Lucka #3: Regeringspartier straffas trots uppfyllda vallöften

Detta inlägg är samförfattat av Elin Naurin och Niels Markwat

Politiska partier straffas inte enbart för vallöften som bryts utan också för vallöften som uppfylls. Damned if you do, damned if you don’t, är en verklighet politiker har att hantera. Det visar vi i en nyligen publicerad studie där svenska väljare presenteras för socialdemokratiska uppfyllda och brutna vallöften.
Läs mer

Yngre och äldre förtroendevalda

I vilken grad våra förtroendevalda är representativa för den röstberättigade väljarkåren är en viktig aspekt av den representativa demokratin. Deskriptiv, eller social, representation är en vanlig representationsprincip och innebär en strävan att de förtroendevalda ska spegla den demografiska sammansättningen i väljarkåren. Vanliga aspekter som jämförs är kön, ålder och etnisk bakgrund. I det här inlägget ska jag beskriva representation utifrån ett åldersperspektiv med fokus på den yngsta respektive den äldsta åldersgruppen, två grupper som ofta lyfts fram som underrepresenterade. Synpunkter framkommer med jämna mellanrum på att äldre saknas i Riksdagen, samtidigt som det är svårt att rekrytera yngre politiker på lokal nivå. Läs mer

Valhemlighet med graderad rösträtt

Det här är ett gästinlägg av Olof Petersson, tidigare forskningsledare vid SNS och professor i statskunskap vid Uppsala universitet.

***

I samband med den allmänna rösträttens hundraårsjubileum skrev jag en tidningsartikel. En läsare hörde av sig med en fråga: ”Hur fungerade det rent tekniskt i vallokalen när vi hade den 40-gradiga skalan? Hur kunde man bibehålla valhemligheten eller brydde man sig inte om detta?”

Frågan har både principiella och praktiska aspekter. I dag tar vi valhemligheten för given och principen slås fast i regeringsformen, som innehåller formuleringen ”fria, hemliga och direkta val”. Men i ett äldre skede var frågan omstridd. John Stuart Mill såg hemliga val som ett undantag och offentlig röstning som huvudregel.

Sedan principen om hemliga val slagit igenom återstod de praktiska problemen. I Sverige uppkom frågan hur valhemligheten kunde tryggas i ett system med graderad rösträtt. Riksdagsvalen var i detta avseende oproblematiska eftersom man där röstade per capita; debatten om den ”politiska” rösträtten handlade i stället om olika slags spärrar och rösträttshinder avseende kön, inkomst osv. Graderad rösträtt tillämpades i de kommunala valen där personlighetsprincipen ännu inte hade slagit igenom. Enligt den tidens synsätt var det egendom och ekonomiska intressen som skulle representeras. Även bolag räknades som kommunmedlemmar. I 1862 års kommunalförfattningar fanns delvis olika regler för landskommuner, städer och landsting; dessutom styrdes Stockholm enligt en särskild förordning.

Läs mer

Det omöjliga mandatet

Väljarna har bara givit Centerpartiet mandat att…!

Mandatet från miljöpartistiska väljare innebär…!

Björklund har inte mandat att…!

Exemplen på tvärsäkerhet kring vad partierna får och inte får göra för att ”inte svika sitt mandat” har varit många under hösten 2018. Jag har slagits av den lätthet med vilken politiker, journalister och allmänhet avgör vad partierna har lovat. Det framstår så enkelt i debatten att definiera vilket mandat partierna har fått. Den statsvetenskapliga litteraturen är betydligt mer velande och ödmjuk. Den ifrågasätter faktiskt om vi alls kan veta vad väljarna kommunicerar i val. Och den lägger stort ansvar på partierna att själva stå för sin tolkning av vilket mandat de har fått och att inte skicka över tolkningen till en allmän (och omöjlig) bild av vad ”väljaren” eller ”partimedlemmen” har ”sagt åt dem” att göra.
Läs mer

Folkets främsta företrädare – nya resultat från Riksdagsundersökningen

Det här är ett gästinlägg av David Karlsson, lektor vid förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.

***

Runt om i världen ställs demokratin inför nya utmaningar. Etablerade partier förlorar val och nya populistiska och auktoritära krafter vinner mark. På många håll gror ett missnöje med demokratins aktörer och institutioner. Mot denna tankeväckande fond ställs den svenska nationella demokratin under hösten 2018 inför nya utmaningar: Över sex veckor efter riksdagsvalet vet vi fortfarande inte vem som vann. Partierna samråder och tonen i medias rapportering är bekymrad. Hur ska det gå för den svenska demokratin?fff

Det är mot denna bakgrund förhoppningsvis lite lugnande att ta del av forskningsresultaten från den nya antologin ”Folkets främsta företrädare” som kom ut strax före valet. I antologin analyserar 13 forskare resultat från Riksdagsundersökningen (RDU), en enkätundersökning till ledamöterna i riksdagen som genomförts återkommande vid Göteborgs universitet sedan 1960-talet. Och ett huvudintryck från de olika delstudierna är att den svenska demokratin – som under denna mandatperiod kommer att fylla hundra år – trots allt mår ganska bra. 

Läs mer

Vad lovar partierna att göra i migrationspolitiken 2018 – 2022?

Detta inlägg är samförfattat av Christian Björkdahl och Elin Naurin.

***

Invandrings- och integrationsfrågor står högt på dagordningen i årets valrörelse. Väljarna har fler förslag att förhålla sig till än vad som har varit fallet i någon tidigare valrörelse. 2018 års valmanifest erbjuder faktiskt fler vallöften på området än vad samtliga sju tidigare valrörelser har gjort – tillsammans. I år ger riksdagspartierna inte färre än 267 vallöften inom invandrings- och integrationsområdet. Det är långt fler än de 188 vallöften som sammanlagt har givits i alla riksdagsvalmanifest sedan 1991 då våra mätningar inleds. I det här inlägget hjälper vi till att sortera i dessa förslag: Vad lovas egentligen på invandrings- och integrationsområdet i partiernas valmanifest 2018?
Läs mer

2014 gav ett nytt svenskt rekord i vallöftesgivande. Se listan här!

Detta inlägg är författat av Christian Björkdahl och Elin Naurin.

***

Valrörelser innebär diskussioner om vallöften. Som vallöftesforskare ligger vi dock ofta en mandatperiod efter den samhälleliga diskussionen. När vi studerar uppfyllande av vallöften koncentrerar vi oss på vallöften som givits tidigare mandatperioder, eftersom den nuvarande ännu inte är avslutad. Vi har därför än så länge inte data som kan slå fast hur många vallöften som uppfyllts sedan 2014-års val. Just nu är det istället en uppgift för medier och intresserade medborgare att ta sig an. Men vi kan hjälpa till i en sådan granskning genom att publicera vår lista över vilka vallöften som gavs av riksdagspartierna och FI i valmanifesten inför 2014 års val, och det gör vi i detta inlägg.*

Vallöfteslistan visar att tidigare decenniers ökning av vallöftesgivandet fortsatte även 2014. Vi hittar sammanlagt fler än 1800 vallöften i de svenska riksdagspartiernas valmanifest 2014. Det är faktiskt ett nytt svenskt rekord i vallöftesgivande. I ett tidigare inlägg har vi sammanfattat vallöftesgivandet under perioden 1991 – 2010. Mellan 1991 och 2014 ökade det antal vallöften som vi hittar i manifesten från 371 till 1848 löften.
Läs mer