Principer vs pragmatism i invandringsfrågan: Ludvig Beckman svarar Björn Östbring

Det här är ett gästinlägg av Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Inlägget är en replik på ett tidigare inlägg av Björn Östbring, som kan läsas här.

***

Björn Östbring påpekar att min recension i SvD inte fullt ut återger den komplexa position som han försvarar i sin avhandling. Så är det naturligtvis. Min text riktar in sig på några av de många resonemang som Östbring för, vilket med nödvändighet innebär att mycket som kunde ha diskuterats lämnas därhän. Det ska sägas att Östbrings avhandling nog är ovanligt innehållsrik, vilket inte är en dålig egenskap. Jag noterar också att min recension uppfattas som ”negativ”. Syftet med kritik är inte att vara negativ utan att kritiskt granska påståenden och argument.

Eftersom jag haft möjligt att framföra mina synpunkter två gånger tidigare, är det inte särskilt angeläget att än framföra dem än en gång. Låt mig därför stanna vid två påpekanden som kanske förtydligar vad oenigheten gäller.

I min recension beskrev jag Östbrings argumentation som ett försvar för en mer ”genomförbar” normativ teori om migration. Huvudtesen är att den politiska filosofin bör ha en realistisk snarare än idealistisk utgångspunkt. Genom Östbrings avhandling löper två argument för den uppfattningen. Det ena är att idealismen saknar politisk relevans; den är inte tillämpar för den värld vi lever i. Det andra är att idealismen är riskabel; den utpekar en politisk riktning som hotar förutsättningarna för ”politisk ordning”.

Kan lokala Facebookgrupper öka tilliten?

Det här är ett inlägg av David Lundin, student i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Anders Sundell, och bygger på en uppsats som kan laddas ned här.

***

En ny sorts mötesplats som uppstått på senare år är lokala Facebookgrupper, för människor som bor i ett specifikt område. Ofta bär gruppen samma namn som området den riktar sig till. I sådana grupper förekommer grannsamverkan, tips och diskussioner som berör det lokala närområdet. Det kan finnas specifika grupper för grannsamverkan och/eller grupper av mer allmän karaktär. Vad som karaktäriserar de lokala Facebookgrupperna är att människor, med det lokala området som gemensam nämnare, bidrar med innehållet.

I svenska städer bor idag människor från många olika länder. Forskning har tydligt visat att personer som exponeras för högre etnisk mångfald i närområdet har lägre tillit till andra människor.

Frågan är om lokala Facebookgrupper kan innebära social kontakt som leder till högre tillit för andra människor, och kan det i så fall motverka de negativa konsekvenserna av segregation?

Tidigare forskning har visat på ett positivt samband mellan hög frekvens av social kontakt, deltagande i föreningsliv och mellanmänsklig tillit. Sambandet är starkare när det förekommer social kontakt mellan individer från olika etniska grupper och om kontakten är av informell karaktär.

Tanken är att när människor möter varandra under positiva förutsättningar eller samarbetar mot ett gemensamt mål kan förutfattade föreställningar bytas ut till informerade uppfattningar och misstro övergå till tillit. En intressant fråga är om detta också gäller för social kontakt via lokala Facebookgrupper. Kan aktiviteten i lokala Facebookgrupper likställas med traditionella former av social kontakt i föreningsliv (formell) eller med att möta någon ansikte mot ansikte (informell)?

Om så är fallet borde tilliten vara högre hos de individer som använder lokala Facebookgrupper. Det finns däremot skäl att tro att effekten också skulle kunna vara den motsatta. De lokala Facebookgrupperna kanske följer etniska umgängesmönster vilket innebär att förutfattade meningar om den andra gruppen snarare stärks än motverkas. Vidare kan överrepresentation av brottsnyheter bidra till misstro. Det är därför möjligt att inlägg i lokala Facebookgrupper relaterade till grannsamverkan där brott är i fokus kan egga upp en misstänksamhet mot grannar eller personer i allmänhet.

I uppsatsen undersöktes vilken roll lokala Facebookgrupper spelar för den mellanmänskliga tilliten, med data från SOM-undersökningen i Göteborg. En fråga som undersöktes var om personer som använder sig av lokala Facebookgrupper uppvisar högre tillit än de som inte använder sig av lokala Facebookgrupper och om det skiljer sig för individer boende i områden med olika grad av etnisk mångfald.

