Emot allmänna val

Riksdagen är folkets främsta företrädare, och den utses i fria, hemliga och direkt val, förkunnar den svenska regeringsformen. Genom att vi i folket i val utser våra representanter garanterar vi att våra intressen kommer att representeras i det politiska styret.

Fel, menade redan de gamla grekerna, och författaren och historikern David van Reybrouck, i sin bok Emot allmänna val. I antikens Aten ansåg man att val var ett elitistiskt och aristokratiskt system, som ledde till att vanliga människor inte fick tillgång till de viktigaste politiska posterna. Det vi dagligdags kallar demokrati, den moderna representativa demokratin, skulle inte fått godkänt av Atenarna, som fattade beslut genom omröstning i storforum.

almännavalomslag

Och visst är det så. Den representativa demokratin av idag har sitt ursprung i USA, men grundlagsfäderna pratade inte om demokrati, utan om republikanism: folksuveränitet, men indirekt styre. Senaten och det ofta bespottade elektorssystemet syftar till att vakta mot alltför stort folkligt inflytande.

Personerna som väljs i representativa demokratier är inte heller som folk är mest. Ett trivialt men kanske talande exempel är att amerikanska presidenter i genomsnitt är längre än vanliga amerikanska män. Dessutom är de, just det, män, och dessutom (rättelse – se kommentar nedan) vansinnigt mycket  rikare än genomsnittsamerikanen.

Läs mer

Inte alla äktenskap – påverkas ditt valdeltagande av vem du blir ihop med?

Det här är ett gästinlägg av Moa Frödin Gruneau, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Inlägget bygger på en nyligen publicerad studie som kan läsas här.

***

Det är allmänt vedertaget i forskningen om valdeltagande att de medborgare som är gifta eller sambos deltar till en högre grad än de medborgare som är singlar. Det iakttagna sambandet mellan att leva tillsammans i en parrelation och att rösta tolkas ofta som att en stor del av befolkningen (gifta och sambos utgör nästan halva den svenska befolkningen) är lite mer benägen att rösta än vad de andra är.

En vanlig förklaring till sambandet är tillgång till sociala nätverk och en stabil social situation. Ett rimligt antagande är väl däremot att detta till stor del är beroende av vem du gift dig med. Ett antagande om att sambandet mellan att leva i en parrelation och att rösta gäller alla i en sådan relation kan alltså ifrågasättas.

Ett annat känt faktum i forskning om valdeltagande är att högutbildade är överrepresenterade bland de som röstar. En förklaring till detta handlar om tillgången till sociala nätverk och individens relativt fördelaktiga sociala position. Kanske är det en möjlighet att gifta sig till ett sådant socialt nätverk genom att skaffa sig en högutbildad partner?

Läs mer

Lucka #7: Till urnan under tvång

I en demokrati är rätten att få rösta i allmänna val fundamental. Vissa demokratier har dessutom fastslagit att det inte bara är en rättighet att få rösta, utan även en skyldighet. Enligt IDEA är det i dag 27 länder som har någon form av röstplikt. Det senaste tillskottet till den gruppen är Bulgarien, som 2016 införde röstplikt i ett försök att höja landets låga valdeltagande. Bulgarien är dock ett undantag; sett över de senaste årtiondena har ett flertal länder med röstplikt valt att avskaffa den och i andra länder, såsom Australien, har debatten om att göra röstandet frivilligt varit intensiv.

Röstplikten hade fler tillskyndare förr. När en våg av rösträttsreformer sköljde in över Läs mer

Lucka #5: Äldres politiska inflytande

Den senaste tiden har ämnet äldrefrågor och äldres politiska inflytande kommit upp i olika sammanhang. Med tanke på de stora välfärdsutmaningar Sverige och många andra västländer står inför med en allt större åldrande befolkning är det kanske inte så konstigt att fokus riktas just mot äldrefrågor och äldre väljare. Med äldre väljare avses personer som är 65 år eller äldre, det vill säga personer från pensionsålder och uppåt. I 2014 års val var andelen äldre drygt 25% av valmanskåren och andelen kommer med stor sannolikhet att öka i kommande val i takt med en ökande åldrande befolkning.

