Segregation och arbetsmarknadsintegration – vad spelar utbildningsnivåer för roll?

Det här inlägget är författat av Adam Josefsson och Anders Sundell, och bygger på Adams masteruppsats i statsvetenskap.

Efter de senaste årens stora flyktinginvandring är arbetslösheten bland invandrare en stor samhällsutmaning. Förutom de samhällsekonomiska kostnaderna av arbetslöshet innebär det för individen att det blir svårare att komma in i det svenska samhället. Samtidigt kan själva faktumet att man saknar kontakter med infödda och etablerade svenskar göra det svårare att få ett arbete. Sådana kontakter kan försvåras av boendesegregation. I grafen nedan visas sambandet mellan segregation (SCB:s officiella segregationsindex) och arbetsmarknadsintegration, mätt som skillnaden i arbetslöshet mellan infödda och invandrare, i de 50 största kommunerna.

screen-shot-2017-03-02-at-22-45-20

Vi ser ett rätt starkt samband: i mer segregerade kommuner, som Borlänge, har utrikes födda kommuninvånare mycket högre arbetslöshet än de inrikes födda. I ett tidigare inlägg på Politologerna återfanns inget sådant samband. Skillnaden förklaras av hur man mäter segregation och arbetslöshet, och diskuteras i större detalj i uppsatsen. Vi kan dock ännu inte säga något om huruvida det är segregationen som faktiskt orsakat den sämre arbetsmarknadsintegrationen. För att göra det måste vi kontrollera för hur ytterligare variabler påverkar huvudsambandet.

Läs mer

Brukar regeringar sänka arbetslösheten?

Idag skriver socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven på DN Debatt att arbetslösheten nu är högre än när alliansregeringen tillträdde. Jag antar här att Löfven menar när de tillträdde 2006, inte 2010. Men brukar arbetslösheten sjunka under mandatperioderna?

Man kan tycka att alla väljare och politiker borde ha järnkoll på hur arbetslösheten har utvecklats under de senaste regeringarna, för att veta om den nuvarande utvecklingen är rimlig eller inte. Det är ju centralt för ansvarsutkrävandet, givet att jobben är en av de viktigaste politiska frågorna. Tyvärr råder det ofta politisk oenighet om vilka siffror som ska användas, vilket gör att debatten blir rörig. Ska studerande räknas in bland de arbetslösa? Vilka åldersgrupper är det mest relevant att titta på? Dessutom ändrades de officiella definitionerna 2005 och 2007 vilket gör det svårare att jämföra över tid.

Läs mer

Kommuner med högre arbetslöshet tar emot fler flyktingar per capita

Följande inlägg är samförfattat av Elin Cronholm, tidigare student på Göteborgs universitet och numera masterstudent på Uppsala universitet, och Anders Sundell. Inlägget bygger på Elin Cronholms kandidatuppsats ”Flyktingar i svenska kommuner – arbetslöshet, bostäder och närhet till andra utlandsfödda.” Uppsatsen i sin helhet finns att ladda ned här.

***

En av många tragiska konsekvenser av kriget i Syrien är att människor tvingas på flykt. Under 2012 och 2013 har cirka 14700 personer sökt sig till Sverige, och de som får uppehållstillstånd ska enligt beslut få stanna permanent istället för tillfälligt. Integrationsminister Erik Ullenhag menar att permanenta uppehållstillstånd underlättar för flyktingarna att lära sig svenska och få jobb.

Överlag har integrationsarbetet i Sverige alltmer kommit att fokusera på arbete. På 1980-talet var istället bostadstillgängligheten den uttalat viktigaste fördelningsfaktorn i den svenska flyktingmottagningen. Då fördes Hela Sverige-strategin med främsta syfte att sprida ut flyktingmottagningen över hela landet, för att jämnare fördela ansvaret mellan kommunerna. Idag har såväl den politiska debatten som de institutionella strukturerna förändrats och efterfrågan på arbetskraft anses vara det som främst ska fälla avgörandet för var flyktingar hamnar. Det syns inte minst i Etableringsreformen från år 2010, vars huvudsakliga syfte var att lägga större vikt vid arbetsmarknadsperspektivet för att underlätta och påskynda nyanländas etablering i Sverige. I budgeten för 2014 föreslår regeringen också att nyanlända invandrare ska tvingas flytta till jobb i andra delar av Sverige.

Läs mer