Det omöjliga mandatet

Väljarna har bara givit Centerpartiet mandat att…!

Mandatet från miljöpartistiska väljare innebär…!

Björklund har inte mandat att…!

Exemplen på tvärsäkerhet kring vad partierna får och inte får göra för att ”inte svika sitt mandat” har varit många under hösten 2018. Jag har slagits av den lätthet med vilken politiker, journalister och allmänhet avgör vad partierna har lovat. Det framstår så enkelt i debatten att definiera vilket mandat partierna har fått. Den statsvetenskapliga litteraturen är betydligt mer velande och ödmjuk. Den ifrågasätter faktiskt om vi alls kan veta vad väljarna kommunicerar i val. Och den lägger stort ansvar på partierna att själva stå för sin tolkning av vilket mandat de har fått och att inte skicka över tolkningen till en allmän (och omöjlig) bild av vad ”väljaren” eller ”partimedlemmen” har ”sagt åt dem” att göra.
Läs mer

Den politiska splittringen ökar i landets kommuner

Jag vet inte om du hört, men det är svårt att få till en regering i riksdagen. Orsaken är naturligtvis att det numera är åtta partier som delar på mandaten, och att de stora partierna tappat. Det blir fler så kallade veto-spelare – aktörer som kan stoppa processen. Annie Lööf klagade på sin presskonferens häromdagen på att Socialdemokraterna och Moderaterna stoppat olika regeringskonstellationer, och har själv också stoppat två andra. Ju fler som måste vara överens, desto svårare att komma framåt.

Också i kommunerna är det klurigt. I Göteborg ser det ut att bli någon sorts maktskifte efter långt Socialdemokratiskt maktinnehav, men det nya alliansstyret har bara 24 av 81 mandat, vilket kommer göra det svårt för nya kommunstyrelseordföranden Axel Josefson att få igenom sin politik.

Ett sätt att mäta graden av splittring är med Herfindahlindexet. Det konstruerades ursprungligen för att mäta koncentration i marknadsandelar, dvs om ett företag var nära monopolställning eller om det fanns mycket konkurrens. Man kan också applicera det på politiska partiers andelar av mandaten. Man får då ett index som går från 0 (massor av små partier som alla är lika stora) till 1 (ett parti har alla mandaten).

Jag har räknat ut detta index för alla landets kommunfullmäktige, i valen 1973-2018 (dessutom vände jag på indexet så att högre värden betyder mer splittring, men det ändrar ingenting).

Det finns naturligtvis en spridning mellan kommunerna i varje val, men den genomsnittliga splittringen har ökat gradvis. I grafen nedan visas fördelningen av landets alla kommuners indexvärden år för år – att kurvan går högt upp betyder att många kommuner återfinns vid det indexvärdet. Man kan alltså se att tyngdpunkten förskjuts åt höger med tiden.

1973 hade de flesta kommuner ett värde mellan 0,6 och 0,75. 2018 har de flesta istället värde mellan 0,7 och 0,9. Snittkommunen idag liknar en av de allra mest splittrade kommunerna 1973.

ridgebild.png

Läs mer

Men hur uttrycker du dig?! Hur riksdagsledamöter talar om migration

Det här är ett gästinlägg av Petrus Olander och Eitan Tzelgov, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet respektive University of East Anglia.

***

I en nyligen publicerad artikel ställde vi oss samma fråga om riksdagsledamöter i allmänhet som Annie Lööf ställde till Jimmie Åkesson under partiledardebatten i SVT. Hur pratar ledamöterna om migration? Att undersöka tal snarare än exempelvis röstning har fördelen att medan svenska riksdagsledamöter i stort sett alltid följer partilinjen när det är dags att rösta har tidigare forskning visat att parlamentariker kan använda sina tal för att markera avstånd eller närhet till partiledning och sin valkrets. Genom att undersöka tal kan vi alltså förstå mer om hur åsikter inom partier ser ut.

För att besvara frågan sammanställde och analyserade vi alla tal i riksdagen som berörde migration mellan 2005 och 2016. Med hjälp av programmet Wordfish konstruerade vi en modell utifrån hur ofta olika ord använts i anföranden. Vi kunde då se att vissa tal använde en uppsättning ord, medan andra ofta använde andra typer av ord.

En grupp kallade vi Socio-ekonomiskt ansvar, med ord som jobb, ansvar, arbetsmarknad och etablering. Den andra kallar vi Kulturella skillnader, med ord som hatbrott, extremism, religion och demokrati. Och många tal föll någonstans mitt emellan, med ord från båda grupperna.

