Sveriges mest inflytelserika statsvetare i media, forskning och politik

Tidningen Dagens Samhälle rangordnade häromdagen svenska akademiker utifrån hur ofta de synts i media det senaste året. Toppade den uppmärksammade listan gjorde Ulf Bjereld och Jonas Hinnfors, både professorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Statsvetare utgjorde 20 av 50 på listan (Politologerna Henrik Ekengren Oscarsson, Katarina Barrling och jag var tre av dem) och var alltså väl representerade, somliga skulle säkert säga överrepresenterade. Det är dock lite oklart vad Dagens Samhälles rankning syftar till att mäta. I artikeln talas det om ”proffstyckare” och medialt kändisskap, medan rubriken på listan är ”Mäktigaste akademikerna”. Att vara en inflytelserik akademiker handlar dock om mer än att synas i media – att göra inflytelserik forskning är naturligtvis också en mycket viktig, eller överordnad, komponent.

Jag tänkte, inspirerad av Dagens Samhälles rankning, försöka avgöra vilka svenska statsvetare som har mest inflytande i Sverige, i tre dimensioner: medier, akademi och policy. Är de som syns mycket i media också de som gör den mest inflytelserika forskningen, och de som påverkar politiken? Och vem är Sveriges mäktigaste statsvetare?

Undersökningen begränsas för att kunna göras heltäckande till professorer på svenska statsvetenskapliga institutioner, som listade av Statsvetenskapliga Förbundet. Jag har besökt institutionernas webplatser och där försökt kartlägga alla nu verksamma professorer och professorer emiritus, det vill säga pensionerade professorer som fortfarande arbetar. Totalt fann jag 84; 62 män och 22 kvinnor. Gästprofessorer har inte räknats med.

Läs mer

Vilseledande opinionsprognoser i tidningen Dagens Samhälle

Det är nu mindre än ett år kvar till nästa riksdagsval. Vi kommer få se fler och fler opinionsmätningar om stöd för partierna, som i vissa fall används för att göra förutsägelser om framtiden. Med så mycket information handlar det, som den kände bloggaren Nate Silver säger, att hitta signalen i allt brus, att urskilja vad som kan vara vägledande för framtiden.

Tidningen Dagens Samhälle publicerar i sitt senaste nummer en prognos för hur det kommer att gå i riksdagsvalet, som enligt uppgift kommer att uppdateras löpande. Den har jag inget att säga om: det är givetvis mycket svårt att göra en bra prognos för något som ligger så långt fram i tiden, men det är naturligtvis intressant och roligt att försöka gissa hur det kommer att gå i valet.

Men tidningen har under 2013 också varje månad presenterat en så kallad opinionsprognos. Denna syftar till att, utifrån tidigare mätningar, försöka förutsäga vad opinionsmätningarna kommer visa nästa månad. Tidningen förlitar sig här på ett genomsnitt av mätningar från olika institut. I bilden visas prognosen för september 2013.

Dagens Samhälles opinionsprognos för september 2013.

Dagens Samhälles opinionsprognos för september 2013.

Metoden går ut på att räkna ut trenden de senaste månaderna, och sedan räkna ut vilket stöd varje parti kommer ha om trenden fortsätter. Jag har två invändningar mot den här prognosen, som jag anser bara bidrar till att öka bruset i den politiska diskussionen.

Läs mer

Leder Alliansens politik till bättre skolresultat? Orsak och verkan i politiken.

Tidningen Dagens Samhälle skrev igår (7 maj) i artikeln ”Sämst resultat i skolan för S-styrda kommuner” om skillnaderna i resultat mellan kommuner med olika politiskt styre. Jag anser att det finns vissa metodologiska problem med artikeln. Innan jag diskuterar det vill jag emellertid börja med att beskriva hur man ser på orsak och verkan inom samhällsvetenskapen.

Spelar det någon roll om det är höger- eller vänsterpartier som styr ett land eller en kommun? Svaret verkar kanske självklart: Ja, så klart, varför röstar vi annars? Tyvärr, och som statsvetare är det nästan så att jag drar mig för att säga det, så har statsvetenskapen vissa problem med att belägga att så verkligen är fallet. I en sammanställning av 43 olika studier hittade till exempel tre franska statsvetare inga tydliga belägg för att vänster-höger-ideologi påverkar statens storlek eller satsningar på välfärd (Imbeau m. fl. 2001), klassiska ideologiska stridsfrågor.

Hur kommer detta sig? Det verkar uppenbart att politik spelar roll, även om regeringars handlingsfrihet antagligen ofta är mer kringskuren än vad de skulle önska. De nordiska ländernas omfattande välfärdsstater kopplas till exempel ofta ihop med den starka ställning socialdemokratiska partier haft, medan den tyska mer familjecentrerade välfärdsmodellen hänförs till det kristdemokratiska partiets inflytande.

Läs mer