Lucka #22: Our kids

Det här är ett gästinlägg författat av Erik Amnå, Mats Ekström och Håkan Stattin, betitlat ”Our kids” efter Robert Putnams senaste bok [i]

Vad vågar vi knyta för förhoppningar till det barn som nu strax ska födas? Varför beter sig inte barnen och ungdomarna såsom vi gjorde, eller rättare: minns att vi gjorde, eller kanske som vi borde ha gjort…? De vänder ju ryggen (såväl som andra kroppsdelar) mot de traditioner vi byggde upp och som skulle visa sig bilda en av världens starkaste demokratier. Hur ska det gå för svensk demokrati?

Inte bara Putnam håller ungdomarna ansvariga för demokratiernas påstådda försvagning. Andra snarast idylliserar ungdomens nya politiska vanor. Men faktum är att forskningen om ungas samhällsengagemang har varit eftersatt. Under en tid förutspådde man till och med den politiska socialisationsforskningens död.amna-stattin

Inom RJ-programmet om hur ungdomar utvecklar samhällsengagemang har vi varit femton medievetare, utvecklingspsykologer och statsvetare som åren 2010—2015 följt 4 000 individer mellan 13 och 30 år plus deras bästa kompisar och föräldrar. Den internationellt unika longitudinella databasen förbereds nu för ett mer allmänt bruk av bland andra elever/studenter, lärare, utredare och journalister. Vi vill här lyfta några av resultaten hittills. För mer utförligare resonemang och referenser, ladda gärna ned vår populärvetenskapliga slutrapport Ungdomars politiska utveckling (http://rj.se/globalassets/skriftserie/rj_skriftserie_12.pdf)

Läs mer

Lucka #5: Hur påverkar korruption valdeltagande?

Det här inlägget är samförfattat av Stefan Dahlberg, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Maria Solevid, universitetslektor i Statsvetenskap vid samma lärosäte.

En grundläggande princip i den representativa demokratin är att väljare aktivt väljer sina politiska representanter och att de valda politiska representanterna agerar i enlighet med väljarnas intressen. Om den valda regeringen inte uppfyller väljarnas intressen utkräver väljarna ansvar genom att rösta bort regeringen i samband med kommande val. Att väljare går och röstar är därmed en av de viktigaste indikatorerna på hur legitim en demokrati är. Lite enkelt formulerat, ju högre valdeltagande, desto bättre anses demokratin fungera. Men vad händer när länken mellan väljare och valda förstörs av korruption? Läs mer

Hur är det att vara kommunpolitiker?

Detta inlägg är samförfattat av Gissur Ó Erlingsson, Mattias Fogelgren och Richard Öhrvall. Det är tredje och sista delen i vår miniserie, ”Guldkornen från Att ta plats i politiken”. 

***

Otack är världens lön, brukar det heta. Uttrycket är måhända träffande för landets kommunpolitiker. I Sverige finns nämligen omkring 38 000 kommunpolitiker som uppbär uppdrag på lokal nivå. Den absoluta majoriteten av dessa – 97 procent – är fritidspolitiker. De får alltså i typfallet ingen lön för uppdraget, utan sköter uppdragen vid sidan exempelvis jobb eller studier. Det finns faktiskt äldre studier (Bäck 2000: 26) som antyder att fritidspolitikerna – när allt är räknat och klart – förlorar ekonomiskt på sitt engagemang.

Man kan argumentera för att dessa människor bär upp vår demokrati på gräsrotsnivå genom att ta på sig uppdrag i kommunpolitiken och genom hålla liv i de lokala partiapparaterna. Med tanke på att vi inte sällan hör talas om utbrett politikerförakt (och en del studier visar att misstron särskilt riktas mot just kommunpolitiker…), samt att närmare var femte politiker hoppar av sitt uppdrag i förtid, är det relevant att ställa sig frågan: hur upplever egentligen kandidater till fullmäktigeuppdrag att de blir bemötta som ”kommunpolitiker”, och hur uppger man att man trivs med sin tid som aktiv i kommunpolitiken? Läs mer

Hur mycket, och på vilket sätt, deltar gräsrötter i valkampanjer?

Detta inlägg är samförfattat av Gissur Ó Erlingsson, Mattias Fogelgren och Richard Öhrvall

***

Dags så för del 2 i miniserien där vi plockar ut några godbitar från rapporten ”Att ta plats i politiken”

I forskningen om väljarbeteende och valresultat, är intrycket att man i stigande grad inte enbart eller huvudsakligen betraktar partier som passiva offer för den socioekonomiska väljardemografi de råkar befinna sig i. Sådana så kallade ”efterfrågeperspektiv” kompletteras ofta med något slags ”utbudsperspektiv”, där forskarna säger att partiernas egna agerande – till exempel valkampanjer och annan övertalning – kan spela roll för valresultaten. Härvidlag är en intressant aspekt av detta: i vilken utsträckning, och på vilket sätt, deltar partiernas gräsrötter (här definierade som kandidater till kommunfullmäktige) i valkampanjerna?

Läs mer

Orons politiska konsekvenser

Betydelsen av känslor för politiska ställningstaganden och ageranden har fått allt större uppmärksamhet i den internationella politisk-psykologiska forskningen över tid. Känslor är en grundläggande del av alla politiska opinioner (Neuman et al 2007). I det här inlägget ska jag kort illustrera hur oro påverkar två indikatorer på politiskt engagemang i Sverige: intresse för politik och i vilken utsträckning man diskuterar politik. Det empiriska materialet kommer från den nationella SOM-undersökningen 2014. Läs mer

Varför ser sig kvinnliga EU-kandidater som mindre kompetenta? Om könsroller och stereotyper i politiken

Moderaterna har genom åren haft lättare att attrahera manliga än kvinnliga väljare. Kommer en kvinnlig partiledare att kunna ändra på det? På senare tid har forskningen visat att kvinnor inte i större utsträckning röstar på kvinnliga politiker, eller att kvinnliga politiker får fler kvinnor att engagera sig politiskt. Detta betyder emellertid inte att könsskillnader inom politiken är ett minne blott. Jag ska i detta inlägg kort diskutera kön och politik. Det mesta av forskning kring könsskillnader inom politiken kommer från USA, så mycket av det jag skriver om relaterar till den forskning som gjorts där. Men jag ska i slutet av inlägget diskutera ett resultat från en undersökning som jag ansvarade för och som gjordes med kandidaterna i EU-valet 2014. Resultatet påvisar skillnader mellan hur manliga och kvinnliga kandidater bedömer sin egen kompetens. Läs mer

Trivial Pursuit-effekten, eller, hur man sänker någons politiska självförtroende

Det här är ett gästinlägg av Moa Olin, Maria Tyrberg och Ida Söderlund, studenter på masterprogrammet i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

***

Politiskt intresse anses vara en viktig del i en välfungerande demokrati. Om intresset för politik är lågt finns risk för minskat politiskt deltagande, vilket kan urholka demokratiska värden. Inom statsvetenskaplig forskning talas det ofta om att politiskt kunniga personer generellt sett är mer intresserade av politik. Baksidan av detta samband är naturligtvis att de som upplever sig som okunniga istället tenderar att inte intressera sig, och i förlängningen att inte engagera sig politiskt. Denna baksida har vi valt att undersöka med hjälp av ett litet experiment.

Läs mer