Läs mer

Folkets främsta företrädare – nya resultat från Riksdagsundersökningen

Det här är ett gästinlägg av David Karlsson, lektor vid förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.

***

Runt om i världen ställs demokratin inför nya utmaningar. Etablerade partier förlorar val och nya populistiska och auktoritära krafter vinner mark. På många håll gror ett missnöje med demokratins aktörer och institutioner. Mot denna tankeväckande fond ställs den svenska nationella demokratin under hösten 2018 inför nya utmaningar: Över sex veckor efter riksdagsvalet vet vi fortfarande inte vem som vann. Partierna samråder och tonen i medias rapportering är bekymrad. Hur ska det gå för den svenska demokratin?fff

Det är mot denna bakgrund förhoppningsvis lite lugnande att ta del av forskningsresultaten från den nya antologin ”Folkets främsta företrädare” som kom ut strax före valet. I antologin analyserar 13 forskare resultat från Riksdagsundersökningen (RDU), en enkätundersökning till ledamöterna i riksdagen som genomförts återkommande vid Göteborgs universitet sedan 1960-talet. Och ett huvudintryck från de olika delstudierna är att den svenska demokratin – som under denna mandatperiod kommer att fylla hundra år – trots allt mår ganska bra. 

Läs mer

Vad lovar partierna att göra i migrationspolitiken 2018 – 2022?

Detta inlägg är samförfattat av Christian Björkdahl och Elin Naurin.

***

Invandrings- och integrationsfrågor står högt på dagordningen i årets valrörelse. Väljarna har fler förslag att förhålla sig till än vad som har varit fallet i någon tidigare valrörelse. 2018 års valmanifest erbjuder faktiskt fler vallöften på området än vad samtliga sju tidigare valrörelser har gjort – tillsammans. I år ger riksdagspartierna inte färre än 267 vallöften inom invandrings- och integrationsområdet. Det är långt fler än de 188 vallöften som sammanlagt har givits i alla riksdagsvalmanifest sedan 1991 då våra mätningar inleds. I det här inlägget hjälper vi till att sortera i dessa förslag: Vad lovas egentligen på invandrings- och integrationsområdet i partiernas valmanifest 2018?
Läs mer

2014 gav ett nytt svenskt rekord i vallöftesgivande. Se listan här!

Detta inlägg är författat av Christian Björkdahl och Elin Naurin.

***

Valrörelser innebär diskussioner om vallöften. Som vallöftesforskare ligger vi dock ofta en mandatperiod efter den samhälleliga diskussionen. När vi studerar uppfyllande av vallöften koncentrerar vi oss på vallöften som givits tidigare mandatperioder, eftersom den nuvarande ännu inte är avslutad. Vi har därför än så länge inte data som kan slå fast hur många vallöften som uppfyllts sedan 2014-års val. Just nu är det istället en uppgift för medier och intresserade medborgare att ta sig an. Men vi kan hjälpa till i en sådan granskning genom att publicera vår lista över vilka vallöften som gavs av riksdagspartierna och FI i valmanifesten inför 2014 års val, och det gör vi i detta inlägg.*

Vallöfteslistan visar att tidigare decenniers ökning av vallöftesgivandet fortsatte även 2014. Vi hittar sammanlagt fler än 1800 vallöften i de svenska riksdagspartiernas valmanifest 2014. Det är faktiskt ett nytt svenskt rekord i vallöftesgivande. I ett tidigare inlägg har vi sammanfattat vallöftesgivandet under perioden 1991 – 2010. Mellan 1991 och 2014 ökade det antal vallöften som vi hittar i manifesten från 371 till 1848 löften.
Läs mer

Det drar ihop sig

Riksdagsvalet är mindre än fyra månader bort, och de senaste opinionsmätningarna tyder på att det kan bli politisk jordbävning. Socialdemokraterna går mot sitt sämsta resultat genom tiderna, och Sverigedemokraterna mot ännu ett succéval. Vore majmätningarna valresultat skulle regeringsbildningen bli extremt komplicerad.

Men det är långt kvar till valdagen! Valkampanjerna har knappt dragit igång! I undersökningar säger över hälften att de bestämmer sig först i slutet av valrörelsen! Än kan mycket förändras! Eller?

Troligen inte. Även om många bestämmer sig sent, så tenderar olika rörelser att ta ut varandra, skriver Henrik Ekengren Oscarsson och Sören Holmberg i boken ”Svenska väljare”.

Läs mer