Lucka # 18.SD:s valframgångar 2014 påverkade andra partiers interna dynamik

*Detta inlägg är samförfattat av Elin Naurin och Patrik Öhberg*

 

I politiska system som det svenska behöver politiker förhålla sig till både sitt partis och till sina väljares uppfattningar. Ibland hamnar de i situationer där de lokala väljarna tycker annorlunda än vad partiet centralt gör. Hur hanterar den enskilda politikern sådana situationer – när de egna väljarna plötsligt börjar rösta på ett annat parti och uppenbarligen inte delar ens eget partis hållning? Denna fråga ställer vi (tillsammans med Dan Butler vid Washington University i St Louis) i en nyligen publicerad artikel i tidskriften Comparative Political Studies. Vi tar de svenska Sverigedemokraternas valframgångar 2014 som utgångspunkt. Konkret undersöker vi huruvida politiker i andra partier försökte påverka sitt eget parti i riktning mot Sverigedemokraternas hållningar när deras väljare började rösta på Sverigedemokraterna. Och svaret är ja. Vi finner att på de ställen där Sverigedemokraterna ökade mest så försökte de lokala politikerna att påverka sitt parti till att vilja ta emot färre flyktingar. Läs mer

Politiserade myndighetschefer

”Med Jimmie Åkesson som statsminister kommer inte Dan Eliasson att avgå. Utan han kommer att få sparken.” Så skrev Sverigedemokraternas officiella twitterkonto igår. Anledningen var att rikspolischefen Eliasson på tisdagen sagt att han skulle avgå om Åkesson blev statsminister.

I Sverige tillsätts myndighetschefer av regeringen. Utnämningarna ska enbart baseras på de sökandes förtjänst och skicklighet. Historiskt sett har det ändå varit vanligt att myndighetschefer har politisk bakgrund, vilket skulle kunna indikera att andra hänsyn tagits i utnämningen. Erfarenhet av politiskt arbete inom ett parti kan naturligtvis vara meriterande för en generaldirektör, men forskning av Carl Dahlström och Birgitta Niklasson visar att socialdemokratiska regeringar utnämner en mycket större andel chefer med socialdemokratisk bakgrund än vad borgerliga regeringar gör. Carl Dahlström och Mikael Holmgren har i olika studier också visat att risken att myndighetschefer får sparken ökar vid maktskiften, att regeringar oftare lägger ner myndigheter som skapats av motståndarregeringar, och att regeringar tilldelar mindre medel till myndighetschefer som tillsatts av motståndarregeringar (ännu opublicerat). Utnämningspolitiken har helt klart en politisk dimension.

Läs mer

Framtiden förutspår man enklast i efterhand

Sverigedemokraterna backar i opinionen, enligt SCB:s stora partisympatiundersökning. ”Det är inte alls konstigt utan väntat”, menar statsvetaren Jenny Madestam. De andra partierna har svängt i flyktingpolitiken, vilket gör att SD nu inte är ensamma om att förespråka en restriktiv politik. Statsvetaren Jonas Hinnfors anser även han att SD:s tapp är väntat.

Det är en ganska oväntad reaktion från statsvetarna. I januari menade Hinnfors, angående regeringens åtstramning av flyktingpolitiken, att ”det som regeringen gör nu är enbart till fördel för SD”, eftersom det skulle sätta fokus på Sverigedemokraternas paradgren invandring.

Faktum är att flera olika motsägelsefulla statsvetenskapliga teorier vid olika tillfällen har förts fram i diskussionen kring Sverigedemokraterna och de övriga partiernas relation till dem:

Läs mer

Lucka #8. Moderaterna är inte längre det populäraste partiet i riksdagen

Alla älskar en vinnare brukar det heta. Men som konkurrent kan det vara enklare att tycka om den som förlorar. Riksdagsledamöterna har vi upprepade tillfällen fått frågor i den svenska Riksdagsundersökningen om vad de tycker om sig ett eget parti å ena sidan och vad de tycker om de andra partierna å andra sidan. I det här inlägget jämförs riksdagsledamöternas inställning till varandra 2010 med vad de tyckte om varandra 2014. Jämförelsen ger en bild av riksdagsledamöternas omdömen om sina egna partier samt av de andra partierna förändras när de vinner och förlorar i val. Läs mer

Varför lyssnar politikerna inte på opinionen i flyktingfrågan?

”Varför har den tysta majoritetens uppfattning i flyktingfrågan ignorerats så länge?” frågade ledarskribenten Ivar Arpi idag på Twitter. Bakgrunden är att SOM-institutet länge uppmätt att andelen som tycker att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar är mycket större än andelen som tycker att det är ett dåligt förslag.

Det enkla svaret, tror jag, är att politikerna helt enkelt inte håller med sina väljare. Flyktingfrågan är nämligen inte den enda där väljare och valda har olika åsikter. Statsvetaren Sören Holmberg har länge skrivit om saken, och med hjälp av enkätundersökningar bland riksdagsledamöter och väljare mandatperioden 2010-14 kunde han se var det fanns störst åsiktsskillnader.

Läs mer

Medias rapportering om Sverigedemokraterna har inte blivit mer negativ

I det senaste numret av Statsvetenskaplig Tidskrift analyserar Karl Loxbo Sverigedemokraternas framgångar i riksdagsvalet 2014. Huvudtesen är att Sverigedemokraterna tjänat på en uppfattat närmande mellan Alliansen och de rödgröna, och att partiet lyckats dra nytta av detta genom att göra partiet mer välorganiserat och ”rumsrent.” Artikeln är mycket läsvärd och blandar nya analyser av väljardata med referat av svensk och internationell forskning. Jag tänkte dock kritisera en av artikelns mindre poänger.

Läs mer

Mindre stöd till tiggare i kommuner där Sverigedemokraterna är tungan på vågen

Det här är ett gästinlägg av Maria Tyrberg och Carl Dahlström, Göteborgs universitet.

***

Det är förmodligen få som missat att antalet tiggare ökat i Sverige under senare år. Många utsatta människor, ofta diskriminerade romer, utnyttjar den fria rörligheten inom EU och söker sig till Sverige och andra EU-länder för att försörja sig.

I Sverige hanteras tiggarnas akuta problem, såsom hemlöshet och försörjningssvårigheter, på kommunal nivå. Enligt Socialtjänstlagen har svenska kommuner skyldighet att hjälpa alla EU/EES-medborgare som befinner sig i akut nöd, men lagen uppfattas som vag och svår att implementera. Både enskilda kommuner och SKL har efterfrågat nationella direktiv som stöd.

En konsekvens av lagens otydlighet är att kommunernas insatser skiljer sig åt. Enligt återkommande uppgifter i media erbjuder vissa kommuner mycket stöd, medan andra inte erbjuder något stöd alls.

I det här blogginlägget frågar vi oss om det stöd som erbjuds migranttiggare hänger ihop med den politiska sammansättningen i kommunen, och framför allt om Sverigedemokraternas (SD:s) representation i kommunens socialnämnd inverkar.

Läs mer