Decemberöverenskommelsen mellan regeringen och Alliansen gör gällande att oppositionen vid budgetomröstningen ska lägga ned sina röster för att förhindra att Sverigedemokraterna ska kunna fälla regeringen. Inom särskilt Moderaterna har detta föranlett tung intern kritik, och vissa ledamöter har hotat att inte följa uppgörelsen. ”Jag känner mig inte bunden av partilinjen” sa till exempel Finn Bengtsson (M).
Och det är han inte heller. Svenska riksdagsledamöter har ett personligt mandat, och kan formellt inte tvingas att rösta på ett visst sätt, eller fråntas sitt mandat av partiet. Partiet kan däremot utesluta ledamoten, vilket naturligtvis är ett starkt påtryckningsmedel.
Samtidigt är de flesta ledamöter inte valda i kraft av att ha fått många personkryss, utan för att de står högt upp på ett partis lista. Väljarna har antagligen tänkt sig att ledamoten ska företräda partiets politik. Och vad händer när väljarnas åsikter skiljer sig från partiets, som till exempel blev tydligt i samband med FRA-omröstningen 2008?