Politisera inte Regeringskansliet

Häromdagen rapporterades att opolitiska tjänstemän i Regeringskansliet skrivit under ett upprop, där man uttrycker farhågor för en kommande regerings värdegrund.

Naturligtvis måste detta tolkas som ett angrepp på en Alliansregering, eller en regering som på något sätt har stöd av Sverigedemokraterna. Om sådana farhågor hade funnits för den nuvarande regeringen hade uppropet antagligen inte kommit i anslutning till ett eventuellt maktskifte.

Det är olyckligt. Tjänstemännen som skrivit under uppropet (som jag inte läst i sin helhet) säger att ingen av dem är politiskt tillsatt. Likväl ger uppropet givetvis intrycket av att tjänstemännen ifråga har politiska sympatier vänsterut.

Läs mer

Lucka #7: Varför jämförelsevis dåliga betyg för svenska kommuner?

Detta inlägg är samförfattat av Gissur Ó. Erlingsson och Richard Öhrvall

****

I ett nytt Working Paper från Varieties of Democracy-institutet, undersöker Carl Henrik Knutsen och hans kolleger sambandet mellan kvaliteten på den lokala demokratin och ekonomisk tillväxt. Med grund i ett omfattande material, som täcker både en lång tidsperiod liksom många länder, når de resultat som understryker vikten av den lokala demokratin: ”We find robust evidence that local democracy nurtures growth”. Det är med andra ord viktigt att den lokala demokratin fungerar bra. Läs mer

Lucka #5: Hur påverkar korruption valdeltagande?

Det här inlägget är samförfattat av Stefan Dahlberg, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Maria Solevid, universitetslektor i Statsvetenskap vid samma lärosäte.

En grundläggande princip i den representativa demokratin är att väljare aktivt väljer sina politiska representanter och att de valda politiska representanterna agerar i enlighet med väljarnas intressen. Om den valda regeringen inte uppfyller väljarnas intressen utkräver väljarna ansvar genom att rösta bort regeringen i samband med kommande val. Att väljare går och röstar är därmed en av de viktigaste indikatorerna på hur legitim en demokrati är. Lite enkelt formulerat, ju högre valdeltagande, desto bättre anses demokratin fungera. Men vad händer när länken mellan väljare och valda förstörs av korruption? Läs mer

Politiserade myndighetschefer

”Med Jimmie Åkesson som statsminister kommer inte Dan Eliasson att avgå. Utan han kommer att få sparken.” Så skrev Sverigedemokraternas officiella twitterkonto igår. Anledningen var att rikspolischefen Eliasson på tisdagen sagt att han skulle avgå om Åkesson blev statsminister.

I Sverige tillsätts myndighetschefer av regeringen. Utnämningarna ska enbart baseras på de sökandes förtjänst och skicklighet. Historiskt sett har det ändå varit vanligt att myndighetschefer har politisk bakgrund, vilket skulle kunna indikera att andra hänsyn tagits i utnämningen. Erfarenhet av politiskt arbete inom ett parti kan naturligtvis vara meriterande för en generaldirektör, men forskning av Carl Dahlström och Birgitta Niklasson visar att socialdemokratiska regeringar utnämner en mycket större andel chefer med socialdemokratisk bakgrund än vad borgerliga regeringar gör. Carl Dahlström och Mikael Holmgren har i olika studier också visat att risken att myndighetschefer får sparken ökar vid maktskiften, att regeringar oftare lägger ner myndigheter som skapats av motståndarregeringar, och att regeringar tilldelar mindre medel till myndighetschefer som tillsatts av motståndarregeringar (ännu opublicerat). Utnämningspolitiken har helt klart en politisk dimension.

Läs mer

Svågerpolitik i Sverige

Ett grundproblem i forskningen om korruption och maktmissbruk är att det finns väldigt lite data. Anledningen är naturligtvis att de inblandade inte har något intresse av att skylta med det offentligt. Databristen gör att vi har svårt att svara på grundläggande frågor som till exempel när Sverige gick från att vara ett land där riksdagsledamöter tog mutor och där ämbetsmän missbrukade sin ställning till dagens välfungerande statsförvaltning.

Forskare måste därför vara kreativa för att försöka mäta förekomst av korruption. I en ny uppsats har jag utvecklat ett sätt att mäta indikationer på nepotism, svågerpolitik, i svensk statsförvaltning i historiskt perspektiv. Nepotism innebär att man gynnar släktingar vid tillsättningar av tjänster, och är oförenligt med en meritokratisk byråkrati där skicklighet och förtjänst premieras.

Läs mer

Motverkar eller återskapar utbildningssystemet klasskillnader?

I mitt avhandlingsarbete har jag, utan att riktigt ha planerat det, kommit att undersöka olika aspekter av meritokratisk rekrytering inom den offentliga förvaltningen (se tidigare inlägg om det här och här), Det framhålls som ett kärnvärde för den goda förvaltningen enligt Max Webers modell, och förespråkas bland annat av världsbanken som viktigt att införa i utvecklingsländer. Frågan är bara hur det kan införas, då de som har makten att göra det oftast är de som också tjänar på att kunna tillsätta sina vänner eller politiska supporters och därför inte har så stort intresse av det.

Läs mer

Efterlyses: en samlad diskussion om kommunala bolag

Detta inlägg bygger på ett pilotprojekt om kommunala bolag som jag idag bedriver tillsammans med Anna Thomasson och Richard Öhrvall, där forskningsassistenterna Fredrik Olsson och Mattias Fogelgren också ingår.

