2014 gav ett nytt svenskt rekord i vallöftesgivande. Se listan här!

Detta inlägg är författat av Christian Björkdahl och Elin Naurin.

***

Valrörelser innebär diskussioner om vallöften. Som vallöftesforskare ligger vi dock ofta en mandatperiod efter den samhälleliga diskussionen. När vi studerar uppfyllande av vallöften koncentrerar vi oss på vallöften som givits tidigare mandatperioder, eftersom den nuvarande ännu inte är avslutad. Vi har därför än så länge inte data som kan slå fast hur många vallöften som uppfyllts sedan 2014-års val. Just nu är det istället en uppgift för medier och intresserade medborgare att ta sig an. Men vi kan hjälpa till i en sådan granskning genom att publicera vår lista över vilka vallöften som gavs av riksdagspartierna och FI i valmanifesten inför 2014 års val, och det gör vi i detta inlägg.*

Vallöfteslistan visar att tidigare decenniers ökning av vallöftesgivandet fortsatte även 2014. Vi hittar sammanlagt fler än 1800 vallöften i de svenska riksdagspartiernas valmanifest 2014. Det är faktiskt ett nytt svenskt rekord i vallöftesgivande. I ett tidigare inlägg har vi sammanfattat vallöftesgivandet under perioden 1991 – 2010. Mellan 1991 och 2014 ökade det antal vallöften som vi hittar i manifesten från 371 till 1848 löften.
Läs mer

Lucka #5: Äldres politiska inflytande

Den senaste tiden har ämnet äldrefrågor och äldres politiska inflytande kommit upp i olika sammanhang. Med tanke på de stora välfärdsutmaningar Sverige och många andra västländer står inför med en allt större åldrande befolkning är det kanske inte så konstigt att fokus riktas just mot äldrefrågor och äldre väljare. Med äldre väljare avses personer som är 65 år eller äldre, det vill säga personer från pensionsålder och uppåt. I 2014 års val var andelen äldre drygt 25% av valmanskåren och andelen kommer med stor sannolikhet att öka i kommande val i takt med en ökande åldrande befolkning.

Inom det statsvetenskapliga forskningsfältet politiskt beteende är upptagenheten av ungdomar/yngre väljare mycket stor, detsamma gäller för många av de olika demokratisatsningar runt om i landet. Självklart är upptagenheten befogad, det handlar ju om att kontinuerligt skola in nya demokratiska medborgare som röstar och på andra sätt gör sina röster hörd i den representativa demokratin. Men vilka faktorer som påverkar varför människor fortsätter respektive slutar att rösta eller göra sina röster hörda på annat sätt vid en högre ålder är inte tillnärmelsevis lika väl utforskat eller för den delen prioriterat. I ett pågående projekt forskar jag om hur hälsa och livskvalité påverkar politiskt deltagande bland äldre väljare (projektet finansieras av AGECAP, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet) och jag hoppas få anledning att återkomma med resultat från det projektet.

Politiskt beteende i olika åldersgrupper är också intressant ur ett demokratiteoretiskt perspektiv. Det handlar om vems intressen som tillvaratas och i förlängningen om rättvisa mellan generationer och vem som bör får vara med att bestämma. Brexit är ett intressant fall ur ett sådant generationsperspektiv där äldre väljare i högre grad röstade för Brexit medan yngre väljare, som i mycket högre grad ska ta konsekvenserna av beslutet, i stor majoritet röstade för att Storbritannien skulle stanna kvar i EU (se ex https://blogs.cardiff.ac.uk/wiserd/2017/02/24/young-people-and-brexit-a-generational-divide/). Omvänt finns det troligen fall där yngre väljare politiska intressen fått gehör på bekostnad av äldre väljares intressen.

