Lucka 17: Ekonomiska tillgångar och väljarbeteende

* Det här inlägget är samförfattat av Mikael Persson och Johan Martinsson

Ekonomisk röstning är ett klassiskt forskningsområde inom väljarbeteende. Studier inom området har länge undersökt hur väljares bedömningar av den nationella och privata ekonomiska utvecklingen påverkar deras val av parti när de röstar. Generellt, men med vissa undantag, har den här typen av studier visat att väljare belönar regeringar när den nationella ekonomin går bra medan de straffar regeringar när ekonomin går sämre. Den privatekonomiska utvecklingen (så kallad ”pocketbook voting”) tillskrivs generellt mindre betydelse än utvecklingen av den nationella ekonomin.

 

Under senare år har det utvecklats ett nytt forskningsfält som istället för att titta på perceptioner av den ekonomiska utvecklingen undersöker hur ekonomiska tillgångar påverkar hur väljare röstar. Det här området kallas för ”patrimonial economic voting” i den engelskspråkiga litteraturen. Idén här är att inte bara individers inkomst utan även deras tillgångar spelar roll i och med att tillgångar placerar in individer i den ekonomiska hierarkin i samhället. Vilka tillgångar du har påverkar vilken  risk du utsätts för vid konjunktursvängningar och avgör hur du påverkas av den ekonomiska  politiken. Ekonomiska tillgångar är naturligtvis centrala för individers privatekonomiska situation men trots detta har inte vilken typ av tillgångar väljare har och hur kan påverka deras partival undersökts på samma sätt tidigare.

Studier på temat ”patrimonial economic voting” brukar göra en uppdelning mellan låg- och högrisktillgångar. Till lågrisktillgångar räknas till exempel bostad och fritidshus samt pengar på bankkonton och liknande lågrisksparande, medan högrisktillgångar innefattar sådant som aktier, företag, hyres- och jordbruksfastigheter. De tidigare studierna inom området i andra länder visar vanligtvis att lågrisktillgångar har en begränsad effekt på väljares partival medan högrisktillgångar driver individer åt höger. En brist med dessa studier är dock att de dels enbart bygger på individers svar på frågor i enkäter, och dels att frågorna vanligtvis bara mäter om man äger tillgångar av olika slag och inte säger någonting om tillgångarnas värde.

I en nyligen publicerad artikel i British Journal of Political Science undersöker vi sambandet mellan ekonomiska tillgångar och väljarbeteende i Sverige. I studien visar vi att rika väljare röstar mer borgerligt, vilket naturligtvis inte är någon kioskvältare, men vad som är intressant är att vi kan se på sambandet på ett mer detaljerat än vad som tidigare varit möjligt. I Sverige fanns nämligen en ovanligt god tillgång till registeruppgifter om ekonomiska tillgångar fram tills dess att förmögenhetsregistret avskaffades 2007. I dessa data finns information om det faktiska värdet på många slag av tillgångar och de ger således en betydligt bättre bild av människors ekonomiska situation än de enkätsvar som tidigare forskning använt sig av. Vi gavs möjlighet att koppla samman uppgifter från förmögenhetsregistret med den svenska valundersökningen från 2006. I och med detta kan vi undersöka förhållandet mellan ekonomiska tillgångar och röstning på ett mycket mer detaljerat sätt än vad som tidigare varit möjligt i tidigare forskning.

Våra huvudresultat kan sammanfattas på följande sätt. Först och främst visar det sig att det relevanta inte är huruvida man äger olika slag av tillgångar eller ej, utan vilket värde tillgångarna har. Röstningsbeteendet hos de som endast äger tillgångar med lågt värde skiljer sig inte markant från röstningsbeteendet hos de utan tillgångar. Vi visar också att vi i den svenska kontexten får motsvarande resultat som i tidigare studier när vi försöker att använda så lika modellspecifikationer som möjligt (det vill säga att endast se på effekten av att äga tillgångar eller ej). Vid mer detaljerade analyser visar det sig dock att effekten i själva verket drivs av tillgångar med högt värde.

För det andra visar det sig att det inte är alla typer av ekonomiska tillgångar som har ett starkt samband med röstning, utan enbart vissa typer. Vad vi finner motsvaras heller inte helt av den uppdelning mellan låg- och högrisktillgångar som har lanserats i den tidigare litteraturen. Tillgångar i sparande så som räntefonder, obligationer, etc, har överlag ett svagt samband med röstning. Om vi däremot ser på ägande av fastigheter och aktier så ser vi  större skillnader mellan de som har tillgångar med högt värde och de som inte har några tillgångar. Skillnaderna mellan de som har aktier och fastigheter med lågt värde och de som inte har några tillgångar alls är dock också små.