***

Antalet kommunala bolag har ökat ordentligt de senaste två decennierna. Från att ha varit drygt 1 300 i början av 1990-talet, finns idag omkring 1 700 stycken (jfr Statskontoret 2012).  Enligt vissa källor omsätter de sammanlagt omkring 200 miljarder kronor, anställer cirka 48 000 personer och har ett värde om cirka 1 875 miljarderUnder 00-talet har dessutom just omsättningen ökat dramatiskt. Bolagen har sålunda en viktig samhällsekonomisk roll.

Givet deras betydelse, och de dilemman offentligt ägande av företag faktiskt väcker till liv, är mitt intryck att vi historiskt sett diskuterat kommunalt ägande av bolag sparsamt. När bolagen har debatteras, saknas typiskt en helhetssyn på ämnet. Olika problem har diskuterats för sig när de hamnat på den politiska agendan, vilket försvårar för en grundläggande och övergripande diskussion om varför kommuner ska driva bolag, när det är lämpligt att de gör det, och hur en kommun bäst arbetar med ägarstyrning av sina bolag. Detta inlägg syftar till att utveckla och stärka det argumentet, och förhoppningsvis öka medvetenheten om de dilemman kommunalt ägande av bolag väcker till liv.

Läs mer

Hur förebygger man korruption och nepotism i rekryteringen av ämbetsmän?

Ett stort problem i många länder är att den offentliga förvaltningen är genomkorrupt. Mycket forskning pekar nu på att formerna för rekrytering här är en viktig faktor. När tjänstemän rekryteras efter politisk lojalitet, eller genom nepotism (gynnande av familjemedlemmar), ökar risken för korruption. Som jag skrev häromdagen är anledningarna två. För det första riskerar personer som är inkompetenta och har tvivelaktig moral anställas. För det andra minskar ämbetsmännens incitament att anmäla korruption när de är beroende av sina överordnades välvilja för att behålla jobbet. I länder där det finns väldigt få regler för hur ämbetsmän ska anställas, som Nicaragua, är politisering och nepotism ett jätteproblem.

Efter att den amerikanske presidenten James Garfield mördades 1881 av en (galen) person som var missnöjd med att inte ha fått ett jobb i förvaltningen trots att han stöttat Garfield gjordes anställningssystemet om i USA, enligt en modell som sedan kommit att bli inflytelserik. I stora drag centraliserades makten att anställa, bort från cheferna i förvaltningen. Jobbsökande utvärderades genom standardiserade tester som rättades centralt, och cheferna blev hänvisade till att välja mellan de tre som presterat bäst på testet. Detta försvårade givetvis möjligheterna att anställa politiska supporters och var en viktig del i professionaliseringen av den amerikanska förvaltningen.

Läs mer

Farorna med en politiserad förvaltning

I dagarna har ett ”öppet brev” till anställda i Stockholms läns landsting, det vill säga ett pressmeddelande på Stockholms läns landstings hemsida, diskuterats och kritiserats. I brevet varnar Kristoffer Tamsons, valledare för Nya moderaterna i landstinget, för konsekvenserna av en socialdemokratisk valseger i riksdagsvalet. Bland annat skriver Tamsons att många anställda inom landstingen skulle ”riskera att få sparken” med en vänsterregering.

Kritikerna menar att brevet är ett försök att missbruka ställningen som arbetsgivare för att påverka de anställdas val. Visserligen tycker jag att brevet är ganska tondövt, och ser vid en snabb överblick ut att sticka ut jämfört med övriga pressmeddelanden på sidan, men Vänsterpartiet kunde samma dag som brevet kom släppa ett eget pressmeddelande på samma sida där Tamsons brev kritiserades. Vänsterpartiet har också tidigare kritiserat Alliansen i pressmeddelanden.

För mig ser det här alltså inte ut som ett allvarligt övertramp. Men händelsen aktualiserar en fråga som vanligtvis är mycket mer aktuell i andra länder, om farorna med en politiserad förvaltning. I en sådan har politikerna makt att både ”hire and fire”, anställa och avskeda, de som jobbar i den offentliga förvaltningen. Det här får framförallt två olyckliga konsekvenser.

Läs mer

Legalisera korruption? Lärdomar från 1800-talets Sverige

”Vi har alla ett ansvar att agera mot den cancer som är korruption” sa FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon i samband med FN:s antikorruptionsdag för ett tag sedan. Det är bra att korruption uppmärksammas, då det är ett samhällsproblem som har visat sig ha stora konsekvenser för mänsklig välfärd och ekonomisk utveckling. Sören Holmberg och Bo Rothstein som leder QoG-institutet där jag är med skriver till exempel här bra om den omfattande korruptionen inom sjukvården runtom i världen.

money_under_table

Ban Ki Moons uttalande (och andra i samma tonläge) riskerar emellertid, anser jag, leda till att vi förbiser vissa möjliga pragmatiska lösningar. Han säger bland annat att vi ska ”crack down on corruption” och ”shame those who practise it”. Det är rimligt om man ser korruption som en brottslig handling, som motiveras av girighet, vilket i många fall absolut stämmer. Men mycket forskning pekar också på att korruption i många fall, särskilt inom vårdsektorn, drivs av nödvändighet. I många länder är vårdpersonalen underbetald, och får ibland knappt någon lön alls. I en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Political Studies argumenterar jag därför att vi måste försöka angripa orsakerna till korruptionen, snarare än att angripa symptomen. Jag menar också att det i vissa lägen kan det vara en mer framkomlig väg att legalisera vissa typer av korrupt beteende.

Läs mer