Lucka #7: Till urnan under tvång

I en demokrati är rätten att få rösta i allmänna val fundamental. Vissa demokratier har dessutom fastslagit att det inte bara är en rättighet att få rösta, utan även en skyldighet. Enligt IDEA är det i dag 27 länder som har någon form av röstplikt. Det senaste tillskottet till den gruppen är Bulgarien, som 2016 införde röstplikt i ett försök att höja landets låga valdeltagande. Bulgarien är dock ett undantag; sett över de senaste årtiondena har ett flertal länder med röstplikt valt att avskaffa den och i andra länder, såsom Australien, har debatten om att göra röstandet frivilligt varit intensiv.

Röstplikten hade fler tillskyndare förr. När en våg av rösträttsreformer sköljde in över

En klagan över överklagandens hantering

I torsdags tog jag här på Politologerna upp den pågående utredningen Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. I det inlägget berörde jag valhemligheten, men som namnet avslöjar ska utredningen även se över omval. Det gäller både förutsättningarna vid omval och huruvida eventuella omval kan ske snabbare. Även detta är viktiga frågor. Som jag har skrivit om tidigare här på Politologerna fick vissa personer lägga två röster i 2011 års val till kommunfullmäktige i Örebro, vilket strider mot den mest grundläggande principen i demokratiska val. Att sådana märkligheter kan uppstå beror på att en ny röstlängd upprättas vid omval. Om omvalet

EU stärker svensk valhemlighet?

Ibland behövs en ny röst eller ett par nya ögon för att det som länge har tillåtits pågå ska ifrågasättas på ett avgörande sätt. I den Oscarsbelönade filmen Spotlight förklarar Mitchell Garabedian, gestaltad av Stanley Tucci, frånvaron av åtgärder mot åratal av övergrepp med ett koncist: ”Because it takes an outsider”. Utan några som helst övriga jämförelser kan det vara någon utifrån som leder till att den ifrågasatta hanteringen av valsedlar i svenska val förändras och att valhemligheten på så vis säkerställs.

När den tyske läkaren Christian Dworeck steg in i en svensk vallokal för att rösta i 2014 års val till Europaparlamentet kunde han inte tro sina ögon: där förväntades han helt öppet ta valsedlar från ett bord utan avskärmningar.

Snart dags för val igen?

Har du dragit en suck av lättnad över att detta intensiva valår går mot sitt slut och över att de 312 valen är avgjorda? Jag är ledsen om jag gör dig besviken, men risken finns att nya val står för dörren: det kan bli omval.

Nej, jag menar inte extra val till riksdagen med anledning av regeringskris, utan att det är möjligt att något av höstens alla val måste tas om på grund av

Att rösta är viktigt, att rösta rätt är viktigare.

Att rösta rätt – correct voting – är en statsvetenskaplig teori som handlar om hur väljare skulle ha röstat om de var fullt informerade om kandidater, partier och sakfrågor i ett val. Utgångspunkten för teorin om korrekt röstning är att väljare gör sina val med ett stort mått av osäkerhet. Genom att ta hänsyn till väljares grad av politiska sofistikation, erfarenhet av politik och motivation kan statsvetare undersöka forskningsfrågan i vilken utsträckning väljare kan anses rösta rätt och vad som förklarar väljares möjligheter att göra det.

Motverkar ”Vital demokrati”-propositionen andemeningen i Vallagskommitténs förslag?

Ta inlägget för vad det är: en reflektion från elfenbenstornet. Det principiella argument som förs fram är, från min sida, något intuitivt. Jag tror/hoppas det håller, men det ska erkännas att jag inte har överblick över detaljer och finlir som rör frågan som avhandlas. Argumentet är att det finns förslag i Proposition 2013 14/5 (som föreslår ändringar Kommunallagen) som riskerar att lite grand motverka grundavsikten i Proposition 2013 14/48 (som föreslår ändringar i Vallagen för att öka proportionaliteten i kommunala val).* 

Hur utnyttjar man resurser för att höja valdeltagandet på bästa sätt?

Inför valen senare i år har regeringen beslutat att fördela 60 miljoner kronor till insatser för att höja valdeltagandet. Även vid tidigare val har stora resurser satsats för att öka valdeltagandet. Vad vet vi då med säkerhet angående vilka metoder som fungerar för att höja valdeltagande i Sverige? Vilka insatser har varit mest effektiva och vilka har varit mindre effektiva? Svaret på frågorna är att vi har oerhört lite tillförlitlig kunskap kring vilka effekter den här typen av insatser har. Trots att stora resurser har satsat på att höja valdeltagandet har vi mycket begränsad kunskap om de kausala effekterna av sådana insatser på valdeltagande. Anledningen är att de flesta insatser för att höja valdeltagandet utformats på ett sådant vis att de inte är möjligt att utvärdera dem. Vi har alltså förlorat möjligheter till intressant forskning och ett bättre kunskapsläge. Men det finns dock vedertagna sätt att använda sig av för att kunna utvärdera kausala effekter. Det bästa alternativet anses vara randomiserade fältexperiment. Genom att använda experimentell design skulle man vinna mycket vad det gäller möjligheterna att utvärdera effekter och skapa ett bättre kunskapsläge. I och med att vi vet ganska lite om hur man skulle kunna öka valdeltagandet skulle man genom att avsätta medel för fältexperiment kunna få en möjlighet att lära sig mer.

Påverkar vädret valdeltagandet?

Det här inlägget är samförfattat av Mikael Persson, Anders Sundell och Richard Öhrvall.

Uselt väder för att rösta, klagade ordföranden för valförättarna i valkrets fjorton sedan han med en smäll fällt ihop det dyvåta paraplyet…” – José Saramago, Klarsynen (översättning Hans Berggren)

Omslaget till den engelska utgåvan av José Saramagos ”Klarsynen”.

Så börjar romanen Klarsynen” av nobelpristagaren José Saramago. Vid vallokalen väntar valförrättarna och partiernas representanter medan regnet öser ner utanför. Bokomslaget till den engelska utgåvan illustrerar den öde vallokalen.

Enligt ett vanligt förekommande antagande, som då och då framförs både i media och av forskare, påverkar vädret (i synnerhet regn) valdeltagandet.

Omständliga omval – del 2

Ett av demokratins grundläggande kännetecknen är den allmänna och lika rösträtten: varje röstberättigad person har en och endast en röst. Men så är inte alltid fallet i svenska val. Att den principen inte alltid upprätthålls beror på bestämmelser kring omval vars konsekvenser förefaller vara oförutsedda. De har åtminstone inte fått något nämnvärt utrymme i debatten.

Omständliga omval – del 1

De allmänna valen 2010 innebar en prövning för det svenska valsystemet. Överklagande brukar trilla in efter val, men den här gången var de av en helt ny omfattning. Det kom in 209 överklaganden avseende 2010 års val. Det är fler än i de 10 föregående valen tillsammans. Överklagandena gällde 21 av 29 riksdagsvalkretsar, 10 landsting och 38 kommuner. Valprövningsnämnden, som är den instans som fattar beslut om överklaganden, beslutade senare att omval skulle ske i valet till landstingsfullmäktige (eller regionfullmäktige som det också kallas) i Västra Götaland och i valet till kommunfullmäktige i Örebros nordöstra valkrets. I det här och i ett uppföljande inlägg i morgon diskuterar jag omval, olyckliga konsekvenser av dem och behovet av att se över den nuvarande ordningen.