Lucka #20: Kvinnors och mäns politiska åsikter och intresse under 30 år

Hur ser åsiktsskillnaderna ut mellan kvinnor och män i ett av världens mest jämställda länder? I tider av polarisering påstås det ibland att olika samhällsgrupper glider ifrån varandra. Men hur ser skillnaden ut mellan kvinnor och män? Tack vare de långa tidsserier som de nationella SOM-undersökningarna erbjuder kan vi studera hur åsiktsskillnader mellan kvinnor och män har utvecklats under 30 år. Även om mycket har förändrats i samhället under de senaste åren visar resultaten att åsiktsskillnaderna mellan kvinnor och män är förhållandevis stabila.

Läs mer

Lucka #19: Svenska kommuner är (förhållandevis) korruptionskänsliga

Jag är sent ute. Den internationella antikorruptionsdagen var den 9 december. Men jag var sjuk då, nedbäddad med något så bisarrt som ”kristallsjukan” (google it!). Därför ställde jag in min show om ”korruption i Sverige”, på Institutet mot Mutors och Transparency Internationals arrangemang.  Men nu tar jag tillfället i akt – med forskarkepsen lite käckt på svaj – och lägger fram poängerna jag hade tänkt göra där. De är: jo, det finns sannolikt ett specifikt svenskt korruptionsproblem som bör tas på allvar, och jag sätter mina fem cent på att det (nog) har med kommunerna att göra. . Läs mer

Lucka #18: Hur omfattande är diskrimineringen mot utrikesfödda och vilka möjligheter finns att minska den?

Detta är ett gästinlägg författat av Kåre Vernby, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

Under de senaste 30 åren har Sverige haft en betydande invandring. Idag är cirka 19 procent av befolkningen född utomlands, medan motsvarande siffra för 30 år sedan var ungefär 9 procent. Samtidigt är enligt SCB arbetslösheten högre bland utrikesfödda än bland inrikesfödda. I debatten har flera olika förklaringar till detta sysselsättningsgap förts fram. Kan gapet, åtminstone till viss del, förklaras av diskriminering? I en förhållandevis ny rapport till IFAU (som även kommit ut, i bearbetad form, som artikel på engelska i tidsskriften PLoS ONE) försöker jag och Rafaela Dancygier, forskare vid Princetonuniversitetet, besvara den frågan.  Läs mer

Lucka #17: Vem svarar på frågor om de viktigaste samhällsproblemen?

Undersökningar om vilka politiska frågor människor tycker är viktigast rapporteras regelbundet i media. Dessa har ofta ett uppenbart intresse för många grupper i samhället och är lätta att relatera till för många. De är informativa både för allmänheten själv (vad tycker andra människor är viktigt?), för politiska beslutsfattare (vad tycker väljarna är viktigt?) och för journalister (vad tycker våra läsare/lyssnare är viktigt?). Liknande frågor används även inom forskningen exempelvis för att närmare kunna statistiskt modellera människors beteende inom olika områden, tex väljarbeteende.

I Sverige finns flera kända privata marknads- och opinionsundersökningsföretag som mer eller mindre regelbundet ställer och analyserar sådana frågor. Det finns dock många olika sätt att formulera Läs mer

Lucka #16. I’m right, you’re evil

Lucka #16. I’m right, you’re evil

Nyligen skrev 205 forskare på Dagens Nyheters debattsida att vi i Sverige lever i ”en tid då människovärdet står på spel”. Bakgrunden till artikeln var den föreläsningsserie som Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet bjudit in till, där företrädare för samtliga riksdagspartier under hösten har samtalat med studenter och forskare om strategisk politisk kommunikation. Författarna till debattartikeln var kritiska till att även Sverigedemokraterna bjöds in till dessa samtal (se t.ex. tidigare inlägg på Politologerna här och här). Debattartikeln, och uppropet som skrevs i samband med den, påminner om hur högljudda och vinklade diskussioner lätt blir när frågor definieras som moralfrågor om rätt och fel. (Det är ju rimligtvis en överdrift att den tid vi lever i just nu – där till exempel Barnkonventionen antas som svensk lag vid årsskiftet ­– är en tid där människovärdet är i grunden ifrågasatt i Sverige). Och den påminner om att det finns intressant statsvetenskaplig forskning om moralfrågor. Läs mer

Lucka #15: Så reformerar vi det svenska valsystemet

I det här blogginlägget redovisas några tankar på hur det svenska valsystemet skulle kunna reformeras för att stärka den representativa demokratin inför framtiden. Med nedanstående sjupunktslista hoppas jag kunna bidra till att dra igång en bred diskussion om vilka problem som finns med dagens system och hur det kan förbättras.

Elektorala reformer innebär alltid en balansgång där det är svårt att maximera alla goda värden samtidigt. Samlat förväntas förslagen bidra till att stärka saker som valhemlighet, legitimitet, effektivitet och väljarnas möjligheter till ansvarsutkrävande utan att för den skull gå ut över kärnvärden som politisk jämlikhet och folkviljans förverkligande.

I huvudsak utgår förslagen några centrala principer som är relativt okontroversiella och som rimligen har bred politisk förankring. En sådan är att bibehålla en så stark proportionalitet i valsystemet som möjligt. Hit hör även förslagen om att renodla, förenkla och modernisera valsystemet, i synnerhet när det gäller vårt nuvarande system med valsedlar. Nu kör vi!

Läs mer

Lucka #14: Provprat om etnisk identitet

Detta är ett gästblogginlägg av PETER ESAIASSON, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, aktuell med boken ”Förorten — ett samhällsvetenskapligt reportage” (Timbro, 2019)

Ok att provprata en stund? Frågan signaler att man vill säga något viktigt men att man ännu inte vet riktigt hur det skall sägas. Idéen om provprat lanserades av Stina Oscarsson för några år sedan.[1] Jag tycker den är både sympatisk och angelägen.

Ämnet för mitt provprat är självuppfattad etnisk identitet.[2] Behovet att prata om ämnet följer av att  Sverige på några decennier har gått från att vara etniskt homogent till att bli etniskt heterogent. Hur människor uppfattar sin etniska tillhörighet är en väsentlig del av de nya förutsättningarna för att hålla samman landet. Mitt provprat är ett försök att bidra konstruktivt till samtalet i frågan. (Hoppas att ni för diskussionens skull accepterar själva utgångspunkten. Hur välgrundad den är får vi granska en annan gång.)

Läs mer