Män som representerar kvinnor

Det här är ett gästinlägg av Christine Bodell, student i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Anders Sundell.

***

År 1922 välkomnades Kerstin Hesselgren som första kvinnliga ledamot till riksdagens första kammare. Talmannen hälsade ändå församlingen med ”Mina herrar!” eftersom Hesselgren enligt talmannen var ”ensam i sitt slag”. Idag, nästan 100 år senare, är andelen kvinnor i riksdagen 47 procent.

Det finns mycket forskning om kvinnliga politikers representation av kvinnors intressen. Men hur ser det ut med mäns representation av kvinnors intressen, och hur påverkas den av att fler kvinnor tar plats i politiken? Flera scenarier är tänkbara.

1) En positiv bieffekt: När fler kvinnor kommer in i riksdagen för de upp kvinnofrågor på agendan, vilket män tar intryck av. Män blir då mer engagerade i kvinnofrågor, och den totala representationen av kvinnor ökar.

2) En specialiseringseffekt: I takt med att andelen kvinnor ökar ser män det som mindre viktigt att lyfta kvinnofrågor. Dessutom kan man tänka sig att kvinnor ses som mer lämpliga att ta i dessa frågor, att kvinnor ”vet vad det innebär att vara kvinna” och får därför tolkningsföreträde. Den totala representationen blir då oförändrad, eftersom kvinnors ökade engagemang kompenseras av männens minskade.

3) En hot-mot-grupp-effekt: Män reagerar negativt på att det blir fler kvinnor, och minskar sin representation av kvinnor. Här kan den totala representationen av kvinnor bli lägre, eftersom män så att säga överkompenserar. Det blir ett bakslag.

I en uppsats (som kan laddas ned här) har Christine undersökt hur mäns representation av kvinnors intressen förändrats när andelen kvinnor i riksdagen ökat. Att mäta representation är svårt, men i uppsatsen används kvinnoorienterade motioner, motioner som tar upp ämnen som mer direkt angår kvinnor än män, som en indikator. Det kan alltså handla om tidigt föräldraskap, förbättrad förlossningsvård eller jämställdhet på arbetsplatsen. Klassificeringen har gjorts automatiskt med hjälp av ett datorprogram, och på sidan 38-39 i uppsatsen redovisas en förteckning av vilka ord som använts för att klassificera motionerna. Av de 163 000 motioner som lämnades in mellan 1970-2020 var ungefär runt 2700 stycken kvinnoorienterade.

Lucka #20: Kvinnors och mäns politiska åsikter och intresse under 30 år

Hur ser åsiktsskillnaderna ut mellan kvinnor och män i ett av världens mest jämställda länder? I tider av polarisering påstås det ibland att olika samhällsgrupper glider ifrån varandra. Men hur ser skillnaden ut mellan kvinnor och män? Tack vare de långa tidsserier som de nationella SOM-undersökningarna erbjuder kan vi studera hur åsiktsskillnader mellan kvinnor och män har utvecklats under 30 år. Även om mycket har förändrats i samhället under de senaste åren visar resultaten att åsiktsskillnaderna mellan kvinnor och män är förhållandevis stabila.

Lucka # 14: Kvinnors intåg i politiken och manliga politikers intresse för att driva jämställdhetsfrågor

Detta inlägg är författat av Andrej Kokkonen, statsvetare vid Aarhus och Göteborgs universitet. Inlägget bygger på Andrejs och Lena Wängneruds nyligen publicerade artikel ”Women’s Presence in Politics and Male Politicians Commitment to Gender Equality in Politics: Evidence from 290 Swedish Local Councils” i Journal of Women Politics & Policy.

***

Flera studier visar att kvinnliga politiker är mer intresserade av att driva jämställdhetsfrågor än sina manliga kollegor. Allt annat lika borde kvinnors ökande närvaro i politiken därför leda till ett större fokus på jämställdhetsfrågor i politiken. Kvinnornas intresse för jämställdhetsfrågor är dock bara ena sidan av myntet – för att jämställdhetsfrågorna verkligen ska hamna högt på dagordningen krävs även att manliga politiker intresserar sig för dem. Tyvärr vet vi emellertid inte särskilt mycket om hur manliga politikers intresse för att driva jämställdhetsfrågor påverkas av kvinnors intåg i politiken.

Lucka # 13: Hamnar män på positionerna med högst status inom diplomatin?

Detta är ett gästinlägg författat av Ann Towns och Birgitta Niklasson, docenter i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Inlägget bygger på deras nyligen publicerade artikel ”Gender, International Status, and Ambassador Appointments” i Foreign Policy Analysis 13, p 521-540.

***

I augusti i år utsåg regeringen Karin Olofsdotter till ny ambassadör i USA. Utnämningen är historisk, då Olofsdotter blir Sveriges första kvinnliga ambassadör i Washington D.C., en huvudstad med en försvinnande liten andel kvinnliga ambassadörer. Mansdominansen inom diplomatin har en lång historia, då kvinnor förbjöds tillträde när diplomatin professionaliserades och byråkratiserades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. När förbudet upphävdes i stat efter stat mellan 1918 och 1950-talet så infördes i många fall istället äktenskapsförbud riktade mot kvinnliga diplomater. Medan den manlige diplomaten förväntades gifta sig med en kvinna som skulle underlätta hans yrkesutövning så fick kvinnliga diplomater välja mellan äktenskap och sin yrkeskarriär. Dessa äktenskapsförbud upphävdes inte förrän på 1970-talet. Även under 1900-talets andra hälft bestod diplomatin därför nästan uteslutande av män.

