Lucka #15. Fi och Supervalåret 2014: Om väntad och oväntad röstdelning i svenska val

I detta inlägg gästas Politologerna av Sofie Blombäck och Jenny de Fine Licht, forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Tidigare i år publicerade Sofie och Jenny en artikel i Scandivinian Political Studies där de undersöker Fi:s sympatisörer. Med hjälp av Fi:s framgångar och motgångar under Supervalåret 2014 identifieras tidigare osedda mekanismer bakom röstdelning. Håll till godo!

2014 hade Sverige för första gången sedan vi gick med i EU val till alla nivåer samma år, ett så kallat supervalår. Det innebar bland annat att väljare måste ta ställning till om de ville stödja samma parti i Europaparlamentsvalet i maj och riksdagsvalet i september. 2014 var alltså ett utmärkt tillfälle för forskare att studera det som kallas röstdelning. Läs mer

Vem bestämmer i Sverige? En nätverksanalys av Fokus 100 mäktigaste

Makt är ett centralt begrepp inom statsvetenskapen, men inte helt lätt att mäta. Jag är därför fascinerad av alla sätt att försöka mäta makt, särskilt de som går bortom formella positioner. I ett tidigare inlägg försökte jag och Gissur Ó Erlingsson mäta olika former av inflytande i Göteborgs styrelser och nämnder genom nätverksanalys. I det här inlägget tänkte jag istället göra en nätverksanalys på den nationella makteliten för att se om det kan säga något nytt.

Alla nätverksanalyser utgår från någon typ av kopplingar mellan individer. I det tidigare inlägget räknade vi det som en koppling att sitta i samma styrelse. Problemet med ett sådant tillvägagångssätt är att analysen blir helt begränsad till formella uppdrag. Här tänkte jag istället utgå från ett enkelt antagande: två personer som nämns i samma tidningsartikel har antagligen något med varandra att göra. Antingen håller person A och B på med samma sak, eller så reagerar A på något B gjort, eller vice versa. Om person A dessutom har stor makt är det inte orimligt att anta att B också har någon typ av makt, i alla fall om B vid upprepade tillfällen förekommer i samma artikel som A.

Läs mer

Nya partier och den magnetiska vänster/högerskalan

Idag presenterar Göteborgs-Posten en undersökning som jag gjort åt tidningen, där jag gått igenom de 133 voteringar (omröstningar) som ägt rum i Göteborgs kommunfullmäktige hittills under mandatperioden. För varje omröstning har jag undersökt vilka partier som röstar på samma sätt – ja, nej eller avstår, och därefter sammanställt ett diagram som visar hur ofta de olika partierna röstar på samma sätt.

Huvudpoängen i GP:s artikel är att det lokala partiet Vägvalet, vars profilfråga är motstånd mot trängselskatten, mycket oftare röstar på samma sätt som allianspartierna M, Fp och Kd (C är ej representerat i kommunfullmäktige) än med de rödgröna partierna (som är i majoritet i Göteborg): 52-55% jämfört med 14-17% på samma sätt som de rödgröna. Faktum är att de borgerliga oftare röstar på samma sätt som de rödgröna än vad Vägvalet gör. Utifrån bland annat detta resultat satte GP rubriken att Vägvalet var ”Mer höger än Moderaterna”. På sin blogg skriver partiledaren Theo Papaioannou och Håkan Andersson kritiskt om undersökningen och menar bland annat att de inte borde betecknas som höger när de röstar emot hela etablissemanget. Vidare vill de inte placera in partiet på vänster/högerskalan.

Läs mer