Attityder till infrastruktur och politiskt förtroende i Göteborg

Det här blogginlägget bygger på kapitlet ”Västlänken – en fråga om förtroende” av Dennis Andersson, Henrik Oscarsson och Maria Solevid i boken Hemma Väst av Anders Carlander och Björn Rönnerstrand (red) från 2018. Inlägget lyfter fram några av resultaten från kapitlet med fokus på attityder till infrastrukturfrågor (särskilt Västlänken) och förtroende för politiker i Göteborg. Resultaten bygger på svar från den västsvenska SOM-undersökningen respektive SOM-undersökningen i Göteborg. Den som vill läsa kapitlet i sin helhet, se tabeller och figurer med resultatdetaljer samt alla referenser hittar det här.

I Göteborg har frågor kopplade till infrastruktur och trafik tydligt funnits på den lokala politiska agendan under åtminstone 10 år. Detta har manifesterats i ökat intresse för infrastrukturfrågor, fallan­de politikerförtroende, valfram­gångar för det lokala partiet Vägvalet (2010), en namn­insam­ling om att anordna folk­omröst­ning om trängsel­skatt följt av en nej-majo­ri­tet i folkomröstningen om trängselskatt i samband med valet 2014 och en svek­debatt när utfallet av omröstningen inte ledde till förändringar. I 2018 års val fick det nystartade partiet Demokraterna stor framgång med hela 17 procent av rösterna och 14 mandat i kommunfullmäktige. Ett av partiets mer uppmärksammade vallöften var att stoppa den redan påbörjade byggnationen av Väst­­­länken, det vill säga den del av det västsvenska paketet som inbegriper byg­gan­det av en tågtunnel under Göteborg. Den som följer lokala medier känner igen att frågor relaterade till Västlänken blivit mer frekvent förekommande och nästan dagligen tas upp i redaktionellt material eller på insändarsidor. Frågan rör minst sagt upp mycket känslor.

Tack vare den västsvenska SOM-undersökningen (1992-) och SOM-undersökningen i Göteborg (2016-) har vi möjlighet att mäta den lokala opinionen i infrastrukturfrågor samt systematiskt undersöka hur dessa attityder har utvecklats över tid. Följande tre resultat är mot denna bakgrund viktiga att kännedom om. Läs mer

Lucka #24: Svensk demokrati mår hyfsat, ändå

”Det kunde vara värre, kan alltid vara värre; tänk på det.”
Freddie Wadling, Nu lyfter vi från marken(2016)

***

Ni känner till Hans Roslings retoriska grepp? Att säga att: ”Du tror att allt är på väg åt helvete, när det mesta i själva verket är på väg åt rätt håll”. Något så dramaturgiskt elegant och upplyftande julbudskap kan jag inte bjuda på. Istället ska jag försöka säga något i stil med: ”Många framhärdar att svensk demokrati är rejält på dekis; men även om förbättringspotential existerar, finns ingen grund för alarmism”. Läs mer

Hur väl efterlevs offentlighetsprincipen?

Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen. Den innebär att allmänheten, ofta enskilda individer och företrädare för media, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet (Regeringens hemsida).

Så står det alltså på regeringens hemsida. Inte sällan har vi i Sverige en hög svansföring vad gäller den egna öppenheten. Förra året firades t.ex. den svenska tryck- och yttrandefrihetens 250-årskalas med en baluns i Bryssel. På kalaset underströks just att ”öppenhet och transparens … är utmärkande för Sverige.” Måhända är detta riktigt. Åtminstone på papperet. Och relativt andra stater. När den här typen av lagstiftning jämförs länder emellan brukar faktiskt Sverige klara sig bra (se t.ex. här). Men stark lagstiftning är en sak, att som tjänsteman implementera lagstiftningen i det vardagliga arbetet är en annan. Läs mer

Lucka #7: Varför jämförelsevis dåliga betyg för svenska kommuner?

Detta inlägg är samförfattat av Gissur Ó. Erlingsson och Richard Öhrvall

****

I ett nytt Working Paper från Varieties of Democracy-institutet, undersöker Carl Henrik Knutsen och hans kolleger sambandet mellan kvaliteten på den lokala demokratin och ekonomisk tillväxt. Med grund i ett omfattande material, som täcker både en lång tidsperiod liksom många länder, når de resultat som understryker vikten av den lokala demokratin: ”We find robust evidence that local democracy nurtures growth”. Det är med andra ord viktigt att den lokala demokratin fungerar bra. Läs mer