkollegiet.   Läs mer

Lucka # 14: Kvinnors intåg i politiken och manliga politikers intresse för att driva jämställdhetsfrågor

Detta inlägg är författat av Andrej Kokkonen, statsvetare vid Aarhus och Göteborgs universitet. Inlägget bygger på Andrejs och Lena Wängneruds nyligen publicerade artikel ”Women’s Presence in Politics and Male Politicians Commitment to Gender Equality in Politics: Evidence from 290 Swedish Local Councils” i Journal of Women Politics & Policy.

***

Flera studier visar att kvinnliga politiker är mer intresserade av att driva jämställdhetsfrågor än sina manliga kollegor. Allt annat lika borde kvinnors ökande närvaro i politiken därför leda till ett större fokus på jämställdhetsfrågor i politiken. Kvinnornas intresse för jämställdhetsfrågor är dock bara ena sidan av myntet – för att jämställdhetsfrågorna verkligen ska hamna högt på dagordningen krävs även att manliga politiker intresserar sig för dem. Tyvärr vet vi emellertid inte särskilt mycket om hur manliga politikers intresse för att driva jämställdhetsfrågor påverkas av kvinnors intåg i politiken.

Läs mer

Lucka # 13: Hamnar män på positionerna med högst status inom diplomatin?

Detta är ett gästinlägg författat av Ann Towns och Birgitta Niklasson, docenter i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Inlägget bygger på deras nyligen publicerade artikelGender, International Status, and Ambassador AppointmentsForeign Policy Analysis 13, p 521-540.

***

I augusti i år utsåg regeringen Karin Olofsdotter till ny ambassadör i USA. Utnämningen är historisk, då Olofsdotter blir Sveriges första kvinnliga ambassadör i Washington D.C., en huvudstad med en försvinnande liten andel kvinnliga ambassadörer. Mansdominansen inom diplomatin har en lång historia, då kvinnor förbjöds tillträde när diplomatin professionaliserades och byråkratiserades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. När förbudet upphävdes i stat efter stat mellan 1918 och 1950-talet så infördes i många fall istället äktenskapsförbud riktade mot kvinnliga diplomater. Medan den manlige diplomaten förväntades gifta sig med en kvinna som skulle underlätta hans yrkesutövning så fick kvinnliga diplomater välja mellan äktenskap och sin yrkeskarriär. Dessa äktenskapsförbud upphävdes inte förrän på 1970-talet. Även under 1900-talets andra hälft bestod diplomatin därför nästan uteslutande av män.

Under framför allt de senaste 20 åren har dock antalet kvinnliga diplomater blivit allt fler, även på ambassadörsnivå. Vissa stater utser nu mellan 25-40% kvinnliga ambassadörer, inklusive Finland (44%), Filippinerna (41%), Sverige (40%), Norge (33%), USA (30%), Canada (29%) och Colombia (28%) (siffror från 2014). Andelen kvinnor på lägre nivåer är ofta ännu högre – på svenska utrikesdepartementet utgör kvinnor 59 procent av samtliga anställda. Diplomatin som enkönad institution håller alltså på att brytas upp.

Läs mer