Those who stayed: Cultural consequences of the Age of Mass Migration

Det här är ett gästinlägg av Anne Sofie Beck Knudsen, forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet.

***

During the Age of Mass Migration (1850-1920) around a quarter of the Scandinavian populations left to settle New World countries like the United States. The Scandinavian emigration rates were among the highest in the world. In a new working paper I show that these emigrants were of a stronger individualistic spirit than their neighbors who stayed at home. This confirms a well-known hypothesis that people with individualistic cultural values find it easier to say goodbye and abandon existing social networks, because they place a lower value on these.

Furthermore, I find that the mass migration of especially individualistic people changed the composition of the Scandinavian populations in a way that had significant cultural consequences, both then and now. This is due to individualistic traits being passed on from generation to generation, especially within the family, which I show in another paper. Denmark, Sweden, and Norway would thus have been considerably more individualistic and culturally diverse had the waves of mass emigration not taken place.

Vilka är utlandssvenskarna?

Nu är den här! Boken Svenska utlandsröster (Solevid (red), 2016) finns nu att ladda ner i sin helhet på SOM-institutets hemsida. Boken bygger på den unika SOM-undersökningen till utlandssvenskar som vi genomförde hösten 2014. Tidigare blogginlägg om undersökningen som jag har skrivit finns här, här, här och här. Analyserna i bokens 14 kapitel bygger på 2668 enkätsvar från utlandssvenskar i 103 länder. Arton forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, nationalekonomi, religionssociologi och statsvetenskap från universitet och forskningsinstitutioner i Sverige, Norge och Danmark medverkar i boken. I det här och i några följande blogginlägg kommer jag att presentera olika resultat från boken. Det här inlägget baseras på delar av inledningskapitlet med samma namn som boken.

En viktig kunskap som SOM-undersökningen till utlandssvenskar bidrar med är svaret på en till synes enkel fråga; vilka är utlandssvenskarna? Frågan är både viktig och intressant eftersom svaret ger en bild av vad som karaktäriserar gruppen svenska utvandrare.

För att få en uppfattning om vilka det är som har svarat på vår undersökning jämför vi dem med de som svarat på den nationella SOM-undersökningen 2014. Att vi gör den här jämförelsen beror på att de svarande i den nationella SOM-undersökningen är en återkommande jämförelsepunkt i boken. Figur 1 visar frekvensfördelningen på ett antal socioekonomiska bakgrundsfaktorer bland utlandssvenskar samt bland boende i Sverige som valt att svara på SOM-institutets undersökningar. Den nationella undersökningen går ut till personer 16-85 år boendes i Sverige men i analyserna nedan använder vi samma åldersspann som undersökningen bland utlandssvenskar, nämligen 18-75 år.

Som figur 1 visar är det små könsskillnader mellan de svarande i den nationella SOM-undersökningen och SOM-undersökningen till utlandssvenskar. Åldersfördelningen ser däremot annorlunda ut i de två grupperna; utlandssvenskarna är mindre jämnt fördelade mellan de fyra åldersgrupperna. Nästan hälften av de svarande på utlandsundersökningen är 30-49 år medan motsvarande andel är omkring 30 procent av de svarande som bor i Sverige. I korthet är de svarande på utlandsundersökningen i lägre grad unga och äldre jämfört med de som besvarat den nationella undersökningen.

Den största skillnaden mellan personer boendes i Sverige och utlandssvenskar är dock utbildningsnivån. Hela 58 procent av utlandssvenskarna är högutbildade, vilket motsvarar examen från universitet/högskola eller studier på forskarutbildning. Skillnaden i andelen högutbildade mellan de svarande utlandssvenskarna och de svarande som bor i Sverige är 26 procentenheter. Det är tydligt att personer med högre utbildning i större utsträckning söker sig utomlands. Det går dock inte att bortse från att högutbildade i utlandet i större utsträckning också kan ha besvarat undersökningen.

(Klicka på bilden för att se en uppförstorad version)

Figur 1 Socioekonomisk sammansättning bland personer boendes i Sverige och utlandssvenskar (procent)

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (blå stapel) och SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014 (gul stapel). Data från SOM-undersökningen till utlandssvenskar är viktade, se här för mer information.

Det är också en något högre andel av utlandssvenskarna som anser sig klara sig mycket bra på nuvarande inkomst jämfört med personer boendes i Sverige som svarat på den nationella SOM-undersökningen. Slår man ihop de två kategorierna mycket bra och ganska bra är det dock jämnare mellan de två undersökningarna. Bland personer boendes i Sverige anser 79 procent att de klarar sig mycket eller ganska bra på nuvarande inkomst jämfört med 84 procent bland utlandssvenskarna. Den högre utbildningen slår också igenom i vilken yrkeskategori utlandssvenskarna tillhör. I jämförelse med personer boendes i Sverige är utlandssvenskarna i högre grad tjänstemän med arbets- eller företagsledande funktion och i betydligt lägre grad arbetare (se figur 1). Vidare är utlandssvenskarna som besvarat undersökningen i högre grad gifta än de svarande boendes i Sverige och det är också en högre andel bland de som utvandrat som har barn.

