Lucka #13: Västlänkens betydelse för Demokraternas framgångar i Göteborg

Inlägget bygger på resultat som presenteras mitt och Henrik Oscarsson kapitel ”Röst(D)elning i Göteborg 2018” som ingår i SOM-institutets nysläppta bok Ingen kommer undan kulturen.

Som gårdagens inlägg visade var det främst borgerliga riksdagsväljare respektive Sverigedemokratiska riksdagsväljare i Göteborg som i kommunvalet röstade på det nystartade lokala partiet Demokraterna. Partiet fick 16,95 procent av rösterna i kommunvalet 2018. Som vi också diskuterade i gårdagens inlägg är röstdelning, att vid de samtida valen till riksdag och kommun rösta på olika partier, är en förutsättning för lokala partiers framgång. Frågan vi vill belysa i detta andra inlägg på temat röstdelning är i vilken utsträckning åsikt om Västlänken (tågtunnel under Göteborg som är en del av infrastruktursatsningarna Västsvenska paketet) är förknippat med röstdelning respektive att rösta på Demokraterna i kommunvalet 2018. Läs mer

Lucka #12: Röstdelning och lokala partiers framgångar. Fallet Demokraterna i Göteborg

Röstdelning – att i de samtida valen till Riksdag, region och kommun rösta på olika partier – är en företeelse som ökat över tid. I valet 2018 sattes till och med ett nytt rekord – 31 procent av de svarande i den svenska Valundersökningen angav att de röstade på olika partier nationellt och lokalt och 28 procent att de röstade på olika partier nationellt och regionalt. I Göteborg uppskattas att 38 procent av väljarna röstade på olika partier till riksdagen och kommunen.

Röstdelning sker av flera olika anledningar. Resultat från den svenska Valundersökningen visar bland annat att kandidaterna och bakåtblickande utvärdering av hur partierna skött sig är viktiga anledningar. Att väljare röstar på olika partier i riksdag och kommun brukar tas som en intäkt att de lokala politiska förhållandena spelar större roll. Röstdelning är också en avgörande förutsättning för lokala partiers framgångar. Lokala partier, det vill säga partier som inte har representation i Riksdagen, är också ett fenomen som vuxit över tid. I 2018 års val fick 171 lokala partier representation i 146 kommunfullmäktigen. Det betyder att det finns minst ett lokalt parti i hälften av Sveriges kommuner.

Tack vare den lokala SOM-undersökningen i Göteborg finns möjligheter att närstudera röstdelningsmönster i en kommunkontext med ett stort lokalt parti. Detta har Henrik Oscarsson och jag gjort i kapitlet Röst(D)elning i Göteborg 2018 som publicerades idag i SOM-institutets bok Ingen kommer undan kulturen. Detta blogginlägg är det första av två som bygger på resultat som vi presenterar i kapitlet. Läs mer

Partierna och strategisk röstning i riksdagsvalet 2018

Det här är ett gästinlägg av Annika Fredén, Lektor i statsvetenskap vid Karlstads universitet.
***

Det är snart dags att gå till valurnorna igen, och nu vet vi mer om varför vi röstade som vi gjorde i riksdagsvalet. I en ny rapport undersöker jag fenomenet ”strategisk röstning”, som innebär att väljaren röstar på ett annat parti än det eller de partier han eller hon gillar bäst. Den visar att 15 procent röstade potentiellt ”strategiskt” i 2018 års riksdagsval. Kristdemokraterna var det parti som fick högst andel strategiska röster. Även Socialdemokraterna fick hög andel strategiska röster jämfört med tidigare val, och det var få som kastade bort sin röst på ett parti som inte tog plats i riksdagen.

Fyraprocentsspärren har länge fungerat som en stark mekanism för koordinering i svenska riksdagsval. De flesta känner till spärren, och syskonpartier – på 1980-talet Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och idag Moderaterna och Kristdemokraterna – hjälper varandra för att båda parterna ska ta plats i parlamentet. I detta val framstod även Miljöpartiet som ett potentiellt mål för strategiska röster, då deras plats i riksdagen skulle avgöra om vänsterblocket fick fler röster än högerblocket. Resultatet vet vi: MP kom in och bildade regering med S, samtidigt som KD fick en rejäl skjuts in mot valdagen.

I Valforskningsprogrammets valundersökning finns utförlig data på väljarnas preferenser inför och efter valet, och deras självrapporterade partival, vilket är den data jag utgått från i analyserna. När väjarnas partipreferenser innan valet jämförs med det parti de faktiskt röstade på ser vi att KD var det parti som fick högst andel röster från väljare som sympatiserade med något annat parti: partiet fick i riksdagsvalet 2018 inte mindre än 42 procent potentiellt strategiska röster (se figur nedan, där andelen strategiska röster per parti i riksdagsvalet 2018 jämförs med andelen 2014 ).