Inom det statsvetenskapliga forskningsfältet politiskt beteende är upptagenheten av ungdomar/yngre väljare mycket stor, detsamma gäller för många av de olika demokratisatsningar runt om i landet. Självklart är upptagenheten befogad, det handlar ju om att kontinuerligt skola in nya demokratiska medborgare som röstar och på andra sätt gör sina röster hörd i den representativa demokratin. Men vilka faktorer som påverkar varför människor fortsätter respektive slutar att rösta eller göra sina röster hörda på annat sätt vid en högre ålder är inte tillnärmelsevis lika väl utforskat eller för den delen prioriterat. I ett pågående projekt forskar jag om hur hälsa och livskvalité påverkar politiskt deltagande bland äldre väljare (projektet finansieras av AGECAP, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet) och jag hoppas få anledning att återkomma med resultat från det projektet.

Politiskt beteende i olika åldersgrupper är också intressant ur ett demokratiteoretiskt perspektiv. Det handlar om vems intressen som tillvaratas och i förlängningen om rättvisa mellan generationer och vem som bör får vara med att bestämma. Brexit är ett intressant fall ur ett sådant generationsperspektiv där äldre väljare i högre grad röstade för Brexit medan yngre väljare, som i mycket högre grad ska ta konsekvenserna av beslutet, i stor majoritet röstade för att Storbritannien skulle stanna kvar i EU (se ex https://blogs.cardiff.ac.uk/wiserd/2017/02/24/young-people-and-brexit-a-generational-divide/). Omvänt finns det troligen fall där yngre väljare politiska intressen fått gehör på bekostnad av äldre väljares intressen.

I det här inlägget ska jag mycket översiktligt presentera äldres politiska inflytande med fokus på representationen av äldre i politiken och äldre väljares valdeltagande, partival och prioritering av sakfrågor.* Läs mer

Lucka #15. Fi och Supervalåret 2014: Om väntad och oväntad röstdelning i svenska val

I detta inlägg gästas Politologerna av Sofie Blombäck och Jenny de Fine Licht, forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Tidigare i år publicerade Sofie och Jenny en artikel i Scandivinian Political Studies där de undersöker Fi:s sympatisörer. Med hjälp av Fi:s framgångar och motgångar under Supervalåret 2014 identifieras tidigare osedda mekanismer bakom röstdelning. Håll till godo!

2014 hade Sverige för första gången sedan vi gick med i EU val till alla nivåer samma år, ett så kallat supervalår. Det innebar bland annat att väljare måste ta ställning till om de ville stödja samma parti i Europaparlamentsvalet i maj och riksdagsvalet i september. 2014 var alltså ett utmärkt tillfälle för forskare att studera det som kallas röstdelning. Läs mer

Lucka #5: Hur påverkar korruption valdeltagande?

Det här inlägget är samförfattat av Stefan Dahlberg, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Maria Solevid, universitetslektor i Statsvetenskap vid samma lärosäte.

En grundläggande princip i den representativa demokratin är att väljare aktivt väljer sina politiska representanter och att de valda politiska representanterna agerar i enlighet med väljarnas intressen. Om den valda regeringen inte uppfyller väljarnas intressen utkräver väljarna ansvar genom att rösta bort regeringen i samband med kommande val. Att väljare går och röstar är därmed en av de viktigaste indikatorerna på hur legitim en demokrati är. Lite enkelt formulerat, ju högre valdeltagande, desto bättre anses demokratin fungera. Men vad händer när länken mellan väljare och valda förstörs av korruption? Läs mer

Lucka #6: Dags för sänkt rösträttsålder?

Förra årets val till Europaparlamentet innebar en ökning av det svenska valdeltagandet med 5,5 procentenheter till 51,1 procent. För första gången röstade över hälften av de röstberättigade i ett svenskt EU-val. På det hela taget var dock 2014 års EU-val ytterligare ett misslyckande sett till det medborgerliga engagemanget; visserligen sjönk valdeltagandet bara med några tiondelar av en procent, men de 42,6 procent av de röstberättigade EU-medborgarna som begav sig till valurnorna innebar den lägsta andelen någonsin. Faktum är att sedan det första valtillfället 1979 har valdeltagandet sjunkit i varje EU-val. Mot den bakgrunden är det inte konstigt att Europaparlamentet har tagit initiativ för att vitalisera demokratin på EU-nivå. Den 11 november röstade parlamentet igenom ett helt batteri av förslag till förändringar (se rapport och resolution). Bland dessa förslag finns exempelvis gemensam valdag i alla EU-länder, förenklad utlandsröstning, e-röstning och harmonierad och sänkt rösträttsålder.

Det bör poängteras att EU:s alla enskilda medlemsländer måste acceptera dessa förslag för att de ska kunna bli verklighet. När det gäller sänkt rösträttsålder är förslaget dessutom förhållandevis Läs mer