Centerpartiets ideologiska resa 1999-2019

Häromdagen släppte Chapel Hill Expert Survey sitt nya dataset för 2019 med expertbedömningar av totalt 277 partiers ideologiska positioner längs ett stort antal åsiktsdimensioner (Bakker et al, 2020). Med hjälp av datamaterialet kunde vi undersöka hur experternas bedömningar av svenska partiers positioner förändrats sedan CHES påbörjade sina systematiska mätningar 1999. Vårt fokus låg på de två mest centrala dimensionerna om man vill förstå och förklara vad som hänt i svensk politik: den så hemtama vänster-högerdimensionen och den nya framväxande kulturella värderingsdimensionen, som ibland går under namnet GAL-TAN-dimensionen (Green Alternative Libertarian vs Traditionalist Authoritarian Nationalist).

Läs mer

Partiernas skiljefrågor

”Vi måste bli tydligare” sa Annie Lööf i P1 morgon tidigare idag som svar på vad Centerpartiet behöver göra för att lyfta i opinionen. Ulf Bjereld skriver idag bra om att det är ett vanligt (och väldigt otydligt) svar från partiernas håll. Själv hade jag uppskattat om de som säger att de ska vara tydliga också exemplifierade med frågor där de har en annan uppfattning än de andra partierna. Tydlig är något man är, inte något som man säger att man är.

Hur som helst kanske vi med hjälp av data kan identifiera vissa skiljefrågor för partierna, eller i alla fall för deras väljare. I Valundersökningen i riksdagsvalet 2010 ställdes frågor om ett antal aktuella politiska förslag. Jag har analyserat 28 av dem för att avgöra vilka av frågorna som är bäst för att skilja två partiers anhängare åt (sist i inlägget finns en uppräkning av frågorna samt en mer teknisk förklaring av hur analysen gick till). Det säger inte nödvändigtvis något om skillnader i partiers ståndpunkter i olika frågor, men om hur partiernas väljare skiljer sig åt.

Läs mer

Perspektiv på C:s och KD:s dåliga opinionssiffror: MP 1988-1991 och NyD 1991-1994

Idag presenteras den senaste upplagan av SIFOs väljarbarometer. Det är inga goda nyheter för varken Centerpartiet eller Kristdemokraterna, som i mätningen får 3,7 respektive 3,3 procent, båda under riksdagsspärren på fyra procent, även om det på grund av att det är en urvalsundersökning finns en felmarginal kring skattningarna.

Riksdagsspärren medför, som jag skrivit om i tidigare inlägg, ett strategiskt element i röstandet. Om väljare inte bara har en preferens för ett parti utan också för vilken färg regeringen ska ha blir det oattraktivt att lägga sin röst på ett parti som hamnar utanför riksdagen. Rösten bidrar ju inte då till att stärka ett regeringsalternativ.

Läs mer

Röstar kunniga väljare annorlunda?

Hur hade valen slutat om väljarna varit fullt informerade, det vill säga levt upp till de högt ställda krav som ibland ställs på demokratiska ideal­medborgare? Frågan aktualiserades av Larry Bartels (1996)som ge­nomförde den första kontrafaktiska analysen av hur ame­rikanska pre­­sidentvalskulle ha slutat om alla väljare varit fullt infor­me­rade. I ett sådant tänkt scenario kom han fram till att Demokraternas kandidat skul­­le nått bättre valresultat i amerikanska presidentval – i snitt två procentenheter bättre. Om de amerikanska väljarna varit fullt informerade hade Demokraterna vunnit på det.

Vi har bättre data och bättre mått på väljarkunskap än vad Bartels hade tillgång till och har vid flera tillfällen replikerat Bartels analyser för Sverige (Holmberg & Oscarsson 2004; Oscarsson 2007). Vi uppskattar effekten av politisk kunskap på partival i en multinomial logistisk regressionsmodell under kontroll för ett stort antal bakomliggande variabler –kön, ålder, boendeort, utbild­ning – som vi vet samvarierar med såväl politisk kunskap som partival. Sedan kan vi beräkna predicerade röstsannolikheter för de olika parti­erna när alla väljares kunskap sätts till 1 (=maximal poäng på våra kunskapsindex).

Läs mer

Hundraåringen som valde väg

Robertsfors, Krokom, Berg, Sunne och Borgholm. Centerpartiets fem starkaste fästen i det senaste riksdagsvalet 2010. Hundraåringen står inför stora utmaningar att utveckla sin ideologiska profil. Ambitionerna att vinna fler storstadsväljare och flirten med nyliberalismen står i bjärt kontrast med partiets historia och är dessutom märklig i ljuset av hur partiet uppfattas av väljarna och hur sammansättningen av partiets väljare ser ut.

Centerpartiet är ett fantastiskt intressant studieobjekt som illustrerar partiers dilemma att hantera historiska förändringar av samhällsstrukturer. Partiet är skapat för att hantera de slitningar som industrisamhället skapade för jordbrukssamhället. Nu handlar det om de slitningar som ett globaliserat informations- och nätverkssamhäll skapar för ett senmodernt industrisamhälle.

Läs mer

Har Centerpartiet något att vinna på vargfrågan?

Den opinionsundersökning av TNS-SIFO som presenterades i flera morgontidningar den 20 januari 2013 visade att Centerpartiet tappar i opinionen och får 3,2 procent av väljarsympatierna och därmed hamnar under 4-procentspärren. Förändringen är statistiskt säkerställd jämfört med den föregående mätningen. Opinionsmätningen har utlöst en diskussion om Centerpartiets kris och deras senaste idéprogram innehållande en rad kontroversiella förslag har lyfts fram som en tänkbar förklaring till att partiet backat i opinionsmätningen. I debatten som följt opinionsundersökningen har det också diskuterats vad Centerpartiet bör satsa på istället. Frågan jag tänker diskutera i detta blogginlägg är huruvida Centerpartiet har något att vinna på att mer aktivt driva vargfrågan. Läs mer