Nämndemännens vara eller icke vara

En ny studie från nationalekonomen Linna Martén visar att den politiska färgen på nämndemännen i migrationsdomstolarna påverkar hur de dömer. Den som fått avslag på sin asylansökan kan få den prövad igen, av en domare och tre nämndemän. Studien visar att när Sverigedemokratiska nämndemän är med minskar chansen att få asyl, medan den ökar om nämndemännen nominerats av Kristdemokraterna, och även Miljöpartiet och Vänsterpartiet i mindre utsträckning.

Tanken med systemet är alltså inte att den politiska bakgrunden ska spela in. Nämndemännen lottas till ärendena, och det blir alltså en slumpfaktor som spelar in i asylavgörandet.

Nämndemannasystemets vara eller icke vara har därför diskuterats under dagen. För den som vill ha mer information om hur både domare och nämndemän ser på systemet som sådant rekommenderas en masteruppsats av Elin Cronholm som tidigare år lades fram vid Uppsala Universitet. I uppsatsen redovisas resultaten från en enkät med över 2000 personer, både nämndemän och domare.

Föga förvånande visar resultaten att nämndemännen själva är mycket positiva till systemet, närmare bestämt 90 procent. De lagfarna domarna är dock inte lika förtjusta. Omkring 40 procent är negativa eller mycket negativt inställda till systemet. Bland icke ordinarie domare, till exempel tingsnotarier och fiskaler, är en majoritet, 55 procent, negativa.

Båda grupperna anser att den främsta fördelen är att nämndemännen för in bredare perspektiv och livserfarenheter. En intressant skillnad är dock synen på vad systemets största nackdel är. Enligt nämndemännen själva så är det brist på juridisk kunskap, vilket 24 procent anger. Hela 73 procent av de lagfarna domarna anser istället att det största problemet är subjektivt beslutsfattande – något som lär späs på av Marténs studie.

Men det är inte helt lätt att reformera nämndemannasystemet. En av domarna I Cronholms studie uttrycker det såhär: ”med nämndemannasystemet är det som med demokrati; det är inte något bra system, men så länge ingen kommer på ett bättre, så får vi nöja oss med det”. Hela uppsatsen finns här.

Experterna sämre på att förutsäga politiken än vanligt folk

Ebba Busch Thor är nu den enda återstående kandidaten till posten som partiledare för Kristdemokraterna. Det innebär att vi har fått facit till en av frågorna i mitt quiz från januari.

Över 400 personer deltog och gissade på vem som skulle bli Kristdemokraternas nästa partiledare, och hur säkra de var på sin gissning. Man fick också svara på om man var statsvetare, politiker/politisk tjänsteman, journalist/opinionsbildare eller något annat. Nästan alla gissade under slutet av januari och första halvan av februari, långt innan det stod klart vem det skulle bli.

Tanken med quizet var att kunna utvärdera hur duktiga “experter” egentligen är på att förutsäga politiska skeenden. Statsvetare och andra tillfrågas ofta om vad som ska hända, samtidigt som forskning visar att det är väldigt svårt att veta det.

Fortsätt läsa

En förändring av abortlagstiftningen som även Kristdemokraterna bör kunna gå med på

Det här är ett gästinlägg av Henrik Friberg-Fernros, docent i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Henrik Friberg-Fernros forskar bland annat om koherens i offentlig politik som rör liv och död.

***

Gemensamt för den strida ström av kristdemokratiska partiledarkandidater som trätt fram är att man förklarar sin lojalitet till den svenska abortlagstiftningen i sin helhet. Det i sig kan tyckas en aning märkligt i ljuset av t ex följande formulering i partiets principprogram:

Rätten till liv är den grundläggande förutsättningen för övriga mänskliga rättigheter. Det absoluta och okränkbara människovärdet är således knutet till människans existens, från tillblivelsen till livets slut. Mot denna bakgrund anser vi att rätten till liv ska grundlagsfästas (s.25).

Förvisso slår principprogrammet också fast att det inte är ”rimligt att någon annan än kvinnan under graviditetens första fas fattar det avgörande beslutet om en eventuell abort” (s.26). Men när de kristdemokratiska partiledarkandidaterna går ut och stödjer den svenska abortlagstiftningen så tycks det också omfatta möjligheterna att göra abort senare än ”graviditetens första fas”. Här ges det alltså utrymme i principprogrammet att göra korrigeringar av abortlagstiftningen när det åtminstone gäller den bortre gränsen för abort.