I vårt datamaterial från 2006 års val estimerar vi den predicerade sannolikheten att rösta på alliansen till 37% bland de utan aktier och till 63% bland de som har aktier med värde i den högsta kvintilen. Sannolikheten att rösta på Alliansen bland de med fastigheter av värde i den högsta kvintilen är ytterligare något högre, 65%. Om man ser på skillnader i politisk ideologi så placerar sig de med aktier och fastigheter i de högsta kvintilerna i genomsnitt ungefär ett och ett halvt steg längre åt höger på en elvagradig skala.

Man brukar ofta avsluta sammanfattningar av forskningresultat med att mer forskning behövs inom området. I det här fallet är dock tyvärr svårt att forska vidare på den inslagna vägen. Förmögenhetsregistret avskaffades som sagt av alliansregeringen 2007. Därefter har vi forskare tyvärr inte alls samma möjlighet att göra  analyser kring relationen mellan ekonomiska tillgångar och väljarbeteende eller andra relevanta faktorer så som hur de hänger samman med hälsa och välfärd. I registret finns dock historiska uppgifter, men de äldre valundersökningarna är nu avidentifierade och omöjliga att kombinera med registerdata. Den aktuella studien ger därför en unikt detaljerad ögonblicksbild över relationen mellan ekonomiska tillgångar och väljarbeteende. En bild som tyvärr är svår att återupprepa vid andra valtillfällen.


För ytterligare information kring data och analyser hänvisar vi till artikeln som texten bygger på:

Persson, Mikael and Johan Martinsson. (Forthcoming). ”Patrimonial Economic Voting and Asset Value: New Evidence from Taxation Register Data.” British Journal of Political Science.

Lucka #15. Fi och Supervalåret 2014: Om väntad och oväntad röstdelning i svenska val

I detta inlägg gästas Politologerna av Sofie Blombäck och Jenny de Fine Licht, forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Tidigare i år publicerade Sofie och Jenny en artikel i Scandivinian Political Studies där de undersöker Fi:s sympatisörer. Med hjälp av Fi:s framgångar och motgångar under Supervalåret 2014 identifieras tidigare osedda mekanismer bakom röstdelning. Håll till godo!

2014 hade Sverige för första gången sedan vi gick med i EU val till alla nivåer samma år, ett så kallat supervalår. Det innebar bland annat att väljare måste ta ställning till om de ville stödja samma parti i Europaparlamentsvalet i maj och riksdagsvalet i september. 2014 var alltså ett utmärkt tillfälle för forskare att studera det som kallas röstdelning. Läs mer

Lucka #12: Två små klarar sig bättre än ett i en koalition

I en koalition lockar två små partier fler väljare än ett litet. Det visar ny forskning med experiment från Kanada och Sverige. Gästinlägg av Annika Fredén, doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I valet i Tyskland 2013 hamnade två partier – liberala FDP och högerpopulistiska AfD – strax under 5-procent-spärren. Inför valet hösten 2017 har båda klättrat över spärren (wahlrecht.de). Centern och KD valdes båda in i riksdagen 2014, som två små partier i samma koalition. Sedan dess har de gått åt olika håll: KD under spärren, Centern över 8 procent. Trots att forskningen visar att KD ofta får taktikröster från Moderatväljare (se t ex Fredén, 2014), kan detta nya läge missgynna KD. Om partiet är ett ”ensamt” riskparti i en potentiell koalition är det större risk att det överges. Det visar laboratorieexperiment som jag gjort som nyligen publicerats i den internationella samlingsvolymen Voting Experiments. Läs mer

Lucka 9: Förlorade Hillary Clinton på grund av att hon är kvinna? Om kvinnliga kandidater i amerikansk politik.

Det amerikanska presidentvalet är över för denna gång. Även om mycket av de analyser som gjorts handlar om hur annorlunda allt har varit med Donald Trump, så finns det ändå en faktor som vi känner igen – den tillträdande presidenten är en man. Kvinnor har haft en mer undanskymd roll och möjligheten att bli politiker har många gånger skett i bakvattnet av deras mäns politiska framgångar.  De första kvinnor som kom i kongressen var exempelvis inte sällan änkor till avlidna kongressledamöter, eller så hade de redan en make som var aktiv i politiken. På så sätt är Hillary Clinton ganska typisk som kvinnlig pionjär – hon klev fram ur skuggen av sin make. Därmed skulle man kunna tro att kön är en central faktor i amerikansk politik. Men så enkelt är det inte.

