Lucka #19: En ny värld av väljarbarometrar

Snart är det 2018 och därmed valår igen i Sverige. Under valår brukar opinionsmätningar i allmänhet och så kallade väljarbarometrar i synnerhet få mycket stor uppmärksamet i media, av journalister och i valrörelsen. Väljarbarometrar är opinionsmätningar som avser att mäta väljarkårens partisympatier och ge en fingervisning om hur det kan tänkas gå i valet. Inför förra valet 2014 fanns mycket liten skillnad mellan de olika privata företagens väljarbarometrar vad gäller metoderna de använde för att göra sina opinionsmätningar.

De etablerade företagen vars väljarbarometrar nådde stor spridning som exempelvis Sifo, Ipsos, Demoskop och Novus använde alla enbart slumpmässiga befolkningsurval och telefon som datainsamlingsmetod. Inte heller vilka viktningsmodeller företagen Läs mer

Lucka #11: Du visste en hel del, John Snow

Häromdagen sökte jag en viss uppgift om John Snow, när Googles sökmotor frågade om jag inte egentligen avsåg ”Jon Snow”. Ett tecken i tiden måhända. Men det är inget ovanligt att en namne ger upphov till missförstånd; att i dag tala om den brasilianske fotbollsspelaren Ronaldo kräver ett förtydligande epitet i stil med den gamle, eller den riktige. Och om man i politikintresserade kretsar vill uttrycka sin beundran för Scott Walker, bör man precisera att man avser mannen med en av pophistoriens vackraste röster och inte den kontroversielle guvernören i Wisconsin. Och det finns onekligen värre öden än att blandas samman med karaktären Jon Snow från Game of Thrones – han är ändå den rättrådige kungen i norr – men John Snow var en riktig hjälte.

John Snow brukar benämnas som en av grundarna av epidemiologin, men hans historia Läs mer

Lucka #9: Fakta eller fiktion: om hur medier rapporterar om opinionsmätningar

Detta är ett gästinlägg författat av Per Oleskog Tryggvason, doktorand, och Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, båda vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Inlägget bygger på deras vetenskapliga artikel Fact or Fiction? Investigating the Quality of Opinion Poll Coverage and its Antecedents i den internationella tidskriften Journalism Studies. En tidigare version av detta blogginlägg har publicerats i Qvintensen 2017:2.

I teorin finns det mycket som förenar vetenskapen med journalistiken. Båda syftar exempelvis till att ta fram och tillhandahålla information som är verifierad och sann, trovärdig och som bidrar till att människor kan forma välgrundade uppfattningar om sin omvärld. Samtidigt är det också uppenbart att det finns en inneboende konflikt mellan journalistiska normer och arbetssätt och de inom akademin. Inom journalistiken är en av de största synderna att missa en stor story, medan en av kardinalsynderna inom akademin är att dra för stora växlar som inte stöds av data. Det finns alltså diametralt skilda syner på huruvida det är värst att begå ett så kallat typ-I-fel (falskt positivt) eller ett typ-II-fel (falskt negativt).

Det finns antagligen ingen journalistisk genre där denna normkonflikt är så uppenbar som när journalister skriver om resultat från opinionsundersökningar. Att medierna har en fäbless för opinionsundersökningar har visats av många studier och hänger samman med rådande nyhetsvärderingar. Opinionsmätningar handlar om politiska eliter, är lätta att visualisera och passar samtidigt in i nyhetsmedielogiken. De ger också journalister möjligheter att inta en kvasi-neutral roll i den politiska rapporteringen genom att vara baserade på undersökningar samtidigt som resultaten skapar utrymme för journalistiska tolkningar. Parallellt har medierna genom att använda sig av opinionsundersökningar gett sig själva möjligheten att uttala sig om folkets röst i siffror och framställa sig som ombud för folkets röst. Läs mer

Lucka #20: Räkna med bortfall

Urvalsundersökningar är fantastiska – genom att fråga ett slumpmässigt urval om några tusen personer kan vi uttala oss uppfattningar i en befolkning bestående av miljontals människor. Det finns visserligen en osäkerhet i de resultat vi når, men den osäkerheten kan preciseras och kvantifieras. Detta tack vare den statistiska teori som ligger som grund för urvalsundersökningar och därmed även för en stor del av den samhällsvetenskapliga forskningen (se tidigare inlägg för utförligare historik).

