Invandring och brottslighet – en kommentar till Jerzy Sarnecki 

Kriminologen Jerzy Sarnecki publicerade idag en intressant artikel på DN Debatt, som fåt rubriken ”Ökad invandring leder inte till ökat antal brott”. Sarneckis argument är att invandrare visserligen är överrepresenterade i brottsstatistiken, men det beror inte specifikt på att de är invandrare, utan kan förklaras av faktorer såsom fattigdom eller segregation.

Sarneckis angreppssätt är standard inom samhällsvetenskapen. Man konstaterar att det finns ett samband mellan två variabler – invandring och brottslighet – och för att avgöra om det är ett orsakssamband kontrollerar man för andra variabler. Men då gäller det att inte bara ha koll på statistiken, utan också att hålla tungan rätt i mun i de teoretiska resonemangen.

Läs mer

Ledde ID-kontrollerna till färre bostadsinbrott? Det verkar inte så.

Den fjärde januari 2016 infördes ID-kontroller för resande till Sverige över Öresundsbron. Syftet var att minska antalet asylsökande som kom till Sverige. Men hade kontrollerna andra effekter?

Enligt en artikel i Kristianstadsbladet är svaret ja. ”Gränskontrollerna minskar inbrotten” är rubriken, och artikeln berättar att bostadsinbrotten i Kristianstad har minskat med hälften sedan kontrollerna införts. Samma trend syns i ”hela nordöstra Skåne” enligt artikeln. En intervjuad polis förklarar varför:

”Det är svårt att säga, men jag tror att det har med gränskontrollerna att göra. De stora inbrotten vi hade tidigare gjordes ofta av kvalificerade inbrottstjuvar som körde en räd in i landet och snabbt ut igen. Skåne var hårt utsatt.”

Om det stämmer är det en god nyhet. En titt på statistiken från Brottsförebyggande rådet visar att antalet anmälda bostadsinbrott mycket riktigt sjunker dramatiskt samma månad som kontrollerna införs. I grafen nedan visas antalet inbrott per capita månad för månad kring årsskiftet 2015/2016 i den röda linjen, medan den grå linjen visar motsvarande statistik för genomsnittet de fem föregående åren. Nedgången januari 2016 är kraftig.

kristianstad.png

Läs mer

Har positiva är ledarsidorna till invandring? Kritik av en ny studie

Har media framställt invandringen i ett alltför positivt ljus? Det är en av flera frågor som tre forskare försöker besvara i en ny studie. Niklas Bolin, Jonas Hinnfors och Jesper Strömbäck analyserar alla artiklar mellan första januari 2010 till 30 juni 2015 från fyra stora tidningars ledarsidor som nämner invandring (exakt 1000, lustigt nog). Artiklarna klassificerades som ”dominerande negativ”, ”balanserad/neutral” eller ”dominerande positiv”. Resultatet visar att merparten av artiklarna, 79%, är balanserade. 17% är negativa, och bara 3% positiva. Forskarna konstaterar därför att ”det finns ingenting som tyder på att svenska ledarsidor skulle ge en överdrivet positiv bild av invandringen till och integrationen i Sverige.”

Diskussionen i den här frågan har hittills förts utifrån enskilda exempel eller vaga uppfattningar, så data är mycket välkommet. Reaktionerna på studien har varit blandade, men det är också så forskning ska fungera. Bra forskning sätter sällan punkt, utan leder till nya frågor. Men jag vill ändå ifrågasätta, eller åtminstone sätta parenteser kring, studiens slutsats.

Läs mer

Politik utan mandat

Man brukar säga att det finns två statsvetenskapliga modeller för röstande i val. Sanktionsmodellen bygger på att väljarna utvärderar den politik regeringen fört under mandatperioden. I mandatmodellen bedömer istället väljarna partiernas program för framtiden. Bakåt- eller framåtblickande. I undersökningar har det visat sig att svenska väljare framförallt verkar se framåt, och välja parti mer efter vad partierna ska göra än vad de redan gjort.

Tyvärr saknar partierna mandat för den politik som nu bedrivs. Alla partier utom Sverigedemokraterna förespråkade i valet 2014 en generös asylpolitik. Sedan dess har de flesta partier svängt 180 grader. Regeringen har, påhejad av moderaterna, kraftigt försvårat för människor att söka asyl, vilket man också berömmer sig för. Kontrasten mot retoriken från valrörelsen, eller sensommaren 2015, är total.

Ironiskt nog kan detta brott med tidigare utfästelser ha fört socialdemokraterna närmare sina väljare än före valet. I SOM-undersökningarna som gjordes under förra mandatperioden (2010-2013) uppgav 40 procent av S-sympatisörerna att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. Bara 30 procent tyckte att det var ett dåligt förslag. Ur detta kan man förvisso inte utläsa exakt vilken nivå väljarna önskar sig, men klart är att den tidigare linjen inte hade ett kompakt stöd.

Men man sökte inte heller mandat för de enorma kostnader som följer på förra årets stora flyktingmottagning, och vad värre är, man gör det inte ens nu. I finansministerns debattartikel igår var huvudnumret en satsning på en halv miljard till integration. Vad som istället borde lyfts fram är satsningen på de 30 miljarder till flyktingmottagande år 2016 som tillkommit sedan höstens budgetproposition, och vad som bör göras för att hantera den. Ingen annan reform är tillnärmelsevis lika omfattande.

Läs mer

Vilka är utlandssvenskarna?