Att döma av denna enklare jämförelse mellan gruppen utlandssvenskar som besvarat vår undersökning och personer i samma ålder boendes i Sverige (som deltagit i den nationella SOM-undersökningen) framträder att utlandssvenskarna på ett övergripande plan är en mycket väletablerad grupp. Att gruppen socioekonomisk sett skiljer ut sig från den genomsnittlige personen som bor i Sverige (som deltagit i den nationella SOM-undersökningen) är väl värt att bära med sig för den som läser boken. Att gruppen som helhet skiljer ut sig jämfört med personer boendes i Sverige säger dock ingenting om de skillnader som kan finnas inom gruppen utlandssvenskar och som studeras i bokens övriga kapitel.

Lucka #20: Svenska emigranter i ett globalt perspektiv

Det här inlägget baseras på text som ingår i inledningskapitlet i den kommande boken ”Svenska utlandsröster” (Solevid (red), 2016). Tidigare inlägg om SOM-undersökningen till utlandssvenskar finns här, här och här.

Antalet migranter i världen ökar ständigt. Det många migranter har gemensamt är strävan efter att få ett bättre liv eller komma närmare familj och vänner. Men det är också viktigt att komma ihåg att en stor andel av jordens migranter inte fritt väljer att flytta. Många tvingas flytta på grund av förföljelse, konflikter eller naturkatastrofer. Flyktingkrisen under 2014 och 2015 har utan tvekan återigen synliggjort det faktum att migration för många bokstavligen handlar om liv och död.

I ett internationellt perspektiv utgör utlandssvenskarna en del av en  större grupp migranter, nämligen de som emigrerar från ett utvecklat land. Traditionellt har migration i huvudsak setts som en rörelse av människor från så kallade sydländer till så kallade nordländer.

Lucka #11: Utvandring hör inte bara historien till

Det här inlägget är en förkortad version av de inledande sidorna i den kommande boken Svenska utlandsröster (Solevid (red), 2016). Tidigare inlägg om SOM-undersökningen till utlandssvenskar finns här och här.

När utvandring kommer på tal i Sverige går tanken ofta till vår historia och de stora flöden av svenska emigranter som sökte lyckan västerut mellan åren 1850 och 1930. Totalt utvandrade över 1,5 miljoner människor från artonhundratalets mitt fram till 1930. Under toppåren i slutet av 1800-talet, när missväxten i Sverige var som värst, utvandrade omkring 50 000 personer varje år (se figur 1 nedan).

Men faktum är att utvandring inte bara är något som hör historien till. Även om Sverige sedan årtionden varit ett invandringsland och invandringen till Sverige också ökat över tid konstaterar SCB år 2011 ”Vi har passerat 1887, det året när den högsta utvandringen uppmättes”[1].

Vad vet vi om utlandssvenskar? Del 2.

Det här inlägget är samförfattat av Frida Vernersdotter, verksam vid SOM-institutet och Maria Solevid. Ett stort tack till Jonas Hägglund, SOM-institutet, för hjälp med databearbetning och kartanimering!

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför under hösten 2014 en helt unik enkätundersökning riktad till den stora gruppen utlandssvenskar. Projektet presenterades i gårdagens blogginlägg. I det här blogginlägget ska vi redogöra för svarsbenägenheten i olika grupper av utlandssvenskar. Vi vill i sammanhanget påpeka att undersökningen fortfarande pågår och att siffrorna som presenteras är preliminära baserat på antalet inkomna svar vid dagens datum. Samtidigt är materialet helt unikt och förtjänas lyftas fram redan nu.

Vad vet vi om utlandssvenskar? Del 1.

Det här inlägget är samförfattat av Frida Vernersdotter, SOM-institutet Göteborgs universitet och Maria Solevid, statsvetenskapliga institutionen och SOM-institutet, Göteborgs universitet. Till vår hjälp har vi också haft Sofia Arkhede Olsson, SOM-institutet, Göteborgs universitet.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför under hösten 2014 en helt unik enkätundersökning riktad till den stora gruppen utlandssvenskar. Detta blogginlägg handlar om vad vi visste om gruppen utlandssvenskar utifrån skatteverkets register innan vi skickade ut undersökningen och ska ses som viktig bakgrundsinformation. Nästa inlägg kommer att handla om undersökningens genomförande svarsmönster i olika grupper av utlandssvenskar.

De utlandssvenskar vi pratar om i den här studien är svenska medborgare i åldrarna 18 till 75 år som är avförda från skatteverkets befolkningsregister med anledning av utlandsflytt. Alltså svenska medborgare som berättat för Skatteverket att de inte bor i Sverige. Det ska i sammanhanget tilläggas att långt i från alla som flyttar utomlands berättar detta för Skatteverket.