De flesta av KD:s strategiska väljare kom från Moderaterna, och även sympatisörer från de andra borgerliga partierna röstade frikostigt på partiet på valdagen. Det parti som i andra högsta grad fick sympatisörer från ett annat parti i årets val (22 procent) var Liberalerna som fortfarande gör skäl för sitt namn ”partibytarnas Hallsberg” (jmfr Oscarsson & Holmberg). Överlag överensstämmer detta med de mönster vi sett de senaste valen. Det är framförallt på (f d) Allianssidan som väljare byter parti. Det är också en relativt hög andel strategiska röster på Socialdemokraterna och en låg andel strategiska röster på Sverigedemokraterna om vi jämför med förra valet (2014).

Siffrorna bygger på en analys av respektive partis väljare och det eller de partier väljaren som röstade på partiet gav högst värde på en 11-gradig gilla-skala mellan -5 till +5. Andelen av partiets väljare som inte hade det parti som de röstade på som sitt mest gillade i förvalsundersökningen, d v s innan riksdagsvalet, är den procentsats som anges i figuren. Totala andelen svarande var 2567 riksdagsvalet 2018 och 737 riksdagsvalet 2014. (För en mer utförlig beskrivning av datan inklusive väljarströmmar mellan partierna, se Fredén, 2019.)

I forskning om strategisk röstning anges främst tre olika typer av skäl att rösta strategiskt: oviljan att ”kasta bort” sin röst på ett parti som har liten chans att ta sig in i parlamentet, viljan att rösta på ett stort parti som har chans att leda regeringsbildningen, och viljan att rösta på ett litet parti för att hjälpa det komma över spärren till parlamentet. Dessa mekanismer ser ut att ha varit ovanligt jämnt förekommande i detta riksdagsval vilket bidrog till det jämna slutresultatet.

En annan viktig del i teorin om strategisk röstning är att se till konsekvenserna av partivalet, främst regeringsbildning. I valundersökningen finns sedan 2014 även en fråga där den svarande får ange att ”partiet behövs för att bilda min önskeregering” som ett viktigt skäl.  Även här angav väljare som röstade på Socialdemokraterna och Kristdemokraterna (i likhet med väljare som valde Sverigedemokraterna och Moderaterna) förhållandevis ofta detta som ett viktigt skäl.  Opinionsmätningar inför EU-valet och preliminära analyser av SOM-institutets data som samlades in någon månad efter riksdagsvalet 2018 tyder på att KD sedan dess fått fler av sina strategiska väljare att faktiskt gilla partiet. Hur den utvecklingen fortsätter återstår att se.

Källor

Cox, G. 2018. Portfolio-maximizing strategic voting in parliamentary elections, s 265-282 i (reds.) Herron, E., Pekkanen, R. J. & Soberg Shugart, M. The Oxford Handbook of Electoral Systems, Oxford University Press.

Fredén, A. 2019. Strategisk röstning i riksdagsvalet 2018. Rapport 2019:2, Valforskningsprogrammet Göteborgs universitet. Tillgänglig via https://valforskning.pol.gu.se/digitalAssets/1722/1722407_rapport-2019-2-fred–n–2019–strategisk-r–stning-i-riksdagsvalet_final.pdf

Oscarsson, H & Sören Holmberg. 2016. Svenska väljare. Stockholm: Wolters Kluwer.

SVT. 2019. “Väljarbarometern: De blir EU-valets vinnare och förlorare”. SVT webb, 29 mars 2019, tillgänglig via https://www.svt.se/nyheter/inrikes/valjarbarometern-de-blir-eu-valets-vinnare-och-forlorare

Var i landet har partierna sina väljare?

Efter det senaste inlägget om Sverigedemokraternas stöd i städer och på landsbygden fick jag blodad tand och gjorde en drös med kartor till. SVT har gjort en extremt snygg och pedagogisk översikt av vilket parti som blev störst i de olika valdistrikten, och hur det hänger ihop med olika variabler så som inkomst, utbildning och utländsk bakgrund.

