Gick det att förutsäga valresultatet?

Till att börja med – jag kunde det inte. Tre månader före valet presenterade jag två gissningar på vilket stöd regeringen skulle få i valet utifrån statistiska modeller, en baserad på ekonomi och en superenkel baserad bara på SIFO:s majmätning. Båda var helt uppåt väggarna. Ekonomimodellen förutspådde att regeringen skulle få 49,7% (sic), och opinionsmätningsmodellen 43,4%. Jag brydde mig då inte om att räkna ut några säkerhetsintervall för gissningen, men jag gjorde det nu. Opinionsmodellen lyckades precis täcka in regeringens sanna resultat, 39,3% (valnatten). Men spannet gick också upp till 47%, så det var en rätt ointressant gissning. Jag hade alltså fel, rejält fel. I blogginlägget där jag presenterade resultatet skrev jag i alla fall ”Sådana här prognoser är naturligtvis mycket osäkra. Se det som grova uppskattningar”.

Jag var dock inte den enda som försökte förutsäga hur det ska gå. De som fick allra mest uppmärksamhet för sina förutsägelser var Måns Magnusson och Jens Finnäs, som skapade Botten Ada. Utifrån Bayesiansk statistik presenterade de utifrån opinionsmätningar förutsägelser för resultatet på valdagen. Procentskattningarna omgavs också med konfidensintervall, det vill säga spann där resultaten med 95 procents säkerhet skulle hamna. Liknande försök gjordes också av Daniel Walther på trefyranio.com och tidningen Dagens Samhälle.

Läs mer