Precis som i tidigare forskning fanns att människor – både infödda och invandrare – uppvisar lägre tillit i områden där det bor många invandrare. Det mest intressanta resultatet var dock att denna negativa effekt dämpas betydligt för de personer som använder lokala Facebookgrupper och har utländsk bakgrund. Det innebär att för personer med utländsk bakgrund som bor i områden med hög etnisk mångfald har de som använder lokala Facebookgrupper högre tillit än personer som inte använder lokala Facebookgrupper, även under kontroll för t.ex. utbildning. Undersökningen visade däremot inte på ett generellt samband mellan tillit och användning av lokala Facebookgrupper.

Slutsatsen av detta behöver inte vara att användande av lokala Facebookgrupper leder till högre tillit. Det kan lika gärna vara så att de personer med utländsk bakgrund som använder lokala Facebookgrupper också är de personer som är mest socialt integrerade vilket speglar sig i högre nivå av mellanmänsklig tillit. Även om det inte är glasklart hur resultatet skall tolkas tyder undersökningen ändå på ett positivt samband mellan tillit och att använda lokala Facebookgrupper för personer med utländsk bakgrund, vilket är intressant, och något att gräva vidare i.

Those who stayed: Cultural consequences of the Age of Mass Migration

Det här är ett gästinlägg av Anne Sofie Beck Knudsen, forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet.

***

During the Age of Mass Migration (1850-1920) around a quarter of the Scandinavian populations left to settle New World countries like the United States. The Scandinavian emigration rates were among the highest in the world. In a new working paper I show that these emigrants were of a stronger individualistic spirit than their neighbors who stayed at home. This confirms a well-known hypothesis that people with individualistic cultural values find it easier to say goodbye and abandon existing social networks, because they place a lower value on these.

Furthermore, I find that the mass migration of especially individualistic people changed the composition of the Scandinavian populations in a way that had significant cultural consequences, both then and now. This is due to individualistic traits being passed on from generation to generation, especially within the family, which I show in another paper. Denmark, Sweden, and Norway would thus have been considerably more individualistic and culturally diverse had the waves of mass emigration not taken place.

Vad lovar partierna att göra i migrationspolitiken 2018 – 2022?

Detta inlägg är samförfattat av Christian Björkdahl och Elin Naurin.

***

Invandrings- och integrationsfrågor står högt på dagordningen i årets valrörelse. Väljarna har fler förslag att förhålla sig till än vad som har varit fallet i någon tidigare valrörelse. 2018 års valmanifest erbjuder faktiskt fler vallöften på området än vad samtliga sju tidigare valrörelser har gjort – tillsammans. I år ger riksdagspartierna inte färre än 267 vallöften inom invandrings- och integrationsområdet. Det är långt fler än de 188 vallöften som sammanlagt har givits i alla riksdagsvalmanifest sedan 1991 då våra mätningar inleds. I det här inlägget hjälper vi till att sortera i dessa förslag: Vad lovas egentligen på invandrings- och integrationsområdet i partiernas valmanifest 2018?

Jo, Sverigedemokraternas väljare är faktiskt emot invandring

Om många väljare anser att invandring är en viktig fråga, tycker att invandringen borde minska, och röstar på ett parti vars viktigaste fråga är att minska invandringen, ligger det nära till hands att tänka att invandringsmotståndet är en viktig förklaring till partivalet.

En ny rapport och debattartikel från tankesmedjan Futurion menar dock annorlunda. Debattartikeln har fått rubriken ”Det är inte invandringen som får folk att rösta SD”, och i rapporten konstateras att ”det går att förstå stödet för Sverigedemokraterna som en effekt av framförallt en ökad arbetsmarknadsoro.”

Det är en häpnadsväckande slutsats.

Argumentet är att oro för globalisering och automatisering i arbetslivet leder till en otrygghet som tar sig uttryck i röster på populistiska partier – Sverigedemokraterna i det svenska fallet. Invandringsmotstånd är om något ett symptom på dessa underliggande och viktigare orsaker, menar man.

Invandring och brottslighet – en kommentar till Jerzy Sarnecki

Kriminologen Jerzy Sarnecki publicerade idag en intressant artikel på DN Debatt, som fåt rubriken ”Ökad invandring leder inte till ökat antal brott”. Sarneckis argument är att invandrare visserligen är överrepresenterade i brottsstatistiken, men det beror inte specifikt på att de är invandrare, utan kan förklaras av faktorer såsom fattigdom eller segregation.

Sarneckis angreppssätt är standard inom samhällsvetenskapen. Man konstaterar att det finns ett samband mellan två variabler – invandring och brottslighet – och för att avgöra om det är ett orsakssamband kontrollerar man för andra variabler. Men då gäller det att inte bara ha koll på statistiken, utan också att hålla tungan rätt i mun i de teoretiska resonemangen.

Ledde ID-kontrollerna till färre bostadsinbrott? Det verkar inte så.

