Vem bestämmer i Sverige? En nätverksanalys av Fokus 100 mäktigaste

Makt är ett centralt begrepp inom statsvetenskapen, men inte helt lätt att mäta. Jag är därför fascinerad av alla sätt att försöka mäta makt, särskilt de som går bortom formella positioner. I ett tidigare inlägg försökte jag och Gissur Ó Erlingsson mäta olika former av inflytande i Göteborgs styrelser och nämnder genom nätverksanalys. I det här inlägget tänkte jag istället göra en nätverksanalys på den nationella makteliten för att se om det kan säga något nytt.

Alla nätverksanalyser utgår från någon typ av kopplingar mellan individer. I det tidigare inlägget räknade vi det som en koppling att sitta i samma styrelse. Problemet med ett sådant tillvägagångssätt är att analysen blir helt begränsad till formella uppdrag. Här tänkte jag istället utgå från ett enkelt antagande: två personer som nämns i samma tidningsartikel har antagligen något med varandra att göra. Antingen håller person A och B på med samma sak, eller så reagerar A på något B gjort, eller vice versa. Om person A dessutom har stor makt är det inte orimligt att anta att B också har någon typ av makt, i alla fall om B vid upprepade tillfällen förekommer i samma artikel som A.

Läs mer

Vem bestämmer i Göteborg? En nätverksanalys av nämnder och kommunala bolagsstyrelser

Detta inlägg är samförfattat av Gissur Ó Erlingsson och Anders Sundell.

***

Who governs? – ”vem styr?” frågade sig statsvetarlegenden Robert A. Dahl, i sin studie av maktstrukturer av staden New Haven. Maktforskning av det här slaget, det forskningsfält Dahl verkade i, är numera tyvärr lätt insomnat. Tyvärr, eftersom det skulle kunna vara ett viktigt teoretiskt avstamp för mer djuplodande korruptionsstudier. På 1950-talet målade nämligen elitteoretikerna Floyd Hunter och Charles Wright Mills upp en deprimerande bild av den amerikanska demokratin: väljare och partimedlemmar verkade ha extremt litet inflytande på politiken. Makt över dagordning och beslutsfattande var istället koncentrerad till ett litet fåtal inom den politiska, ekonomiska och vetenskapliga sfären. Pluralisten Robert A. Dahl gick i clinch med elitteoretikerna när han menade att makten ingalunda finns hos en maktelit. Snarare fann han att makten var spridd mellan ett antal konkurrerande eliter, som ibland samarbetade med varandra, ibland inte. Läs mer