Läs mer

Lucka #5: Hur påverkar korruption valdeltagande?

Det här inlägget är samförfattat av Stefan Dahlberg, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Maria Solevid, universitetslektor i Statsvetenskap vid samma lärosäte.

En grundläggande princip i den representativa demokratin är att väljare aktivt väljer sina politiska representanter och att de valda politiska representanterna agerar i enlighet med väljarnas intressen. Om den valda regeringen inte uppfyller väljarnas intressen utkräver väljarna ansvar genom att rösta bort regeringen i samband med kommande val. Att väljare går och röstar är därmed en av de viktigaste indikatorerna på hur legitim en demokrati är. Lite enkelt formulerat, ju högre valdeltagande, desto bättre anses demokratin fungera. Men vad händer när länken mellan väljare och valda förstörs av korruption? Läs mer

What are the prospects of a “Swexit” for the political parties of Sweden?

Det här är ett gästinlägg av Ann-Kristin Kölln och Jonathan Polk, båda verksamma vid statsvetenskapliga instituionen, Göteborgs universitet.

***

After the referendum on European Union (EU) membership for the United Kingdom (UK) resulted in 52% voting to “Leave” against 48% voting to “Remain” many wondered about the possibility of contagion to other EU member states with Sweden mentioned as a possible candidate for “Swexit”. A poll conducted by Sifo on 20 April found that 36% of Swedes would want to leave the EU and only 32% of respondents would want to remain if Britain opted to exit the EU. More recent polls, including one that took place after the UK referendum, find that a majority of Swedes would like the country to continue as a member of the EU.

While these results suggest that Swedes would opt to stay within the EU, last week’s events in Britain (and existing research from other countries) suggest that the EU is a divisive issue. It creates tensions amongst voters, representatives and within political parties. In this post we explore to what extent European integration causes similar intra-party tension in Sweden. Are Swedish parties internally divided on the issue of EU integration?

Läs mer

Finns den kommunale väljaren? (del 3)

Inlägget är samförfattat av Gissur Ó. Erlingsson & Henrik Oscarsson.

Bättre sent än aldrig? Om det kan man tvista och vi ber om ursäkt för senfärdigheten (men i gengäld har vi nu röstdelningsdata för valet 2014…) För lite drygt ett år sedan påbörjade vi alltså en trilogi av inlägg under rubriken ”Finns den kommunale väljaren?”. Tanken var att ge perspektiv på fenomenet ”röstdelning”, och vi utlovade följande upplägg. (1) I det första inlägget försökte vi belägga att en lokal dimension vuxit fram i svensk politik de senaste 20 åren, (2) i det andra redovisade vi data på vilka väljargrupper som röstdelar; nu (3), i det gravt försenade tredje, reflekterar vi över orsaker till röstdelningen. Och för den riktigt intresserade: ni kommer att kunna få läsa ett slags spinoff på dessa inlägg i den kommande SOM-antologin som släpps den 23 juni, där vi borrar djupare i röstdelningsfrågan ur lite olika perspektiv.

***

Nyligen har ett omval i Båstads kommunalval genomförts. Det är alltså ungefär samma demos som röstade i valet nu som röstade för omkring åtta månader sedan. Skillnaderna i hur Båstadsväljarna röstade i riksdagsvalet i september, och i kommunalvalet nu, är uppseendeväckande. Exempelvis fick Moderaterna då 34,7 procent av rösterna, men bara 18,5 procent nu i det kommunala omvalet. Kristdemokraterna fick 5,4 procent av rösterna i riksdagsvalet, men bara 1,3 procent nu, i kommunalvalet. Socialdemokraternas differens blev 18,2 då versus 12,6 nu. Mycket av skillnaderna drevs av att ett lokalt parti – Bjärepartiet – gjorde ett succéartat val i omvalet och samlade 33,2 procent av rösterna. Ungefär samma väljare, men val till olika nivåer vid separata tillfällen. Fallet bör få i gång tankarna kring fenomenet röstdelning, att en väljare röstar på ett parti i riksdagsvalet och ett annat i kommunalvalet. Faktum är att röstdelningen slog rekord i 2014-års val, då ungefär 30 procent av väljarna gjorde detta. Läs mer