Nu är den här! Boken Svenska utlandsröster (Solevid (red), 2016) finns nu att ladda ner i sin helhet på SOM-institutets hemsida. Boken bygger på den unika SOM-undersökningen till utlandssvenskar som vi genomförde hösten 2014. Tidigare blogginlägg om undersökningen som jag har skrivit finns här, här, här och här. Analyserna i bokens 14 kapitel bygger på 2668 enkätsvar från utlandssvenskar i 103 länder. Arton forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, nationalekonomi, religionssociologi och statsvetenskap från universitet och forskningsinstitutioner i Sverige, Norge och Danmark medverkar i boken. I det här och i några följande blogginlägg kommer jag att presentera olika resultat från boken. Det här inlägget baseras på delar av inledningskapitlet med samma namn som boken.

En viktig kunskap som SOM-undersökningen till utlandssvenskar bidrar med är svaret på en till synes enkel fråga; vilka är utlandssvenskarna? Frågan är både viktig och intressant eftersom svaret ger en bild av vad som karaktäriserar gruppen svenska utvandrare.

För att få en uppfattning om vilka det är som har svarat på vår undersökning jämför vi dem med de som svarat på den nationella SOM-undersökningen 2014. Att vi gör den här jämförelsen beror på att de svarande i den nationella SOM-undersökningen är en återkommande jämförelsepunkt i boken. Figur 1 visar frekvensfördelningen på ett antal socioekonomiska bakgrundsfaktorer bland utlandssvenskar samt bland boende i Sverige som valt att svara på SOM-institutets undersökningar. Den nationella undersökningen går ut till personer 16-85 år boendes i Sverige men i analyserna nedan använder vi samma åldersspann som undersökningen bland utlandssvenskar, nämligen 18-75 år.

Som figur 1 visar är det små könsskillnader mellan de svarande i den nationella SOM-undersökningen och SOM-undersökningen till utlandssvenskar. Åldersfördelningen ser däremot annorlunda ut i de två grupperna; utlandssvenskarna är mindre jämnt fördelade mellan de fyra åldersgrupperna. Nästan hälften av de svarande på utlandsundersökningen är 30-49 år medan motsvarande andel är omkring 30 procent av de svarande som bor i Sverige. I korthet är de svarande på utlandsundersökningen i lägre grad unga och äldre jämfört med de som besvarat den nationella undersökningen.

Den största skillnaden mellan personer boendes i Sverige och utlandssvenskar är dock utbildningsnivån. Hela 58 procent av utlandssvenskarna är högutbildade, vilket motsvarar examen från universitet/högskola eller studier på forskarutbildning. Skillnaden i andelen högutbildade mellan de svarande utlandssvenskarna och de svarande som bor i Sverige är 26 procentenheter. Det är tydligt att personer med högre utbildning i större utsträckning söker sig utomlands. Det går dock inte att bortse från att högutbildade i utlandet i större utsträckning också kan ha besvarat undersökningen.

(Klicka på bilden för att se en uppförstorad version)

Figur 1 Socioekonomisk sammansättning bland personer boendes i Sverige och utlandssvenskar (procent)

Bakgrund RSOM USOM

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (blå stapel) och SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014 (gul stapel). Data från SOM-undersökningen till utlandssvenskar är viktade, se här för mer information.

Det är också en något högre andel av utlandssvenskarna som anser sig klara sig mycket bra på nuvarande inkomst jämfört med personer boendes i Sverige som svarat på den nationella SOM-undersökningen. Slår man ihop de två kategorierna mycket bra och ganska bra är det dock jämnare mellan de två undersökningarna. Bland personer boendes i Sverige anser 79 procent att de klarar sig mycket eller ganska bra på nuvarande inkomst jämfört med 84 procent bland utlandssvenskarna. Den högre utbildningen slår också igenom i vilken yrkeskategori utlandssvenskarna tillhör. I jämförelse med personer boendes i Sverige är utlandssvenskarna i högre grad tjänstemän med arbets- eller företagsledande funktion och i betydligt lägre grad arbetare (se figur 1). Vidare är utlandssvenskarna som besvarat undersökningen i högre grad gifta än de svarande boendes i Sverige och det är också en högre andel bland de som utvandrat som har barn.

Att döma av denna enklare jämförelse mellan gruppen utlandssvenskar som besvarat vår undersökning och personer i samma ålder boendes i Sverige (som deltagit i den nationella SOM-undersökningen) framträder att utlandssvenskarna på ett övergripande plan är en mycket väletablerad grupp. Att gruppen socioekonomisk sett skiljer ut sig från den genomsnittlige personen som bor i Sverige (som deltagit i den nationella SOM-undersökningen) är väl värt att bära med sig för den som läser boken. Att gruppen som helhet skiljer ut sig jämfört med personer boendes i Sverige säger dock ingenting om de skillnader som kan finnas inom gruppen utlandssvenskar och som studeras i bokens övriga kapitel.

Lucka #20: Svenska emigranter i ett globalt perspektiv

Det här inlägget baseras på text som ingår i inledningskapitlet i den kommande boken ”Svenska utlandsröster” (Solevid (red), 2016). Tidigare inlägg om SOM-undersökningen till utlandssvenskar finns här, här och här.

Antalet migranter i världen ökar ständigt. Det många migranter har gemensamt är strävan efter att få ett bättre liv eller komma närmare familj och vänner. Men det är också viktigt att komma ihåg att en stor andel av jordens migranter inte fritt väljer att flytta. Många tvingas flytta på grund av förföljelse, konflikter eller naturkatastrofer. Flyktingkrisen under 2014 och 2015 har utan tvekan återigen synliggjort det faktum att migration för många bokstavligen handlar om liv och död.

I ett internationellt perspektiv utgör utlandssvenskarna en del av en  större grupp migranter, nämligen de som emigrerar från ett utvecklat land. Traditionellt har migration i huvudsak setts som en rörelse av människor från så kallade sydländer till så kallade nordländer. Läs mer