Men hur uttrycker du dig?! Hur riksdagsledamöter talar om migration

Det här är ett gästinlägg av Petrus Olander och Eitan Tzelgov, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet respektive University of East Anglia.

***

I en nyligen publicerad artikel ställde vi oss samma fråga om riksdagsledamöter i allmänhet som Annie Lööf ställde till Jimmie Åkesson under partiledardebatten i SVT. Hur pratar ledamöterna om migration? Att undersöka tal snarare än exempelvis röstning har fördelen att medan svenska riksdagsledamöter i stort sett alltid följer partilinjen när det är dags att rösta har tidigare forskning visat att parlamentariker kan använda sina tal för att markera avstånd eller närhet till partiledning och sin valkrets. Genom att undersöka tal kan vi alltså förstå mer om hur åsikter inom partier ser ut.

För att besvara frågan sammanställde och analyserade vi alla tal i riksdagen som berörde migration mellan 2005 och 2016. Med hjälp av programmet Wordfish konstruerade vi en modell utifrån hur ofta olika ord använts i anföranden. Vi kunde då se att vissa tal använde en uppsättning ord, medan andra ofta använde andra typer av ord.

En grupp kallade vi Socio-ekonomiskt ansvar, med ord som jobb, ansvar, arbetsmarknad och etablering. Den andra kallar vi Kulturella skillnader, med ord som hatbrott, extremism, religion och demokrati. Och många tal föll någonstans mitt emellan, med ord från båda grupperna.

Läs mer

Folkets främsta företrädare – nya resultat från Riksdagsundersökningen

Det här är ett gästinlägg av David Karlsson, lektor vid förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.

***

Runt om i världen ställs demokratin inför nya utmaningar. Etablerade partier förlorar val och nya populistiska och auktoritära krafter vinner mark. På många håll gror ett missnöje med demokratins aktörer och institutioner. Mot denna tankeväckande fond ställs den svenska nationella demokratin under hösten 2018 inför nya utmaningar: Över sex veckor efter riksdagsvalet vet vi fortfarande inte vem som vann. Partierna samråder och tonen i medias rapportering är bekymrad. Hur ska det gå för den svenska demokratin?fff

Det är mot denna bakgrund förhoppningsvis lite lugnande att ta del av forskningsresultaten från den nya antologin ”Folkets främsta företrädare” som kom ut strax före valet. I antologin analyserar 13 forskare resultat från Riksdagsundersökningen (RDU), en enkätundersökning till ledamöterna i riksdagen som genomförts återkommande vid Göteborgs universitet sedan 1960-talet. Och ett huvudintryck från de olika delstudierna är att den svenska demokratin – som under denna mandatperiod kommer att fylla hundra år – trots allt mår ganska bra. 

Läs mer

Emot allmänna val

Riksdagen är folkets främsta företrädare, och den utses i fria, hemliga och direkt val, förkunnar den svenska regeringsformen. Genom att vi i folket i val utser våra representanter garanterar vi att våra intressen kommer att representeras i det politiska styret.

Fel, menade redan de gamla grekerna, och författaren och historikern David van Reybrouck, i sin bok Emot allmänna val. I antikens Aten ansåg man att val var ett elitistiskt och aristokratiskt system, som ledde till att vanliga människor inte fick tillgång till de viktigaste politiska posterna. Det vi dagligdags kallar demokrati, den moderna representativa demokratin, skulle inte fått godkänt av Atenarna, som fattade beslut genom omröstning i storforum.

almännavalomslag

Och visst är det så. Den representativa demokratin av idag har sitt ursprung i USA, men grundlagsfäderna pratade inte om demokrati, utan om republikanism: folksuveränitet, men indirekt styre. Senaten och det ofta bespottade elektorssystemet syftar till att vakta mot alltför stort folkligt inflytande.

Personerna som väljs i representativa demokratier är inte heller som folk är mest. Ett trivialt men kanske talande exempel är att amerikanska presidenter i genomsnitt är längre än vanliga amerikanska män. Dessutom är de, just det, män, och dessutom (rättelse – se kommentar nedan) vansinnigt mycket  rikare än genomsnittsamerikanen.

Läs mer

Sverigedemokraterna röstar oftare med Socialdemokraterna än med Moderaterna

Jag har flera gånger tidigare skrivit om hur partierna röstar i riksdagen. Mest uppmärksamhet har det blivit angående hur Sverigedemokraterna röstat. Under den förra mandatperioden röstade SD oftast med regeringen, vilket av många setts som ett bevis för att det är ett högerparti. Jag har också tänkt i liknande banor, och skrev till exempel i augusti att en S-ledd regering skulle få svårt att få igenom sin politik, givet hur SD brukar rösta.

