Men hur uttrycker du dig?! Hur riksdagsledamöter talar om migration

Det här är ett gästinlägg av Petrus Olander och Eitan Tzelgov, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet respektive University of East Anglia.

***

I en nyligen publicerad artikel ställde vi oss samma fråga om riksdagsledamöter i allmänhet som Annie Lööf ställde till Jimmie Åkesson under partiledardebatten i SVT. Hur pratar ledamöterna om migration? Att undersöka tal snarare än exempelvis röstning har fördelen att medan svenska riksdagsledamöter i stort sett alltid följer partilinjen när det är dags att rösta har tidigare forskning visat att parlamentariker kan använda sina tal för att markera avstånd eller närhet till partiledning och sin valkrets. Genom att undersöka tal kan vi alltså förstå mer om hur åsikter inom partier ser ut.

För att besvara frågan sammanställde och analyserade vi alla tal i riksdagen som berörde migration mellan 2005 och 2016. Med hjälp av programmet Wordfish konstruerade vi en modell utifrån hur ofta olika ord använts i anföranden. Vi kunde då se att vissa tal använde en uppsättning ord, medan andra ofta använde andra typer av ord.

En grupp kallade vi Socio-ekonomiskt ansvar, med ord som jobb, ansvar, arbetsmarknad och etablering. Den andra kallar vi Kulturella skillnader, med ord som hatbrott, extremism, religion och demokrati. Och många tal föll någonstans mitt emellan, med ord från båda grupperna.

Läs mer

Jo, Sverigedemokraternas väljare är faktiskt emot invandring

Om många väljare anser att invandring är en viktig fråga, tycker att invandringen borde minska, och röstar på ett parti vars viktigaste fråga är att minska invandringen, ligger det nära till hands att tänka att invandringsmotståndet är en viktig förklaring till partivalet.

En ny rapport och debattartikel från tankesmedjan Futurion menar dock annorlunda. Debattartikeln har fått rubriken ”Det är inte invandringen som får folk att rösta SD”, och i rapporten konstateras att ”det går att förstå stödet för Sverigedemokraterna som en effekt av framförallt en ökad arbetsmarknadsoro.”

Det är en häpnadsväckande slutsats.

Argumentet är att oro för globalisering och automatisering i arbetslivet leder till en otrygghet som tar sig uttryck i röster på populistiska partier – Sverigedemokraterna i det svenska fallet. Invandringsmotstånd är om något ett symptom på dessa underliggande och viktigare orsaker, menar man.

Läs mer

Lucka #2: Vad beror invandringsmotståndet på?

Inom statsvetenskapen har det förts fram ett flertal hypoteser till vad invandringsmotståndet i (framförallt rika länder) beror på. I en ny och alldeles utmärkt forskningsartikel går ett mycket respekterat internationellt forskarlag igenom en mängd olika föreslagna förklaringar, och prövar dem sedan med experimentella metoder, i elva länder.

Forskarna prövar både ekonomiska och kulturella förklaringar. De ekonomiska fokuserar på konkurrens om jobb och bidrag, och på kostnader för välfärdssystem. Vissa teorier menar att folk borde vara mer negativa till invandrare som kan tänkas konkurrera om samma jobb som en själv, medan andra menar att invånarna i ett land tar hänsyn till hela ekonomin. Om det är det senare borde det inte spela någon roll vad undersökningsdeltagarna själva har för yrke eller utbildning – alla borde vara mer negativa till invandrare med låg utbildning som kan tänkas ha svårt att få jobb.

Bland de mer kulturella förklaringar undersöks vilken roll invandrarnas hudfärg spelar, med hypotesen att folk i de undersökta länderna (där majoritetsbefolkningen har ljus hy) ska vara mer negativa till mörkhyade. Slutligen kan man misstänka att folk är mer negativa till invandring från muslimska länder.

Läs mer

Segregation och arbetsmarknadsintegration – vad spelar utbildningsnivåer för roll?

Det här inlägget är författat av Adam Josefsson och Anders Sundell, och bygger på Adams masteruppsats i statsvetenskap.