Men oavsett om man anser att partiledarkandidaterna följer sitt principprogram när man förklarar sin lojalitet till den svenska abortlagstiftningen, så finns det faktiskt andra skäl än rent partiideologiska att avhålla sig från att okritiskt acceptera den svenska abortlagstiftningen. Jag menar rent av att man inte ens behöver vara det minsta kritisk till möjligheter att göra abort så sent som abortlagstiftningen medger, dvs i den 22:a graviditetsveckan, för att man ändå ska anse att abortlagstiftningen bör korrigeras med avseende på den bortre gränsen för abort. Det finns nämligen ett logiskt problem med den svenska abortlagstiftningen som vi behöver hantera oavsett vilken ståndpunkt vi har om aborters moraliska status. Låt mig förklara.

Fortsätt läsa

Kan du förutsäga framtiden? Gör vårt quiz.

Statsvetare och andra spekulerar ofta i media om vad som ska hända i politiken. Tyvärr görs det ofta inte särskilt systematiskt, så det är svårt att utvärdera hur träffsäkra prognoserna verkligen är. Den forskning som gjorts visar dock att politiska ”experter” ofta inte kan prestera bättre prognoser än slumpen.

Just nu är två av de hetaste frågorna i svensk politik vilka som ska leda Kristdemokraterna och Folkpartiet framöver. Göran Hägglund har avgått. Vem blir Kristdemokraternas nästa partiledare? Allt fler ropar också på Jan Björklunds avgång. Kommer han att avgå under första halvan av 2015, och vem blir hans efterträdare när han till slut gör det?

Fortsätt läsa

Perspektiv på C:s och KD:s dåliga opinionssiffror: MP 1988-1991 och NyD 1991-1994

Idag presenteras den senaste upplagan av SIFOs väljarbarometer. Det är inga goda nyheter för varken Centerpartiet eller Kristdemokraterna, som i mätningen får 3,7 respektive 3,3 procent, båda under riksdagsspärren på fyra procent, även om det på grund av att det är en urvalsundersökning finns en felmarginal kring skattningarna.

Riksdagsspärren medför, som jag skrivit om i tidigare inlägg, ett strategiskt element i röstandet. Om väljare inte bara har en preferens för ett parti utan också för vilken färg regeringen ska ha blir det oattraktivt att lägga sin röst på ett parti som hamnar utanför riksdagen. Rösten bidrar ju inte då till att stärka ett regeringsalternativ.

Fortsätt läsa

Kommer Kristna Värdepartiet att göra en Ralph Nader mot Kristdemokraterna?

För några veckor sedan tillkännagavs starten av ett nytt parti, Kristna Värdepartiet. Dess viktigaste fråga är att göra aborter olagliga, och de menar att Kristdemokraterna svikit sina väljare i den här frågan. Partiet är ännu mycket litet och har till exempel inte registrerat sig hos valmyndigheten, vilket det krävs 1500 namn för att göra. Trots detta fick partiets start ganska mycket uppmärksamhet i media.

Om partiet växer tillräckligt mycket för att ställa upp i riksdagsvalet är det självklart mycket osannolikt att partiet skulle lyckas ta några mandat. Vi fick visserligen ett nytt parti i riksdagen vid det senaste valet, Sverigedemokraterna, men då ska det betänkas att de redan hade mandat i ungefär hälften av Sveriges kommunfullmäktige.

Kristna Värdepartiets grundande fick mig ändå att dra en parallell till det amerikanska presidentvalet 2000, och politikern Ralph Nader. Nader ställde då upp i presidentvalet som kandidat för Gröna partiet, med fokus på miljö- och konsumentfrågor. Det Gröna partiet för precis som alla andra amerikanska partier förutom Demokraterna och Republikanerna en tynande tillvaro. Anledningen är det amerikanska ickeproportionella valsystemet där bara ett parti kan vinna i varje valkrets. Detta leder till utvecklingen av ett tvåpartisystem, och kallas Duvergers lag, eftersom det är så nära en lag man komma inom statsvetenskapen. I den här youtubefilmen ges en mycket pedagogisk (och underhållande) förklaring till hur detta går till.

Fortsätt läsa

Finns Kristdemokraternas väljare bland kyrkobesökarna?

Den senaste tiden har det rapporterats om att Kristdemokraterna i opinionsmätningar ligger nära riksdagsspärren på fyra procent. Även om man inte ska dra förhastade slutsatser om hur det kommer gå i valet utifrån opinionsmätningar så har partiet i riksdagsvalen sedan 1998 då partiet nådde sitt hittills bästa resultat följt en nedåtgående trend.

kd_1

Partiet har ifrån flera håll beskyllts för att vara otydliga i vilken politik de förespråkar. I en artikel i GP igår säger andre vice partiordförande David Lega angående opinionssiffrorna att de måste prata mer ”hårda” frågor:

”Vi måste prata om hur vi vänder ungdomsarbetslösheten, hur vi vänder skolresultaten. Det gör vi inte bara genom procentsatser och skattesatser utan även om hur ungas självförtroende och möjligheten till personlig utveckling.” – David Lega

Fortsätt läsa