En klagan över överklagandens hantering

I torsdags tog jag här på Politologerna upp den pågående utredningen Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. I det inlägget berörde jag valhemligheten, men som namnet avslöjar ska utredningen även se över omval. Det gäller både förutsättningarna vid omval och huruvida eventuella omval kan ske snabbare. Även detta är viktiga frågor. Som jag har skrivit om tidigare här på Politologerna fick vissa personer lägga två röster i 2011 års val till kommunfullmäktige i Örebro, vilket strider mot den mest grundläggande principen i demokratiska val. Att sådana märkligheter kan uppstå beror på att en ny röstlängd upprättas vid omval. Om omvalet Läs mer

EU stärker svensk valhemlighet?

Ibland behövs en ny röst eller ett par nya ögon för att det som länge har tillåtits pågå ska ifrågasättas på ett avgörande sätt. I den Oscarsbelönade filmen Spotlight förklarar Mitchell Garabedian, gestaltad av Stanley Tucci, frånvaron av åtgärder mot åratal av övergrepp med ett koncist: ”Because it takes an outsider”. Utan några som helst övriga jämförelser kan det vara någon utifrån som leder till att den ifrågasatta hanteringen av valsedlar i svenska val förändras och att valhemligheten på så vis säkerställs.

När den tyske läkaren Christian Dworeck steg in i en svensk vallokal för att rösta i 2014 års val till Europaparlamentet kunde han inte tro sina ögon: där förväntades han helt öppet ta valsedlar från ett bord utan avskärmningar. Läs mer

Hur negativ är den svenska parlamentarismen? – överlevnadsstrategier i riksdagen efter 2014 års val

Detta är ett gästinlägg författat av Lars Davidsson, filosofie doktor som tidigare har arbetat som tjänsteman i riksdagen.

***

”Med en månad kvar till valet tyder mycket på att de tre rödgröna partierna blir större än alliansen, men att de inte får egen majoritet. I ett sådant läge tror LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson att alliansen kommer att regera vidare med stöd av Sverigedemokraterna.

– Jag är väldigt säker på att vi då väljer en statsminister som heter Fredrik Reinfeldt. Jag tror inte väljarna är medvetna om att det är på väg att hända, säger han”.

I en artikel i Dagens Nyheters från i fredags ringde LO:s ordförande till synes desperat i varningsklockan. Om nuvarande opinionsläge står sig på valdagen riskerar Sverige att få en ”blåbrun sörja” i riksdagen efter valet och ett oväntat valutslag där alliansregeringen, även om den skulle samla mindre stöd hos väljarna än de rödgröna partierna, ändå sitter kvar. Karl-Petter Thorvaldsson var inte först med att spekulera i vad som skulle kunna hända i riksdagen om nuvarande opinionsläge står sig, men hans uttalanden var ovanligt tvärsäkra. ”Jag slår vad om att han regerar vidare”, sade LO-ordföranden.

Men hur ser de konstitutionella förutsättningarna för fyra år till med Fredrik Reinfeldt egentligen ut? Kan han verkligen regera vidare även om Stefan Löfven skulle samla fler röster i riksdagen? Vill han? Läs mer

Bevara tidningen Riksdag och Departement

Tidningen Riksdag och Departement (RoD) är nedläggningshotad. Tidningen har getts ut sedan 1976 och har sina rötter i ett statligt informationsblad som regeringen började ge ut redan 1939. Administrativ huvudman är den svenska riksdagen, men riksdagen har inget inflytande över tidningens innehåll. RoDs uppgift är att täcka alla politiska beslut som leder fram till lagändringar. Alla direktiv, SOU, Ds och propositioner rapporteras. Tidningen gör också ett urval av vad läsaren behöver veta om sådant som lagrådsremisser, remissrundor, motioner etc.

I mitt arbete med att förstå vilka politiska beslut som fattas i det svenska politiska systemet är RoD och dess arkiv väldigt användbara. Jag har därför varit i kontakt med riksdagens ledamöter i konstitutionsutskottet för att uttrycka min oro inför nedläggningsbeslutet. Under våren tar nämligen konstitutionsutskottets ledamöter personligen på sig ansvaret att antingen lägga ner eller värna denna unika källa till information om det demokratiska beslutsfattandet i Sverige. Läs mer