Efter de senaste årens stora flyktinginvandring är arbetslösheten bland invandrare en stor samhällsutmaning. Förutom de samhällsekonomiska kostnaderna av arbetslöshet innebär det för individen att det blir svårare att komma in i det svenska samhället. Samtidigt kan själva faktumet att man saknar kontakter med infödda och etablerade svenskar göra det svårare att få ett arbete. Sådana kontakter kan försvåras av boendesegregation. I grafen nedan visas sambandet mellan segregation (SCB:s officiella segregationsindex) och arbetsmarknadsintegration, mätt som skillnaden i arbetslöshet mellan infödda och invandrare, i de 50 största kommunerna.

screen-shot-2017-03-02-at-22-45-20

Vi ser ett rätt starkt samband: i mer segregerade kommuner, som Borlänge, har utrikes födda kommuninvånare mycket högre arbetslöshet än de inrikes födda. I ett tidigare inlägg på Politologerna återfanns inget sådant samband. Skillnaden förklaras av hur man mäter segregation och arbetslöshet, och diskuteras i större detalj i uppsatsen. Vi kan dock ännu inte säga något om huruvida det är segregationen som faktiskt orsakat den sämre arbetsmarknadsintegrationen. För att göra det måste vi kontrollera för hur ytterligare variabler påverkar huvudsambandet.

Läs mer

Invandring och brottslighet – en kommentar till Jerzy Sarnecki 

Kriminologen Jerzy Sarnecki publicerade idag en intressant artikel på DN Debatt, som fåt rubriken ”Ökad invandring leder inte till ökat antal brott”. Sarneckis argument är att invandrare visserligen är överrepresenterade i brottsstatistiken, men det beror inte specifikt på att de är invandrare, utan kan förklaras av faktorer såsom fattigdom eller segregation.

Sarneckis angreppssätt är standard inom samhällsvetenskapen. Man konstaterar att det finns ett samband mellan två variabler – invandring och brottslighet – och för att avgöra om det är ett orsakssamband kontrollerar man för andra variabler. Men då gäller det att inte bara ha koll på statistiken, utan också att hålla tungan rätt i mun i de teoretiska resonemangen.

Läs mer

Har positiva är ledarsidorna till invandring? Kritik av en ny studie

Har media framställt invandringen i ett alltför positivt ljus? Det är en av flera frågor som tre forskare försöker besvara i en ny studie. Niklas Bolin, Jonas Hinnfors och Jesper Strömbäck analyserar alla artiklar mellan första januari 2010 till 30 juni 2015 från fyra stora tidningars ledarsidor som nämner invandring (exakt 1000, lustigt nog). Artiklarna klassificerades som ”dominerande negativ”, ”balanserad/neutral” eller ”dominerande positiv”. Resultatet visar att merparten av artiklarna, 79%, är balanserade. 17% är negativa, och bara 3% positiva. Forskarna konstaterar därför att ”det finns ingenting som tyder på att svenska ledarsidor skulle ge en överdrivet positiv bild av invandringen till och integrationen i Sverige.”

Diskussionen i den här frågan har hittills förts utifrån enskilda exempel eller vaga uppfattningar, så data är mycket välkommet. Reaktionerna på studien har varit blandade, men det är också så forskning ska fungera. Bra forskning sätter sällan punkt, utan leder till nya frågor. Men jag vill ändå ifrågasätta, eller åtminstone sätta parenteser kring, studiens slutsats.

Läs mer

Inställning till jämställdhet bland invandrare

Personer som invandrar till Sverige kommer nästan alltid från mindre jämställda länder, eftersom Sverige enligt gängse mått är ett av de mest jämställda länderna i världen. I World Economic Forums Gender Gap Index 2015 räknades Sverige som det fjärde mest jämställda landet. Syrien, varifrån flest personer sökte asyl under 2015, kom på plats 143 av 145.

Indexet utgår från ett flertal ekonomiska indikatorer, men skillnaderna syns även i attitydundersökningar. I förra vågen av World Values Survey ställde man bland annat frågan om huruvida det var en essentiell del av demokrati att kvinnor har samma rättigheter som män. Man kunde svara på en skala från 1 till 10, där 10 betydde att kvinnor borde ha samma rättigheter.

I Sverige (2011) valde 81 procent alternativ 10. I Egypten (2012) var det 25 procent, och i Irak (2013) var det bara 18 procent. Samma mönster syns även i andra frågor: i Sverige tyckte till exempel bara 8 procent att män var bättre företagsledare än kvinnor. I Egypten var det istället 80 procent.

Läs mer