Hur förändrar Internet demokratin?

En av de största och viktigaste förändringarna för mänskligheten de senaste 25 åren är Internets enorma genomslag. I princip alla aspekter av mänsklig samvaro har på något sätt påverkats av den nya tekniken.

På vilka sätt har då politiken, och medborgarnas möjligheter att påverka den, förändrats? Om detta skriver jag i ett kapitel i den nya antologin ”Demokratins framtid,” som ges ut av Riksdagen för att fira den svenska demokratins hundraårsjubileum. Katarina Barrling och Sören Holmberg har varit redaktörer, och boken går att ladda ned gratis.

Politiskt deltagande – det vill säga att försöka influera politiska beslut, beslutsfattare eller opinionen på olika sätt – är ojämlikt. Vissa grupper deltar i mycket högre utsträckning än andra. Vanligtvis är det de grupper som har mycket ”resurser,” det vill säga tid och förmåga att kunna engagera sig. Rent konkret är det välutbildade höginkomsttagare, om man ska generalisera grovt.

Läs mer

Gynnas regeringen av fotbollslandslagets framgångar? Och vad säger det om demokratin?

På lördag spelar svenska herrlandslaget i fotboll kvartsfinal i VM för första gången på 24 år, och kanonvädret fortsätter. Ett bra recept på nationell glädjeyra – och tänk bara hur det skulle bli om Sverige gick ännu längre i turneringen. Gynnar en glad väljarkår regeringen i valet?

löfvenjubel

Statsministern jublar åt Sveriges avancemang. Och lägger upp det på sitt Instagramkonto.

Amerikansk forskning visar att sittande politiker får (lite) fler röster när det lokala (amerikanska) fotbollslaget vinner en match dagarna före valet. Tolkningen är att den allmänna nöjdheten smittar av sig på nöjdhet med regeringen, även om den rimligtvis inte kan ta åt sig äran för sportframgångarna.

Att sådana politiskt irrelevanta händelser kan påverka hur vi röstar tar Christopher Achen och Larry Bartels som intäkt för att demokratin är i kris, i den inom statsvetenskapen omtalade boken Democracy for realists. Väljare verkar inte vara förmögna att bedöma regeringars insatser, utan ägnar sig åt ”blind retrospektion”. Har man fått det bättre får regeringen sitta kvar, har man fått det sämre ska den väck. Oavsett vems fel det är.

Läs mer

Demokrati för alla? Ny demokratirapport från V-Dem

Det här är ett gästinlägg av Anna Lührmann, Moa Olin och Staffan Lindberg, verksamma vid V-Deminstitutet, Göteborgs universitet.

***

I veckan släpptes en ny rapport från demokratiforskningsinstitutet Varieties of Democracy (V-Dem). I rapporten analyserar vi demokratins tillstånd och utveckling världen över. Rapporten är baserad på världens största dataset om demokrati, ett dataset som bygger på över 3000 experters bedömningar av 202 länder. I rapporten ser vi att den globala demokratinivån är hög, men att en försvagning av vissa viktiga demokratiska egenskaper är påtaglig. Denna autokratiseringstrend påverkar 2.5 miljarder människor.

Temat för årets demokratirapport är Demokrati för alla? Detta är av två anledningar, först och främst är medborgarna – så väl i som utanför det land de lever i – centrala för demokrati. Därför analyserar vi demokratinivåer dels genom att jämföra länders medelvärden, men också genom att vikta medelvärden mot ett lands population (figuren nedan).

Läs mer

Lucka #24: Den värsta sortens styrelseskick. Förutom alla andra.

Demokrati är det värsta styrelseskicket, förutom alla andra som någonsin provats, sa Winston Churchill i det brittiska underhuset 1947. Det kan vara värt att påminna sig om då och då, när demokratin avvecklats i Ryssland, är på kraftig tillbakagång i Turkiet, och hotas i Polen, för att nämna några exempel.

Demokrati frustrerar, oavsett om det handlar om EU:s saktfärdiga svar på flyktingkrisen, det permanenta dödläget i amerikanska kongressen eller vanligt svenskt partipolitiskt käbbel. Diktatorers bästa säljargument är handlingskraft – de kan bortse från byråkrati och procedurer och göra vad som är bäst för landet, säger de. Det är en rätt populär uppfattning. I den stora World Values Survey från 2011 instämde till exempel 67 procent av de svarande i Ryssland att det var bra med en ”stark ledare som inte behöver bry sig om parlament och val”. I Turkiet var motsvarande andel 50 procent; i Sverige och USA 26 respektive 34 procent.

Läs mer

Att vara demokrat är att vara ödmjuk

I mars 2015 är det tänkt att jag ska disputera. Då kommer jag att ha läst om politik på universitet i över 10 år, och tagit 640 högskolepoäng. Jag kommer att ha en Fil. Kand. i Europakunskap samt en Master of Science och Fil. Dr. i Statsvetenskap. Betyder det att jag då kommer veta vilken politik som är bäst för Sverige? Givetvis inte. Om något har mina år på universitet gjort mig mindre övertygad om vilka politiska lösningar som är bäst. Det finns frågor där det finns ett rätt svar – det är till exempel bättre att bygga betonghus med armeringsjärn än utan – men debatten handlar sällan om de frågorna. Istället handlar det om frågor där vi inte vet vilka förslag som kommer få de bästa resultaten, eller där olika värderingar står emot varandra.

Det jag däremot blivit övertygad om under min tid på universitetet är att representativ demokrati är det bästa styrelseskick vi har, just av anledningen att det i politiken ofta inte finns några rätta svar. De stora politiska frågorna, som hur vi ska möta klimathotet, finansiera välfärden eller hantera globaliseringen, är så komplicerade att det finns en väldigt reell möjlighet att det jag tror är den bästa lösningen kanske i själva verket inte är det. Jag kan ha (och har med all säkerhet) fel om många saker, helt enkelt. Därför är det för mig en självklar slutsats att vi måste släppa fram många olika idéer och låta dem stötas och blötas, innan vi låter alla vara med och bestämma vad vi ska satsa på i allmänna och hemliga val. Förhoppningsvis kommer det leda till att de bästa idéerna vinner.

Läs mer