Nu är den här! Boken Svenska utlandsröster (Solevid (red), 2016) finns nu att ladda ner i sin helhet på SOM-institutets hemsida. Boken bygger på den unika SOM-undersökningen till utlandssvenskar som vi genomförde hösten 2014. Tidigare blogginlägg om undersökningen som jag har skrivit finns här, här, här och här. Analyserna i bokens 14 kapitel bygger på 2668 enkätsvar från utlandssvenskar i 103 länder. Arton forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, nationalekonomi, religionssociologi och statsvetenskap från universitet och forskningsinstitutioner i Sverige, Norge och Danmark medverkar i boken. I det här och i några följande blogginlägg kommer jag att presentera olika resultat från boken. Det här inlägget baseras på delar av inledningskapitlet med samma namn som boken.
En viktig kunskap som SOM-undersökningen till utlandssvenskar bidrar med är svaret på en till synes enkel fråga; vilka är utlandssvenskarna? Frågan är både viktig och intressant eftersom svaret ger en bild av vad som karaktäriserar gruppen svenska utvandrare.
För att få en uppfattning om vilka det är som har svarat på vår undersökning jämför vi dem med de som svarat på den nationella SOM-undersökningen 2014. Att vi gör den här jämförelsen beror på att de svarande i den nationella SOM-undersökningen är en återkommande jämförelsepunkt i boken. Figur 1 visar frekvensfördelningen på ett antal socioekonomiska bakgrundsfaktorer bland utlandssvenskar samt bland boende i Sverige som valt att svara på SOM-institutets undersökningar. Den nationella undersökningen går ut till personer 16-85 år boendes i Sverige men i analyserna nedan använder vi samma åldersspann som undersökningen bland utlandssvenskar, nämligen 18-75 år.
Som figur 1 visar är det små könsskillnader mellan de svarande i den nationella SOM-undersökningen och SOM-undersökningen till utlandssvenskar. Åldersfördelningen ser däremot annorlunda ut i de två grupperna; utlandssvenskarna är mindre jämnt fördelade mellan de fyra åldersgrupperna. Nästan hälften av de svarande på utlandsundersökningen är 30-49 år medan motsvarande andel är omkring 30 procent av de svarande som bor i Sverige. I korthet är de svarande på utlandsundersökningen i lägre grad unga och äldre jämfört med de som besvarat den nationella undersökningen.
Den största skillnaden mellan personer boendes i Sverige och utlandssvenskar är dock utbildningsnivån. Hela 58 procent av utlandssvenskarna är högutbildade, vilket motsvarar examen från universitet/högskola eller studier på forskarutbildning. Skillnaden i andelen högutbildade mellan de svarande utlandssvenskarna och de svarande som bor i Sverige är 26 procentenheter. Det är tydligt att personer med högre utbildning i större utsträckning söker sig utomlands. Det går dock inte att bortse från att högutbildade i utlandet i större utsträckning också kan ha besvarat undersökningen.
(Klicka på bilden för att se en uppförstorad version)
Figur 1 Socioekonomisk sammansättning bland personer boendes i Sverige och utlandssvenskar (procent)
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (blå stapel) och SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014 (gul stapel). Data från SOM-undersökningen till utlandssvenskar är viktade, se här för mer information.
Det är också en något högre andel av utlandssvenskarna som anser sig klara sig mycket bra på nuvarande inkomst jämfört med personer boendes i Sverige som svarat på den nationella SOM-undersökningen. Slår man ihop de två kategorierna mycket bra och ganska bra är det dock jämnare mellan de två undersökningarna. Bland personer boendes i Sverige anser 79 procent att de klarar sig mycket eller ganska bra på nuvarande inkomst jämfört med 84 procent bland utlandssvenskarna. Den högre utbildningen slår också igenom i vilken yrkeskategori utlandssvenskarna tillhör. I jämförelse med personer boendes i Sverige är utlandssvenskarna i högre grad tjänstemän med arbets- eller företagsledande funktion och i betydligt lägre grad arbetare (se figur 1). Vidare är utlandssvenskarna som besvarat undersökningen i högre grad gifta än de svarande boendes i Sverige och det är också en högre andel bland de som utvandrat som har barn.
Att döma av denna enklare jämförelse mellan gruppen utlandssvenskar som besvarat vår undersökning och personer i samma ålder boendes i Sverige (som deltagit i den nationella SOM-undersökningen) framträder att utlandssvenskarna på ett övergripande plan är en mycket väletablerad grupp. Att gruppen socioekonomisk sett skiljer ut sig från den genomsnittlige personen som bor i Sverige (som deltagit i den nationella SOM-undersökningen) är väl värt att bära med sig för den som läser boken. Att gruppen som helhet skiljer ut sig jämfört med personer boendes i Sverige säger dock ingenting om de skillnader som kan finnas inom gruppen utlandssvenskar och som studeras i bokens övriga kapitel.
politologerna.wordpress.com 