I det här inlägget ska jag mycket översiktligt presentera äldres politiska inflytande med fokus på representationen av äldre i politiken och äldre väljares valdeltagande, partival och prioritering av sakfrågor.* Läs mer

Lucka # 18.SD:s valframgångar 2014 påverkade andra partiers interna dynamik

*Detta inlägg är samförfattat av Elin Naurin och Patrik Öhberg*

 

I politiska system som det svenska behöver politiker förhålla sig till både sitt partis och till sina väljares uppfattningar. Ibland hamnar de i situationer där de lokala väljarna tycker annorlunda än vad partiet centralt gör. Hur hanterar den enskilda politikern sådana situationer – när de egna väljarna plötsligt börjar rösta på ett annat parti och uppenbarligen inte delar ens eget partis hållning? Denna fråga ställer vi (tillsammans med Dan Butler vid Washington University i St Louis) i en nyligen publicerad artikel i tidskriften Comparative Political Studies. Vi tar de svenska Sverigedemokraternas valframgångar 2014 som utgångspunkt. Konkret undersöker vi huruvida politiker i andra partier försökte påverka sitt eget parti i riktning mot Sverigedemokraternas hållningar när deras väljare började rösta på Sverigedemokraterna. Och svaret är ja. Vi finner att på de ställen där Sverigedemokraterna ökade mest så försökte de lokala politikerna att påverka sitt parti till att vilja ta emot färre flyktingar. Läs mer

Lucka #15. Fi och Supervalåret 2014: Om väntad och oväntad röstdelning i svenska val

I detta inlägg gästas Politologerna av Sofie Blombäck och Jenny de Fine Licht, forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Tidigare i år publicerade Sofie och Jenny en artikel i Scandivinian Political Studies där de undersöker Fi:s sympatisörer. Med hjälp av Fi:s framgångar och motgångar under Supervalåret 2014 identifieras tidigare osedda mekanismer bakom röstdelning. Håll till godo!

2014 hade Sverige för första gången sedan vi gick med i EU val till alla nivåer samma år, ett så kallat supervalår. Det innebar bland annat att väljare måste ta ställning till om de ville stödja samma parti i Europaparlamentsvalet i maj och riksdagsvalet i september. 2014 var alltså ett utmärkt tillfälle för forskare att studera det som kallas röstdelning. Läs mer

Lucka #13. Könskvotering och kvinnligt ledarskap

I detta inlägg gästas Politologerna av Johanna Rickne, docent i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Tidigare i år publicerade Rickne en artikel i den högst rankade statsvetenskapliga tidskriften American Political Science Review (tillsammans med Diana O’Brien, Indiana University). I artikeln studeras de svenska socialdemokraternas satsning på ”varannan damernas” och viktiga slutsatser dras kring konsekvenser av könskvotering. Ett gott exempel på hur svenska data och svenska forskare för samhällsvetenskapen framåt! Läs mer

Lucka 9: Förlorade Hillary Clinton på grund av att hon är kvinna? Om kvinnliga kandidater i amerikansk politik.

Det amerikanska presidentvalet är över för denna gång. Även om mycket av de analyser som gjorts handlar om hur annorlunda allt har varit med Donald Trump, så finns det ändå en faktor som vi känner igen – den tillträdande presidenten är en man. Kvinnor har haft en mer undanskymd roll och möjligheten att bli politiker har många gånger skett i bakvattnet av deras mäns politiska framgångar.  De första kvinnor som kom i kongressen var exempelvis inte sällan änkor till avlidna kongressledamöter, eller så hade de redan en make som var aktiv i politiken. På så sätt är Hillary Clinton ganska typisk som kvinnlig pionjär – hon klev fram ur skuggen av sin make. Därmed skulle man kunna tro att kön är en central faktor i amerikansk politik. Men så enkelt är det inte.

Läs mer

Politiker underskattar hur många löften deras eget parti faktiskt ger

Det finns en okunskap bland politiker om hur mycket deras partier faktiskt lovar inför val. I artikeln Do they really know? On party representatives’ knowledge of the extent to which their parties make election pledges jämför jag hur många vallöften som partierna gav inför valet 2010 med hur många vallöften som politiker tror att partierna gav. Slutsatsen är att de flesta politiker kraftigt underskattar hur många politiska förslag som deras eget parti faktiskt sätter på pränt inför nationella val. Inget av partierna i 2010 års val gav färre än 100 löften i sina i officiella valmanifest, och de flesta gav klart fler. Men det vanligast svaret bland politikerna var att deras parti gav klart färre än 20 löften. Det näst vanligaste svaret var ”vet ej”. Sammantaget indikerar artikeln att det inte finns en sammanhållen och korrekt bild bland politiker utanför partieliten av hur många vallöften som faktiskt ges. Läs mer