Lucka #13: Västlänkens betydelse för Demokraternas framgångar i Göteborg

Inlägget bygger på resultat som presenteras mitt och Henrik Oscarsson kapitel ”Röst(D)elning i Göteborg 2018” som ingår i SOM-institutets nysläppta bok Ingen kommer undan kulturen.

Som gårdagens inlägg visade var det främst borgerliga riksdagsväljare respektive Sverigedemokratiska riksdagsväljare i Göteborg som i kommunvalet röstade på det nystartade lokala partiet Demokraterna. Partiet fick 16,95 procent av rösterna i kommunvalet 2018. Som vi också diskuterade i gårdagens inlägg är röstdelning, att vid de samtida valen till riksdag och kommun rösta på olika partier, är en förutsättning för lokala partiers framgång. Frågan vi vill belysa i detta andra inlägg på temat röstdelning är i vilken utsträckning åsikt om Västlänken (tågtunnel under Göteborg som är en del av infrastruktursatsningarna Västsvenska paketet) är förknippat med röstdelning respektive att rösta på Demokraterna i kommunvalet 2018. Läs mer

Lucka #12: Röstdelning och lokala partiers framgångar. Fallet Demokraterna i Göteborg

Röstdelning – att i de samtida valen till Riksdag, region och kommun rösta på olika partier – är en företeelse som ökat över tid. I valet 2018 sattes till och med ett nytt rekord – 31 procent av de svarande i den svenska Valundersökningen angav att de röstade på olika partier nationellt och lokalt och 28 procent att de röstade på olika partier nationellt och regionalt. I Göteborg uppskattas att 38 procent av väljarna röstade på olika partier till riksdagen och kommunen.

Röstdelning sker av flera olika anledningar. Resultat från den svenska Valundersökningen visar bland annat att kandidaterna och bakåtblickande utvärdering av hur partierna skött sig är viktiga anledningar. Att väljare röstar på olika partier i riksdag och kommun brukar tas som en intäkt att de lokala politiska förhållandena spelar större roll. Röstdelning är också en avgörande förutsättning för lokala partiers framgångar. Lokala partier, det vill säga partier som inte har representation i Riksdagen, är också ett fenomen som vuxit över tid. I 2018 års val fick 171 lokala partier representation i 146 kommunfullmäktigen. Det betyder att det finns minst ett lokalt parti i hälften av Sveriges kommuner.

Tack vare den lokala SOM-undersökningen i Göteborg finns möjligheter att närstudera röstdelningsmönster i en kommunkontext med ett stort lokalt parti. Detta har Henrik Oscarsson och jag gjort i kapitlet Röst(D)elning i Göteborg 2018 som publicerades idag i SOM-institutets bok Ingen kommer undan kulturen. Detta blogginlägg är det första av två som bygger på resultat som vi presenterar i kapitlet. Läs mer

Riksdagsvalet på 4chan

Det här är ett gästinlägg av Emma Ricknell, doktorand vid Institutionen för statsvetenskap, Linnéuniversitetet.

***

I dagens fragmenterade medielandskap finns en snäv, krokig förgrening som leder till ett anonymt amerikanskt onlineforum vid namn 4chan. Där vistas en del svenskar, som tillsammans med miljoner andra månatliga besökare står för en ansenlig del av den onlinekultur som präglar hela internet, t.ex. i form av memes. För drygt ett år sedan haglade kommentarerna om Sverige in på /pol/, 4chans underforum för politik. Ett riksdagsval hade hållits. Den här texten handlar om /pol/ i kontexten riksdagsvalet 2018, ett ämne jag försökt behandla i en text publicerad i Statsvetenskaplig tidskrift. Jag börjar i änden vilka politiska partier som främst engagerade i de hundratals val-relaterade diskussionstrådar som lades upp på /pol/ där studien tar vid, i november 2017, och fram till valet.

För den som har den minsta insikt i vilka slags diskussioner som förs på /pol/ är det föga överraskande att fokus koncentrerades till partier på den yttersta högerkanten. Sverigedemokraterna (SD) var det parti som nämndes oftast och i mest positiv bemärkelse jämfört med andra. Alternativ för Sverige (AfS) gjorde dock en stark avslutning när det gäller engagemang: med kulmen i dagarna precis före och efter valdagen, då över 10,000 kommentarer om det svenska valet strömmade in, nämndes AfS nästan lika många gånger som samtliga övriga partier sammanlagt, minus SD. Ett oproportionerligt stort intresse med tanke på att partiet mottog enbart drygt 20,000 riksdagsröster (0,31%). Även Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) engagerade i början av perioden, men hamnade i skymundan när AfS äntrade scenen.