Flera har dock invänt att röstningssiffrorna inte är helt rättvisande, eftersom regeringar kan agera strategiskt. Om en regering misstänker att den kommer förlora en omröstning kanske den avstår från att lägga fram frågan över huvud taget. Därför är det inte konstigt att vågmästarpartiet oftast röstat med regeringen. Det gick dock inte att undersöka på något bra sätt före valet.

När vi nu har en annan regering är situationen annorlunda. Jag har därför med hjälp av riksdagens öppna data tittat på hur partierna röstat i riksdagen under innevarande riksdagsår, i sammanlagt 371 voteringar. Resultatet visas i diagrammet nedan. Man kan där se att SD nu oftare röstar på samma sätt som S och MP, än på samma sätt som allianspartierna. Vänsterpartiet är dock fortfarande det parti som i minst utsträckning röstar på samma sätt som SD.

Läs mer

Nej, det är inte säkert att det blir en omröstning om budgetramarna på onsdag!

Denna text är samförfattad av Ingvar Mattson och Katarina Barrling. Ingvar Mattson är Generaldirektör vid Statskontoret och fil.dr. i Statsvetenskap. Han har en bakgrund som bl.a. kanslichef vid riksdagens finansutskott och biträdande kanslichef vid dess konstitutionsutskott.

De senaste veckornas växande osäkerhet om vilket öde regeringen Löfvens budgetproposition går till mötes i riksdagen den 3 december har kommit att aktualisera ett antal sällan uppmärksammade frågor. De senaste dagarna har det uppmärksammats att det inte är säkert att det blir en omröstning den dagen. Vad ligger bakom dessa spekulationer och, framför allt, vad är formellt möjligt?

Kan regeringen återta sin budgetproposition?
Regeringen har vanligtvis en möjlighet att dra tillbaka en proposition eller en del av den, men när det gäller budgetpropositionen finns särskilda omständigheter som gör att det inte är lika enkelt att dra tillbaka den. En budgetproposition är obligatorisk, ska lämnas före en viss deadline och det finns krav på vad den ska innehålla. På så vis får riksdagen det underlag den behöver för att utöva finansmakten. Det är svårt att tänka sig att det skulle vara förenligt med riksdagsordningens krav att regeringen t.ex. skulle kunna återkalla förslagen om ramar för utgiftsområdena.

Hursomhelst är det för sent för något sådant nu eftersom finansutskottet har behandlat förslagen i ett betänkande.

Läs mer

Vem talar krångligast och vem får flest applåder i riksdagens partiledardebatter?

Idag är det dags för det här riksmötets första partiledardebatt. Varje partiledare håller ett anförande var ,på högst tio minuter, och sedan kan de övriga partierna begära replik och ställa talaren till svars. Partierna företräds av sina partiledare, med undantag av Socialdemokraterna, där Mikael Damberg för partiets talan eftersom Stefan Löfven saknar plats i riksdagen.

Debatten kommer följas av ”spinn” från andra företrädare från partierna, som går ut på att övertyga väljarna om att just deras parti vann debatten och tvålade till motståndarsidan. Troligen kommer också experter uttala sig om vem som vann.

Jag tänkte istället se om det finns några objektiva indikatorer att ta fasta på, som kanske kan säga något om hur det brukar gå för partiledarna. Jag kom på två: antal applåder, och hur krångligt språk som används i talet. Jag utgår bara ifrån partiledarnas öppningsanföranden, och tittar här på de nio partiledardebatter som hittills hållits under mandatperioden.

Läs mer

Locket på i Alliansen: Riksdagsinterpellationerna som försvann

Interpellationer är frågor som riksdagsledamöter ställer till ministrarna i regeringen, och som ministrarna sedan besvarar muntligt. De kan vara ett sätt för oppositionen att sätta press på regeringen, genom att tvinga ministern att förklara sig i något ärende. I det här inlägget tänkte jag titta lite närmare på hur många interpellationer som har ställts till regeringen sedan 1999 (första året det finns data för på riksdagens hemsida).

I den första grafen nedan visas andelen interpellationer från ledamöter från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet (röd linje) och från Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna (blå linje) under perioden. Uppgifterna är sammanställda från riksdagens hemsida genom att söka på interpellationer från de olika partierna år för år. När det till exempel står 1999 betyder det riksdagsåret 1999/2000. Året 2006 i diagrammet börjar alltså efter regeringsskiftet.

blocks

Som man kunde förvänta sig så kom det inte särskilt många interpellationer från de rödgröna när Socialdemokraterna satt i regeringen, men desto fler efter regeringsskiftet: Nära 800 riksdagsåret 2007/08. De borgerliga partierna har istället närmast slutat med interpellationer efter regeringsskiftet. Det kanske inte verkar så konstigt att riksdagsledamöterna från allianspartierna inte interpellerar i lika hög grad när de är i regeringsställning, men det är anmärkningsvärt att frekvensen har sjunkit till i princip noll.

Läs mer