Tyvärr verkar inte alla hysa varma känslor för sådana undersökningar; det finns de personer som vägrar att delta när opinionsinstituten hör av sig. På så vis blir de en del av bortfallet. I de klassiska böckerna om statistisk urvalsmetodik ägnades inte många rader åt bortfall, men i takt med att färre svarar på undersökningar har bortfallsproblematiken blivit ett allt mer uppmärksammat forskningsområde (se t.ex. en färsk avhandling i statistik av Minna Genbäck, Umeå universitet). I Sverige har frågan de senaste åren lyfts fram på Läs mer

Lucka #2: Kärleken till svenska data

”Gotta love that Swedish administrative data!” Den kärleksförklaringen yttrades av Sarah Kliff i ett avsnitt tidigare i år av den utmärkta amerikanska podcasten the Weeds från Vox. Det finns många podcasts som fokuserar på amerikansk politik, men det som särskiljer the Weeds att är de dyker djupt ned i olika politiska förslag och diskuterar vad olika reformer skulle få för följder. I varje avsnitt presenterar de dessutom ett working paper som innehåller nya, spännande resultat från den samhällsvetenskapliga forskningen. Ofta tar de upp något working paper från the National Bureau of Economic Research (NBER), så även i det avsnitt då svenska administrativa data hyllades. Det papper som avhandlades studerade Läs mer

Lucka #17: Ska mjölk eller te hällas först i koppen?

En solig dag i Cambridge i slutet av 1920-talet hade ett sällskap akademiker samlats för en kopp eftermiddagste. En dam i sällskapet hade en bestämd uppfattning om att teet smakade olika beroende på om mjölken hälldes först i koppen och sedan teet eller om ordningen var den omvända. De andra i sällskapet invände att det inte kunde spela någon roll – inte kunde hon känna någon skillnad beroende på vad som hälldes först. Men hon framhärdade. De övriga bestämde sig då för att vetenskapligt undersöka saken: de bestämde sig för att göra ett experiment.

Men hur ska man avgöra om någon har en sådan förmåga? En första tanke är kanske att presentera henne för en kopp där de två vätskorna, utan hennes vetskap, har hällts i en viss ordning och sedan låta henne avgöra vilken denna ordning är. Nackdelen med ett sådant upplägg är att även om hon inte skulle känna någon skillnad skulle hon ändå ha en femtioprocentig chans att gissa rätt, och vi vill gärna vara mer säkra än så innan vi accepterar att någon har en sådan fantastisk förmåga. Den man som utarbetade en lösning den där eftermiddagen i Cambridge var Ronald A Fisher, en av 1900-talets främsta statistiker. Problemet och hans lösning finns att läsa i kapitel 2 av Läs mer

Vad är statistiskt säkerställt eller statistiskt signifikant?

Intresset för opinionsmätningar är stort; häromdagen hade Expressen live-bevakning och flera uppföljande inslag och artiklar om den senaste mätningen från Demoskop. Detta trots att den inte visade några statistiskt signifikanta förändringar i förhållande till den föregående mätningen (se t.ex. här, här, här eller här). Även övriga väljarbarometrar genererar många spalter i pressen och inslag i radio och tv. Utöver själva resultaten så har på senare tid de olika opinionsinstitutens arbetssätt ifrågasatts av olika debattörer med mer eller mindre goda argument. I ett större perspektiv kan, som jag tidigare har tagit upp, de statistiska metoderna som gett grunden för opinionsmätningar och andra former av urvalsundersökningar ses som ett stort framsteg för samhällsvetenskapen. De gör att vi genom att ställa frågor till ett urval kan uttala oss om en hel population. På så vis sparas stora kostnader och undersökningar som annars inte hade varit möjliga kan genomföras, till gagn för forskning och samhällsdebatt.

Att vi studerar ett urval för att dra slutsatser för många fler innebär dock att det finns en viss osäkerhet i dessa slutsatser. Men det fina är att om vi drar statistiskt renläriga urval kan den Läs mer