Lucka #20: Räkna med bortfall

Urvalsundersökningar är fantastiska – genom att fråga ett slumpmässigt urval om några tusen personer kan vi uttala oss uppfattningar i en befolkning bestående av miljontals människor. Det finns visserligen en osäkerhet i de resultat vi når, men den osäkerheten kan preciseras och kvantifieras. Detta tack vare den statistiska teori som ligger som grund för urvalsundersökningar och därmed även för en stor del av den samhällsvetenskapliga forskningen (se tidigare inlägg för utförligare historik).

Tyvärr verkar inte alla hysa varma känslor för sådana undersökningar; det finns de personer som vägrar att delta när opinionsinstituten hör av sig. På så vis blir de en del av bortfallet. I de klassiska böckerna om statistisk urvalsmetodik ägnades inte många rader åt bortfall, men i takt med att färre svarar på undersökningar har bortfallsproblematiken blivit ett allt mer uppmärksammat forskningsområde (se t.ex. en färsk avhandling i statistik av Minna Genbäck, Umeå universitet). I Sverige har frågan de senaste åren lyfts fram på Läs mer

Lucka #2: Kärleken till svenska data

”Gotta love that Swedish administrative data!” Den kärleksförklaringen yttrades av Sarah Kliff i ett avsnitt tidigare i år av den utmärkta amerikanska podcasten the Weeds från Vox. Det finns många podcasts som fokuserar på amerikansk politik, men det som särskiljer the Weeds att är de dyker djupt ned i olika politiska förslag och diskuterar vad olika reformer skulle få för följder. I varje avsnitt presenterar de dessutom ett working paper som innehåller nya, spännande resultat från den samhällsvetenskapliga forskningen. Ofta tar de upp något working paper från the National Bureau of Economic Research (NBER), så även i det avsnitt då svenska administrativa data hyllades. Det papper som avhandlades studerade Läs mer

Lucka #17: Ska mjölk eller te hällas först i koppen?

En solig dag i Cambridge i slutet av 1920-talet hade ett sällskap akademiker samlats för en kopp eftermiddagste. En dam i sällskapet hade en bestämd uppfattning om att teet smakade olika beroende på om mjölken hälldes först i koppen och sedan teet eller om ordningen var den omvända. De andra i sällskapet invände att det inte kunde spela någon roll – inte kunde hon känna någon skillnad beroende på vad som hälldes först. Men hon framhärdade. De övriga bestämde sig då för att vetenskapligt undersöka saken: de bestämde sig för att göra ett experiment.

Men hur ska man avgöra om någon har en sådan förmåga? En första tanke är kanske att presentera henne för en kopp där de två vätskorna, utan hennes vetskap, har hällts i en viss ordning och sedan låta henne avgöra vilken denna ordning är. Nackdelen med ett sådant upplägg är att även om hon inte skulle känna någon skillnad skulle hon ändå ha en femtioprocentig chans att gissa rätt, och vi vill gärna vara mer säkra än så innan vi accepterar att någon har en sådan fantastisk förmåga. Den man som utarbetade en lösning den där eftermiddagen i Cambridge var Ronald A Fisher, en av 1900-talets främsta statistiker. Problemet och hans lösning finns att läsa i kapitel 2 av Läs mer

Vad är statistiskt säkerställt eller statistiskt signifikant?

Intresset för opinionsmätningar är stort; häromdagen hade Expressen live-bevakning och flera uppföljande inslag och artiklar om den senaste mätningen från Demoskop. Detta trots att den inte visade några statistiskt signifikanta förändringar i förhållande till den föregående mätningen (se t.ex. här, här, här eller här). Även övriga väljarbarometrar genererar många spalter i pressen och inslag i radio och tv. Utöver själva resultaten så har på senare tid de olika opinionsinstitutens arbetssätt ifrågasatts av olika debattörer med mer eller mindre goda argument. I ett större perspektiv kan, som jag tidigare har tagit upp, de statistiska metoderna som gett grunden för opinionsmätningar och andra former av urvalsundersökningar ses som ett stort framsteg för samhällsvetenskapen. De gör att vi genom att ställa frågor till ett urval kan uttala oss om en hel population. På så vis sparas stora kostnader och undersökningar som annars inte hade varit möjliga kan genomföras, till gagn för forskning och samhällsdebatt.

Att vi studerar ett urval för att dra slutsatser för många fler innebär dock att det finns en viss osäkerhet i dessa slutsatser. Men det fina är att om vi drar statistiskt renläriga urval kan den Läs mer