Den fjärde januari 2016 infördes ID-kontroller för resande till Sverige över Öresundsbron. Syftet var att minska antalet asylsökande som kom till Sverige. Men hade kontrollerna andra effekter?

Enligt en artikel i Kristianstadsbladet är svaret ja. ”Gränskontrollerna minskar inbrotten” är rubriken, och artikeln berättar att bostadsinbrotten i Kristianstad har minskat med hälften sedan kontrollerna införts. Samma trend syns i ”hela nordöstra Skåne” enligt artikeln. En intervjuad polis förklarar varför:

”Det är svårt att säga, men jag tror att det har med gränskontrollerna att göra. De stora inbrotten vi hade tidigare gjordes ofta av kvalificerade inbrottstjuvar som körde en räd in i landet och snabbt ut igen. Skåne var hårt utsatt.”

Om det stämmer är det en god nyhet. En titt på statistiken från Brottsförebyggande rådet visar att antalet anmälda bostadsinbrott mycket riktigt sjunker dramatiskt samma månad som kontrollerna införs. I grafen nedan visas antalet inbrott per capita månad för månad kring årsskiftet 2015/2016 i den röda linjen, medan den grå linjen visar motsvarande statistik för genomsnittet de fem föregående åren. Nedgången januari 2016 är kraftig.

Har positiva är ledarsidorna till invandring? Kritik av en ny studie

Har media framställt invandringen i ett alltför positivt ljus? Det är en av flera frågor som tre forskare försöker besvara i en ny studie. Niklas Bolin, Jonas Hinnfors och Jesper Strömbäck analyserar alla artiklar mellan första januari 2010 till 30 juni 2015 från fyra stora tidningars ledarsidor som nämner invandring (exakt 1000, lustigt nog). Artiklarna klassificerades som ”dominerande negativ”, ”balanserad/neutral” eller ”dominerande positiv”. Resultatet visar att merparten av artiklarna, 79%, är balanserade. 17% är negativa, och bara 3% positiva. Forskarna konstaterar därför att ”det finns ingenting som tyder på att svenska ledarsidor skulle ge en överdrivet positiv bild av invandringen till och integrationen i Sverige.”

Diskussionen i den här frågan har hittills förts utifrån enskilda exempel eller vaga uppfattningar, så data är mycket välkommet. Reaktionerna på studien har varit blandade, men det är också så forskning ska fungera. Bra forskning sätter sällan punkt, utan leder till nya frågor. Men jag vill ändå ifrågasätta, eller åtminstone sätta parenteser kring, studiens slutsats.

Politik utan mandat

Man brukar säga att det finns två statsvetenskapliga modeller för röstande i val. Sanktionsmodellen bygger på att väljarna utvärderar den politik regeringen fört under mandatperioden. I mandatmodellen bedömer istället väljarna partiernas program för framtiden. Bakåt- eller framåtblickande. I undersökningar har det visat sig att svenska väljare framförallt verkar se framåt, och välja parti mer efter vad partierna ska göra än vad de redan gjort.

Tyvärr saknar partierna mandat för den politik som nu bedrivs. Alla partier utom Sverigedemokraterna förespråkade i valet 2014 en generös asylpolitik. Sedan dess har de flesta partier svängt 180 grader. Regeringen har, påhejad av moderaterna, kraftigt försvårat för människor att söka asyl, vilket man också berömmer sig för. Kontrasten mot retoriken från valrörelsen, eller sensommaren 2015, är total.

Ironiskt nog kan detta brott med tidigare utfästelser ha fört socialdemokraterna närmare sina väljare än före valet. I SOM-undersökningarna som gjordes under förra mandatperioden (2010-2013) uppgav 40 procent av S-sympatisörerna att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. Bara 30 procent tyckte att det var ett dåligt förslag. Ur detta kan man förvisso inte utläsa exakt vilken nivå väljarna önskar sig, men klart är att den tidigare linjen inte hade ett kompakt stöd.

Men man sökte inte heller mandat för de enorma kostnader som följer på förra årets stora flyktingmottagning, och vad värre är, man gör det inte ens nu. I finansministerns debattartikel igår var huvudnumret en satsning på en halv miljard till integration. Vad som istället borde lyfts fram är satsningen på de 30 miljarder till flyktingmottagande år 2016 som tillkommit sedan höstens budgetproposition, och vad som bör göras för att hantera den. Ingen annan reform är tillnärmelsevis lika omfattande.

Vilka är utlandssvenskarna?

