Född till makt? Om syskonordning och sannolikheten att bli politiker

Detta inlägg är samförfattat av Sven Oskarsson, Christopher T. Dawes, Karl-Oskar Lindgren och Richard Öhrvall.

Vad förklarar att vissa personer blir politiker? Tidigare forskning har lyft fram en rad olika förklarande faktorer, men till de mer betydelsefulla hör familjebakgrund och uppväxtförhållanden (Lawless 2011). Föräldrar kan förmedla politiskt intresse och kunskap genom diskussioner och genom att vara en förebild i sina handlingar. Dessutom kan föräldrar ge barn andra resurser som formar deras framtida politiska deltagande. I det här forskningsfältet har dock en aspekt inte tillräckligt beaktats: uppväxten kan se olika ut för barn i en och samma familj beroende på deras plats i syskonskaran.

Det finns många teorier till varför syskonordning har betydelse. Tre mer framträdande är: sammanflödesteorin, resursteorin och nischteorin. Sammanflödesteorin (confluence theory) formulerades av Robert B. Zajonc och Greg Markus 1975 och går i korthet ut på att äldre syskon gynnas av att de föds in i en mer intellektuellt stimulerande miljö än yngre syskon. Ett förstfött barn får under sina första år exklusiv uppmärksamhet från sina föräldrar, medan nästafödda syskon dessutom interagerar med sitt något äldre syskon – en interaktion som inte antas vara lika stimulerande som den med föräldrarna. Enligt Zajonc och Markus gör det att ju längre ner man är i syskonskaran, desto lägre är den genomsnittliga intellektuella nivån för de sociala interaktioner som sker under uppväxten, vilket i sin tur får negativa effekter på barnets kognitiva förmåga.

Fortsätt läsa

Varför bli lokalpolitiker? Inte för pengarna i alla fall.

Det här är ett gästinlägg av Heléne Lundqvist, nationalekonom vid Stockholms Universitet.

***

I inledningen till första avsnittet av SVT:s program Kommunpamparna kommer kommunalrådet Peter Kovacs stolt cyklandes genom ett villaområde i sitt Höganäs, och vi får veta att vi ser ”världens lyckligaste människa för han har världens bästa jobb”. Att vara kommunalråd tycks passa honom som handen i handsken, eftersom att han är en ”man med visioner”.

Kanske är det så, att det som driver våra lokalpolitiker är visionen om att kunna förändra samhället till det bättre. Kanske ligger en ideologisk drivkraft bakom deras arbete mot det gemensamma bästa. En sådan bild framställer onekligen våra förtroendevalda i betydligt bättre dager än den av den oärlige, pengalystne politikern, vilken målats upp exempelvis kring den stora muthärvan i Göteborgs kommun.

Ett sätt att ta reda på huruvida det är troligt att genomsnittspolitikern drivs av pengar eller inte är att undersöka vilket monetärt värde politik de facto har. Detta gör jag i en artikel i senaste numret av Ekonomisk Debatt (vilken bygger på ett kapitel från min avhandling). Specifikt så studerar jag betydelsen av att bli invald till kommunfullmäktige för kandidatens inkomstutveckling, både direkt efter valet och upp till femton år senare. Genom att jämföra kandidater som tack vare sin placering på partiets lista precis lyckades bli vald med dem som hade oturen att precis missa en plats, kan jag isolera den kausala effekten på inkomst av att bli invald från annat som särskiljer valda politiker. Metoden appliceras på ett omfattande och detaljerat datamaterial som täcker samtliga kandidater i valen till kommunfullmäktige 1991, 1998 och 2002.

Fortsätt läsa