Under framför allt de senaste 20 åren har dock antalet kvinnliga diplomater blivit allt fler, även på ambassadörsnivå. Vissa stater utser nu mellan 25-40% kvinnliga ambassadörer, inklusive Finland (44%), Filippinerna (41%), Sverige (40%), Norge (33%), USA (30%), Canada (29%) och Colombia (28%) (siffror från 2014). Andelen kvinnor på lägre nivåer är ofta ännu högre – på svenska utrikesdepartementet utgör kvinnor 59 procent av samtliga anställda. Diplomatin som enkönad institution håller alltså på att brytas upp.

Lucka# 8. Varför kan kvinnor mindre om politik än män?

Ett av de mest besvärande resultaten inom statsvetenskapen är att kvinnor vet mindre om politik än vad män gör. I artikel efter artikel bekräftas att män oftare än kvinnor svarar rätt på statsvetarnas frågor om hur det politiska systemet fungerar. Eftersom lika tillgång till politisk kunskap är central i våra teorier om det välfungerande demokratiska samhället är detta ledsam läsning. Vi vet ju att kunskap är makt.

Lucka #15. Fi och Supervalåret 2014: Om väntad och oväntad röstdelning i svenska val

I detta inlägg gästas Politologerna av Sofie Blombäck och Jenny de Fine Licht, forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Tidigare i år publicerade Sofie och Jenny en artikel i Scandivinian Political Studies där de undersöker Fi:s sympatisörer. Med hjälp av Fi:s framgångar och motgångar under Supervalåret 2014 identifieras tidigare osedda mekanismer bakom röstdelning. Håll till godo!

2014 hade Sverige för första gången sedan vi gick med i EU val till alla nivåer samma år, ett så kallat supervalår. Det innebar bland annat att väljare måste ta ställning till om de ville stödja samma parti i Europaparlamentsvalet i maj och riksdagsvalet i september. 2014 var alltså ett utmärkt tillfälle för forskare att studera det som kallas röstdelning.

Lucka #13. Könskvotering och kvinnligt ledarskap

I detta inlägg gästas Politologerna av Johanna Rickne, docent i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Tidigare i år publicerade Rickne en artikel i den högst rankade statsvetenskapliga tidskriften American Political Science Review (tillsammans med Diana O’Brien, Indiana University). I artikeln studeras de svenska socialdemokraternas satsning på ”varannan damernas” och viktiga slutsatser dras kring konsekvenser av könskvotering. Ett gott exempel på hur svenska data och svenska forskare för samhällsvetenskapen framåt!

Lucka 9: Förlorade Hillary Clinton på grund av att hon är kvinna? Om kvinnliga kandidater i amerikansk politik.

Det amerikanska presidentvalet är över för denna gång. Även om mycket av de analyser som gjorts handlar om hur annorlunda allt har varit med Donald Trump, så finns det ändå en faktor som vi känner igen – den tillträdande presidenten är en man. Kvinnor har haft en mer undanskymd roll och möjligheten att bli politiker har många gånger skett i bakvattnet av deras mäns politiska framgångar.  De första kvinnor som kom i kongressen var exempelvis inte sällan änkor till avlidna kongressledamöter, eller så hade de redan en make som var aktiv i politiken. På så sätt är Hillary Clinton ganska typisk som kvinnlig pionjär – hon klev fram ur skuggen av sin make. Därmed skulle man kunna tro att kön är en central faktor i amerikansk politik. Men så enkelt är det inte.

Vilka kommuner hissar regnbågsflaggan?

Det här inlägget är samförfattat av My Ojaste och Anders Sundell, och bygger på en kandidatuppsats av My. Uppsatsen i sin helhet kan laddas ned här.

***

Regnbågsflaggan har blivit en ständigt aktuell och välanvänd symbol. Den pryder frikort och vajar i pridetåg runt om i landet. Den är nog den mest centrala symbolen för HBTQ-rörelsen, men som de flesta symboler är den inte okontroversiell – den väcker känslor. Till exempel blev en Kristdemokratisk kommunpolitiker nyligen utesluten ur partiet för att ha protesterat mot att Alvesta kommun hissade regnbågsflaggan i samband med en pridefestival.

Hur vanligt är det då att kommuner hissar regnbågsflaggan, och finns det någon skillnad mellan vänster- och högerstyrda kommuner? Den frågeställningen undersöktes i en ny kandidatuppsats.

Inställning till jämställdhet bland invandrare

Personer som invandrar till Sverige kommer nästan alltid från mindre jämställda länder, eftersom Sverige enligt gängse mått är ett av de mest jämställda länderna i världen. I World Economic Forums Gender Gap Index 2015 räknades Sverige som det fjärde mest jämställda landet. Syrien, varifrån flest personer sökte asyl under 2015, kom på plats 143 av 145.

Indexet utgår från ett flertal ekonomiska indikatorer, men skillnaderna syns även i attitydundersökningar. I förra vågen av World Values Survey ställde man bland annat frågan om huruvida det var en essentiell del av demokrati att kvinnor har samma rättigheter som män. Man kunde svara på en skala från 1 till 10, där 10 betydde att kvinnor borde ha samma rättigheter.

I Sverige (2011) valde 81 procent alternativ 10. I Egypten (2012) var det 25 procent, och i Irak (2013) var det bara 18 procent. Samma mönster syns även i andra frågor: i Sverige tyckte till exempel bara 8 procent att män var bättre företagsledare än kvinnor. I Egypten var det istället 80 procent.