Ett kretslopp i förfall?

Detta inlägg hamnar lite grand vid sidan Politologernas tidigare inlägg (och är en lätt reviderad version från min privata blogg). Det rör sig om ett slags miniessä som handlar om något som har gnagt mig en längre tid – som statsvetare, universitetslärare, och inte minst, småbarnsförälder (jag har bl.a. skrivit om det här tidigare). Ambitionen är att dra samman trådar från ett par parallella samhällsdebatter; och i samma slag försöka servera läsaren referenser till relevant forskning och debatt på området för egen förkovring. Debatterna rör sig om: (i) det ökade antalet studenter på högskola och universitet; (ii) de påstått sjunkande förkunskaperna hos studenterna; (iii) de försämrade resultaten hos våra grundskoleelever och (iv) lärarutbildningarna som ”sorgebarn” vid akademin. Kontentan är: allt annat lika går vi en rätt så dyster framtid till mötes. Jag kallar det ”Ett kretslopp i förfall”. Inlägget bygger på ett litet fyrkantigt kurspapper i högskolepedagogik jag skrev hösten 2012 (papperet kan nås här). Läs mer

Politisk segregation? Skolvalet 2010 i fria och kommunala gymnasier.

Den senaste tiden har det diskuterats om det fria valet av skolor i Sverige leder till ökad segregation. Ett uppmärksammat inspel kom från en amerikansk professor som menar att den resursstarka medelklassen väljer bort skolor med en blandad social och etnisk sammansättning. De mindre resursstarka familjerna blir kvar i svagare skolor.

När det talas om segregation i svenska skolor handlar det ofta om segregation med avseende på inkomst, etniskt ursprung eller studieförmåga. En sällan nämnd aspekt är politisk segregation. Med det menar jag att elever med olika politiska åsikter i hög utsträckning går på olika skolor. Skolvalet, ett låtsasval som har hållts i Sverige i samband med riksdagsvalen 1998, 2002, 2006 och 2010, ger oss en möjlighet att undersöka detta. Jag tänkte i det här inlägget se om det finns någon skillnad i valresultat i Skolvalet 2010 mellan fria och kommunala gymnasieskolor, och om det finns, försöka se vad den skillnaden beror på. Det kan naturligtvis finnas segregation bland kommunala skolor och bland friskolor, men om det finns segregation dem emellan är det definitivt en indikation på att det finns segregation. Analysen är alltså inte uttömmande men ger en indikation på omfattningen.

I Skolvalet 2010 deltog 473 gymnasieskolor. Jag har lyckats matcha ihop 416 av dessa med kompletterande data från Skolverket och kommer utgå från ifrån dessa 416 gymnasieskolor i analysen. 254 av dem är kommunala skolor och 162 är friskolor.

De första två diagrammen visar valresultatet för de åtta riksdagspartierna bland friskolor och gymnasieskolor. Två saker utmärker skolvalet gentemot riksdagsvalet 2010: Socialdemokraterna fick betydligt färre röster, och Sverigedemokraterna betydligt fler, kring 15 procent.

bar_kommun bar_fri

Läs mer

Bidrar gymnasieskolan till att öka den politiska ojämlikheten?

Förutom att förmedla kunskap har skolan ett medborgarfostrande uppdrag. Uppgiften är att forma unga medborgare till att bli goda demokrater: Det vill säga att omfatta demokratiska värderingar, att ha goda kunskaper om demokratin och att själva delta aktivt i demokratiska aktiviteter. Skolinspektionens generaldirektör uttryckte sig på följande vis om skolans medborgarfostrande roll i en intervju i Skolvärden från i fjol: ”Lika viktigt som det är att skolan utvecklar elevernas kunskaper i de olika ämnena, lika viktigt är det att skolan aktivt arbetar för att demokratins principer och grundläggande värden erövras av varje ny elevkull.”

I diskussioner om gymnasieskolan och demokratin poängteras det ibland att elever från yrkesförberedande program uppvisar lägre nivåer av exempelvis kunskaper om demokrati och lägre valdeltagande än elever på studieförberedande program. Vissa har därmed dragit slutsatsen att yrkesprogrammen misslyckas med sitt demokratiuppdrag och att gymnasieskolan bidrar till att öka skillnaderna. Framförallt är det då samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet som antas ha misslyckats med det demokratibefrämjande uppdraget. Läs mer