Nu är den här! Boken Svenska utlandsröster (Solevid (red), 2016) finns nu att ladda ner i sin helhet på SOM-institutets hemsida. Boken bygger på den unika SOM-undersökningen till utlandssvenskar som vi genomförde hösten 2014. Tidigare blogginlägg om undersökningen som jag har skrivit finns här, här, här och här. Analyserna i bokens 14 kapitel bygger på 2668 enkätsvar från utlandssvenskar i 103 länder. Arton forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, nationalekonomi, religionssociologi och statsvetenskap från universitet och forskningsinstitutioner i Sverige, Norge och Danmark medverkar i boken. I det här och i några följande blogginlägg kommer jag att presentera olika resultat från boken. Det här inlägget baseras på delar av inledningskapitlet med samma namn som boken.

En viktig kunskap som SOM-undersökningen till utlandssvenskar bidrar med är svaret på en till synes enkel fråga; vilka är utlandssvenskarna? Frågan är både viktig och intressant eftersom svaret ger en bild av vad som karaktäriserar gruppen svenska utvandrare.

För att få en uppfattning om vilka det är som har svarat på vår undersökning jämför vi dem med de som svarat på den nationella SOM-undersökningen 2014. Att vi gör den här jämförelsen beror på att de svarande i den nationella SOM-undersökningen är en återkommande jämförelsepunkt i boken. Figur 1 visar frekvensfördelningen på ett antal socioekonomiska bakgrundsfaktorer bland utlandssvenskar samt bland boende i Sverige som valt att svara på SOM-institutets undersökningar. Den nationella undersökningen går ut till personer 16-85 år boendes i Sverige men i analyserna nedan använder vi samma åldersspann som undersökningen bland utlandssvenskar, nämligen 18-75 år.

Som figur 1 visar är det små könsskillnader mellan de svarande i den nationella SOM-undersökningen och SOM-undersökningen till utlandssvenskar. Åldersfördelningen ser däremot annorlunda ut i de två grupperna; utlandssvenskarna är mindre jämnt fördelade mellan de fyra åldersgrupperna. Nästan hälften av de svarande på utlandsundersökningen är 30-49 år medan motsvarande andel är omkring 30 procent av de svarande som bor i Sverige. I korthet är de svarande på utlandsundersökningen i lägre grad unga och äldre jämfört med de som besvarat den nationella undersökningen.

Den största skillnaden mellan personer boendes i Sverige och utlandssvenskar är dock utbildningsnivån. Hela 58 procent av utlandssvenskarna är högutbildade, vilket motsvarar examen från universitet/högskola eller studier på forskarutbildning. Skillnaden i andelen högutbildade mellan de svarande utlandssvenskarna och de svarande som bor i Sverige är 26 procentenheter. Det är tydligt att personer med högre utbildning i större utsträckning söker sig utomlands. Det går dock inte att bortse från att högutbildade i utlandet i större utsträckning också kan ha besvarat undersökningen.

(Klicka på bilden för att se en uppförstorad version)

Figur 1 Socioekonomisk sammansättning bland personer boendes i Sverige och utlandssvenskar (procent)

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (blå stapel) och SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014 (gul stapel). Data från SOM-undersökningen till utlandssvenskar är viktade, se här för mer information.

Det är också en något högre andel av utlandssvenskarna som anser sig klara sig mycket bra på nuvarande inkomst jämfört med personer boendes i Sverige som svarat på den nationella SOM-undersökningen. Slår man ihop de två kategorierna mycket bra och ganska bra är det dock jämnare mellan de två undersökningarna. Bland personer boendes i Sverige anser 79 procent att de klarar sig mycket eller ganska bra på nuvarande inkomst jämfört med 84 procent bland utlandssvenskarna. Den högre utbildningen slår också igenom i vilken yrkeskategori utlandssvenskarna tillhör. I jämförelse med personer boendes i Sverige är utlandssvenskarna i högre grad tjänstemän med arbets- eller företagsledande funktion och i betydligt lägre grad arbetare (se figur 1). Vidare är utlandssvenskarna som besvarat undersökningen i högre grad gifta än de svarande boendes i Sverige och det är också en högre andel bland de som utvandrat som har barn.

Att döma av denna enklare jämförelse mellan gruppen utlandssvenskar som besvarat vår undersökning och personer i samma ålder boendes i Sverige (som deltagit i den nationella SOM-undersökningen) framträder att utlandssvenskarna på ett övergripande plan är en mycket väletablerad grupp. Att gruppen socioekonomisk sett skiljer ut sig från den genomsnittlige personen som bor i Sverige (som deltagit i den nationella SOM-undersökningen) är väl värt att bära med sig för den som läser boken. Att gruppen som helhet skiljer ut sig jämfört med personer boendes i Sverige säger dock ingenting om de skillnader som kan finnas inom gruppen utlandssvenskar och som studeras i bokens övriga kapitel.