Läs mer

Yngre och äldre förtroendevalda

I vilken grad våra förtroendevalda är representativa för den röstberättigade väljarkåren är en viktig aspekt av den representativa demokratin. Deskriptiv, eller social, representation är en vanlig representationsprincip och innebär en strävan att de förtroendevalda ska spegla den demografiska sammansättningen i väljarkåren. Vanliga aspekter som jämförs är kön, ålder och etnisk bakgrund. I det här inlägget ska jag beskriva representation utifrån ett åldersperspektiv med fokus på den yngsta respektive den äldsta åldersgruppen, två grupper som ofta lyfts fram som underrepresenterade. Synpunkter framkommer med jämna mellanrum på att äldre saknas i Riksdagen, samtidigt som det är svårt att rekrytera yngre politiker på lokal nivå. Läs mer

Men hur uttrycker du dig?! Hur riksdagsledamöter talar om migration

Det här är ett gästinlägg av Petrus Olander och Eitan Tzelgov, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet respektive University of East Anglia.

***

I en nyligen publicerad artikel ställde vi oss samma fråga om riksdagsledamöter i allmänhet som Annie Lööf ställde till Jimmie Åkesson under partiledardebatten i SVT. Hur pratar ledamöterna om migration? Att undersöka tal snarare än exempelvis röstning har fördelen att medan svenska riksdagsledamöter i stort sett alltid följer partilinjen när det är dags att rösta har tidigare forskning visat att parlamentariker kan använda sina tal för att markera avstånd eller närhet till partiledning och sin valkrets. Genom att undersöka tal kan vi alltså förstå mer om hur åsikter inom partier ser ut.

För att besvara frågan sammanställde och analyserade vi alla tal i riksdagen som berörde migration mellan 2005 och 2016. Med hjälp av programmet Wordfish konstruerade vi en modell utifrån hur ofta olika ord använts i anföranden. Vi kunde då se att vissa tal använde en uppsättning ord, medan andra ofta använde andra typer av ord.

En grupp kallade vi Socio-ekonomiskt ansvar, med ord som jobb, ansvar, arbetsmarknad och etablering. Den andra kallar vi Kulturella skillnader, med ord som hatbrott, extremism, religion och demokrati. Och många tal föll någonstans mitt emellan, med ord från båda grupperna.

Läs mer

Sverigedemokraternas stöd i städer och på landsbygden

De senaste åren har det talas allt mer om en växande politisk skiljelinje mellan stad och land i Sverige. I USA är den högst påtaglig. Stadsväljare stödjer i hög utsträckning Demokraterna, landsbygdsväljare republikanerna. Här i Sverige har diskussionen mest rört Sverigedemokraterna.

karta

Statsvetaren Erik Vestin skrev före valet en LO-rapport om just detta, och kom fram till att det finns en påtaglig skillnad i Sverigedemokraternas väljarstöd mellan stad och landsbygd, mätt framförallt på kommunnivå. SD går sämre i stadskommuner. Skillnaden har också blivit större och större fram till och med valet 2014.

Hur ser det då ut nu när vi har resultatet för 2018? Jag har kollat stödet i riksdagsvalet för Sverigedemokraterna och de andra partierna i landets ungefär 6000 valdistrikt. Kartan här ger en första bild. Ljusare gult betyder större stöd för SD, mörkare blått mindre. Vi ser att stödet är starkast i Skåne och svagast i Norrland; inga överraskningar där. Även om det är svårt att se ser det också blåare ut i storstadsregionerna (om sjöar och kuster ser konstiga ut beror det på att valdistrikten i Valmyndighetens data sträcker sig ut i vattnet).

Läs mer

Jo, Sverigedemokraternas väljare är faktiskt emot invandring

Om många väljare anser att invandring är en viktig fråga, tycker att invandringen borde minska, och röstar på ett parti vars viktigaste fråga är att minska invandringen, ligger det nära till hands att tänka att invandringsmotståndet är en viktig förklaring till partivalet.