Men en översikt som de inte har är hur partiernas stöd fördelar sig över landet, som en andel av respektive partis väljarbas, i riksdagsvalet. Jag har tagit fram kartor, ett för varje parti, där distrikt där partiet har sitt starkaste stöd färgläggs. Den mörkaste färgen visar den kvintil – det vill säga den femtedel – där stödet är som allra starkast. Den något ljusare färgen visar kvintilen därefter. De 60 procent av distrikten där partiet fick minst andel röster är gråa. Upplägget är hämtat från kartor min medpolitolog Richard Öhrvall gjorde för några år sedan. Kartorna kan alltså inte användas för att jämföra stödet för olika partier. Ett distrikt kan vara ett av Miljöpartiets starkaste fästen, även om Socialdemokraterna fick många fler röster där, för att ta ett exempel.

multikarta.png

Varje parti har sin egen profil, som känns igen från tidigare val. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är starkast i ”det röda Norrland.” Miljöpartiet, Liberalerna och Moderaterna är starka i städerna; och Moderaterna särskilt i Stockholms län. Centerpartiet får en väldigt grön karta, vilket beror på att många av de starka distrikten är glesbefolkade och därmed stora på kartan (distrikten är konstruerade så att det är ungefär lika många i varje, 500 till 2000 personer ungefär). Sverigedemokraterna går som jag visade i förra inlägget också starkt i landsbygdskommuner, och framförallt i södra Sverige. Nästan alla distrikt i Skåne och Blekinge tillhör SD:s hemmaplan, med undantag för Malmö och Lund.

Kristdemokraterna har stort stöd i och kring Jönköpings län. När partiet gick som sämst i opinionen och såg ut att missa fyraprocentsspärren spekulerades det om att partiet ändå skulle kunna klara sig kvar i riksdagen genom att få minst 12 procent av rösterna i en enskild valkrets. Spärren klarades med god marginal, och det var tur för man fick ”bara” 11,95 procent i Jönköpings läns valkrets.

Om du vill skriva ut någon karta kan du ladda ned PDF-versioner av dem här. Det går också att zooma i PDF-filerna för att till exempel se närmare på städer, där valdistrikten är väldigt små.
Alla partier i en bild
Vänsterpartiet
Socialdemokraterna
Miljöpartiet
Centerpartiet
Liberalerna
Kristdemokraterna
Moderaterna
Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas stöd i städer och på landsbygden

De senaste åren har det talas allt mer om en växande politisk skiljelinje mellan stad och land i Sverige. I USA är den högst påtaglig. Stadsväljare stödjer i hög utsträckning Demokraterna, landsbygdsväljare republikanerna. Här i Sverige har diskussionen mest rört Sverigedemokraterna.

karta

Statsvetaren Erik Vestin skrev före valet en LO-rapport om just detta, och kom fram till att det finns en påtaglig skillnad i Sverigedemokraternas väljarstöd mellan stad och landsbygd, mätt framförallt på kommunnivå. SD går sämre i stadskommuner. Skillnaden har också blivit större och större fram till och med valet 2014.

Hur ser det då ut nu när vi har resultatet för 2018? Jag har kollat stödet i riksdagsvalet för Sverigedemokraterna och de andra partierna i landets ungefär 6000 valdistrikt. Kartan här ger en första bild. Ljusare gult betyder större stöd för SD, mörkare blått mindre. Vi ser att stödet är starkast i Skåne och svagast i Norrland; inga överraskningar där. Även om det är svårt att se ser det också blåare ut i storstadsregionerna (om sjöar och kuster ser konstiga ut beror det på att valdistrikten i Valmyndighetens data sträcker sig ut i vattnet).

Läs mer

Det drar ihop sig

Riksdagsvalet är mindre än fyra månader bort, och de senaste opinionsmätningarna tyder på att det kan bli politisk jordbävning. Socialdemokraterna går mot sitt sämsta resultat genom tiderna, och Sverigedemokraterna mot ännu ett succéval. Vore majmätningarna valresultat skulle regeringsbildningen bli extremt komplicerad.

Men det är långt kvar till valdagen! Valkampanjerna har knappt dragit igång! I undersökningar säger över hälften att de bestämmer sig först i slutet av valrörelsen! Än kan mycket förändras! Eller?

Troligen inte. Även om många bestämmer sig sent, så tenderar olika rörelser att ta ut varandra, skriver Henrik Ekengren Oscarsson och Sören Holmberg i boken ”Svenska väljare”.

Läs mer

Jo, Sverigedemokraternas väljare är faktiskt emot invandring

Om många väljare anser att invandring är en viktig fråga, tycker att invandringen borde minska, och röstar på ett parti vars viktigaste fråga är att minska invandringen, ligger det nära till hands att tänka att invandringsmotståndet är en viktig förklaring till partivalet.

En ny rapport och debattartikel från tankesmedjan Futurion menar dock annorlunda. Debattartikeln har fått rubriken ”Det är inte invandringen som får folk att rösta SD”, och i rapporten konstateras att ”det går att förstå stödet för Sverigedemokraterna som en effekt av framförallt en ökad arbetsmarknadsoro.”

Det är en häpnadsväckande slutsats.

Argumentet är att oro för globalisering och automatisering i arbetslivet leder till en otrygghet som tar sig uttryck i röster på populistiska partier – Sverigedemokraterna i det svenska fallet. Invandringsmotstånd är om något ett symptom på dessa underliggande och viktigare orsaker, menar man.

Läs mer