Om ROT-avdraget och Löfvens vallöftesdilemma

Efter att regeringen har meddelat att ROT-avdraget ska sänkas från 50 till 30 procent har det talats om att Socialdemokraterna bryter ett viktigt vallöfte (här och här till exempel). Samtidigt har andra hävdat att reformen är i linje med Miljöpartiets vallöften. Här är några snabba tankar kring vad vallöftesforskningen kan hjälpa till med i diskussionen. Läs mer

Löfvenregeringens första tid och situationen inför budgetomröstningen, några reflektioner.

Regeringen har haft en tung första månad. Här följer en genomgång av tänkbara förklaringar till motgångarna och en diskussion om vad vi kan vänta oss inför och efter omröstningen om statens budget den 3 december.

Regerande är ett hantverk, något som kräver både omfattande specialkunskaper och praktisk erfarenhet. Regerande består i mycket mer än den sida vi oftast ser av politiken: uttryck för ideologisk övertygelse och uppfattningar i olika sakpolitiska frågor. Regerande är inte de ideologiska brandtalens forum, utan handlar till mycket stor del om praktisk förvaltning (Regeringskansliet är en myndighet), om administration och representation. Regeringen styr förvisso riket, men det är riksdagen som stiftar lagar och beslutar om statsbudget och regerande kräver därför insikt om riksdagens funktionssätt, både enligt regelverk och praxis. Inte minst gäller detta för en minoritetsregering som inte har ett givet stöd från en majoritet i riksdagens kammare. En del av regeringens problem skulle kunna hänföras till denna brist på erfarenhet.

Stefan Löfven själv har inte erfarenhet av vare sig regering eller riksdag, och regeringens finansminister Magdalena Andersson har förvisso erfarenhet från Regeringskansliet, men inte som statsråd och har inte heller hon tidigare suttit i riksdagen. Mot den bakgrunden är det möjligen förvånande att Löfven inte valde att ta in fler statsråd med bakgrund inom dessa sfärer.

Läs mer

Hur negativ är den svenska parlamentarismen? – överlevnadsstrategier i riksdagen efter 2014 års val

Detta är ett gästinlägg författat av Lars Davidsson, filosofie doktor som tidigare har arbetat som tjänsteman i riksdagen.

***

”Med en månad kvar till valet tyder mycket på att de tre rödgröna partierna blir större än alliansen, men att de inte får egen majoritet. I ett sådant läge tror LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson att alliansen kommer att regera vidare med stöd av Sverigedemokraterna.

– Jag är väldigt säker på att vi då väljer en statsminister som heter Fredrik Reinfeldt. Jag tror inte väljarna är medvetna om att det är på väg att hända, säger han”.

I en artikel i Dagens Nyheters från i fredags ringde LO:s ordförande till synes desperat i varningsklockan. Om nuvarande opinionsläge står sig på valdagen riskerar Sverige att få en ”blåbrun sörja” i riksdagen efter valet och ett oväntat valutslag där alliansregeringen, även om den skulle samla mindre stöd hos väljarna än de rödgröna partierna, ändå sitter kvar. Karl-Petter Thorvaldsson var inte först med att spekulera i vad som skulle kunna hända i riksdagen om nuvarande opinionsläge står sig, men hans uttalanden var ovanligt tvärsäkra. ”Jag slår vad om att han regerar vidare”, sade LO-ordföranden.

Men hur ser de konstitutionella förutsättningarna för fyra år till med Fredrik Reinfeldt egentligen ut? Kan han verkligen regera vidare även om Stefan Löfven skulle samla fler röster i riksdagen? Vill han? Läs mer

Vad får Sverige först: kvinnlig stats- eller regeringschef?

I går var det den 8 mars och därmed den internationella kvinnodagen. Här på Politologerna tycker vi att det finns anledning att även i dag och andra dagar reflektera över hur  pass jämställt den politiska makten är fördelad i Sverige. Anders Sundell och jag skrev för ett år sedan om jämställdhet i de valda församlingarna över tid. Då det inte har varit några val sedan dess har inte heller mycket hänt sedan dess. Men det kommer att bli intressant att se hur partierna väljer att formera sina valsedlar inför årets alla val. I det här inlägget tänker jag dock lyfta blicken för att se hur Sverige står sig mot övriga länder. Inter-Parliamentary Union är en organisation som bland annat tar fram statistik över kvinnors representation i parlament. De har en databas som är utmärkt för den som är intresserad av ämnet. Av den framgår att Sverige ligger i topp vad gäller andel kvinnor i nationella parlament. Med 45 procent kvinnor i riksdagen hamnar vi på en fjärde plats efter Rwanda, Andorra och Kuba. Rwanda är det enda land där kvinnor utgör en majoritet av Läs mer

Bevara tidningen Riksdag och Departement

Tidningen Riksdag och Departement (RoD) är nedläggningshotad. Tidningen har getts ut sedan 1976 och har sina rötter i ett statligt informationsblad som regeringen började ge ut redan 1939. Administrativ huvudman är den svenska riksdagen, men riksdagen har inget inflytande över tidningens innehåll. RoDs uppgift är att täcka alla politiska beslut som leder fram till lagändringar. Alla direktiv, SOU, Ds och propositioner rapporteras. Tidningen gör också ett urval av vad läsaren behöver veta om sådant som lagrådsremisser, remissrundor, motioner etc.

I mitt arbete med att förstå vilka politiska beslut som fattas i det svenska politiska systemet är RoD och dess arkiv väldigt användbara. Jag har därför varit i kontakt med riksdagens ledamöter i konstitutionsutskottet för att uttrycka min oro inför nedläggningsbeslutet. Under våren tar nämligen konstitutionsutskottets ledamöter personligen på sig ansvaret att antingen lägga ner eller värna denna unika källa till information om det demokratiska beslutsfattandet i Sverige. Läs mer

Vilka vallöften bryts och vilka uppfylls?

I gårdagens inlägg skrev jag om antalet vallöften fyra svenska regeringar uppfyllde under perioden 1994-2010. Det här inlägget handlar om vilka löften som ges och vilka som bryts. Bland annat finner jag att Socialdemokraterna uppfyller sina arbetsmarknadspolitiska löften mer sällan än löften inom andra områden.

Generellt sett brukar vallöftesstudier komma fram till att partier ger viktiga vallöften som påverkar väljares vardag om de blir uppfyllda. Den bilden bekräftas när vallöften analyseras i Sverige. Läs mer

Om svenska regeringars vallöften 1994-2010

I en ny artikel i West European Politics drar jag slutsatsen att svenska regeringar uppfyller fler vallöften än vad andra demokratiska regeringar gör. Svenska väljare har de senaste åren haft större anledning än väljare i andra länder att noggrant överväga de vallöften som givits i partiers valmanifest. Jag ska ägna två korta blogginlägg åt artikeln. I detta första ges en övergripande bild av hur många löften som uppfylls och av varför de svenska regeringarna är relativt effektiva. I nästa diskuterar jag vilka löften som ges och vilka som inte uppfylls. Läs mer