En ny rapport och debattartikel från tankesmedjan Futurion menar dock annorlunda. Debattartikeln har fått rubriken ”Det är inte invandringen som får folk att rösta SD”, och i rapporten konstateras att ”det går att förstå stödet för Sverigedemokraterna som en effekt av framförallt en ökad arbetsmarknadsoro.”

Det är en häpnadsväckande slutsats.

Argumentet är att oro för globalisering och automatisering i arbetslivet leder till en otrygghet som tar sig uttryck i röster på populistiska partier – Sverigedemokraterna i det svenska fallet. Invandringsmotstånd är om något ett symptom på dessa underliggande och viktigare orsaker, menar man.

Läs mer

Lucka # 18.SD:s valframgångar 2014 påverkade andra partiers interna dynamik

*Detta inlägg är samförfattat av Elin Naurin och Patrik Öhberg*

 

I politiska system som det svenska behöver politiker förhålla sig till både sitt partis och till sina väljares uppfattningar. Ibland hamnar de i situationer där de lokala väljarna tycker annorlunda än vad partiet centralt gör. Hur hanterar den enskilda politikern sådana situationer – när de egna väljarna plötsligt börjar rösta på ett annat parti och uppenbarligen inte delar ens eget partis hållning? Denna fråga ställer vi (tillsammans med Dan Butler vid Washington University i St Louis) i en nyligen publicerad artikel i tidskriften Comparative Political Studies. Vi tar de svenska Sverigedemokraternas valframgångar 2014 som utgångspunkt. Konkret undersöker vi huruvida politiker i andra partier försökte påverka sitt eget parti i riktning mot Sverigedemokraternas hållningar när deras väljare började rösta på Sverigedemokraterna. Och svaret är ja. Vi finner att på de ställen där Sverigedemokraterna ökade mest så försökte de lokala politikerna att påverka sitt parti till att vilja ta emot färre flyktingar. Läs mer

Politiserade myndighetschefer

”Med Jimmie Åkesson som statsminister kommer inte Dan Eliasson att avgå. Utan han kommer att få sparken.” Så skrev Sverigedemokraternas officiella twitterkonto igår. Anledningen var att rikspolischefen Eliasson på tisdagen sagt att han skulle avgå om Åkesson blev statsminister.

I Sverige tillsätts myndighetschefer av regeringen. Utnämningarna ska enbart baseras på de sökandes förtjänst och skicklighet. Historiskt sett har det ändå varit vanligt att myndighetschefer har politisk bakgrund, vilket skulle kunna indikera att andra hänsyn tagits i utnämningen. Erfarenhet av politiskt arbete inom ett parti kan naturligtvis vara meriterande för en generaldirektör, men forskning av Carl Dahlström och Birgitta Niklasson visar att socialdemokratiska regeringar utnämner en mycket större andel chefer med socialdemokratisk bakgrund än vad borgerliga regeringar gör. Carl Dahlström och Mikael Holmgren har i olika studier också visat att risken att myndighetschefer får sparken ökar vid maktskiften, att regeringar oftare lägger ner myndigheter som skapats av motståndarregeringar, och att regeringar tilldelar mindre medel till myndighetschefer som tillsatts av motståndarregeringar (ännu opublicerat). Utnämningspolitiken har helt klart en politisk dimension.

Läs mer

Framtiden förutspår man enklast i efterhand

Sverigedemokraterna backar i opinionen, enligt SCB:s stora partisympatiundersökning. ”Det är inte alls konstigt utan väntat”, menar statsvetaren Jenny Madestam. De andra partierna har svängt i flyktingpolitiken, vilket gör att SD nu inte är ensamma om att förespråka en restriktiv politik. Statsvetaren Jonas Hinnfors anser även han att SD:s tapp är väntat.

Det är en ganska oväntad reaktion från statsvetarna. I januari menade Hinnfors, angående regeringens åtstramning av flyktingpolitiken, att ”det som regeringen gör nu är enbart till fördel för SD”, eftersom det skulle sätta fokus på Sverigedemokraternas paradgren invandring.

Faktum är att flera olika motsägelsefulla statsvetenskapliga teorier vid olika tillfällen har förts fram i diskussionen kring Sverigedemokraterna och de övriga partiernas relation till dem:

Läs mer